Börjar om igen.
Hej!
Nu var det ett tag sen igen. :) Jag har dock varit in och läst, och tänkt varje kväll att "imorgon bitti ska jag skriva", och varje morgon har jag tänkt att "ikväll ska jag skriva" men sen har det inte blivit av ändå.. :p Jag ser att vi har fått några nya tråd-deltagare, välkomna :)
Midsommarafton, hoppas ni inte har likadant väder som vi har... för tillfället regn och +9 grader, haha. Till natten väntas about +3 grader... brr.
Åh Jomila vad jag känner igen mig i dina tankar och din oro.. jag kan ju säga att jag LED verkligen ända fram till KUB, efter det började det lätta ordentligt. Dessutom fick jag ju en ordentlig blödning den 1.4. också, och det underlättade ju inteee. Men här är jag nu i vecka 19+5 och allt går bara bra, och lika bra kommer det att gå för er ska du se. :) Men som sagt, du har min förståelse till 100 %. In här och skriv bara om du behöver lätta på trycket.. :) Hihi sött det där att du nästan längtar efter att må illa.. en timme efter att illamåendet börjat så ångrar du säkert den tanken ;p Mina symptom har ju kommit och gått, jag slet en hel del med illamående i början, men båda mina arbetskompisar (en fick i maj och en får i augusti) har inte mått illa ETT SKVATT.. du må tro att jag tyckte det var orättvist mellan varven.. :)
joemal, ditt illamående har börjat läser jag.. :) Känner du några andra symptom? Hur är det med oron för dig, hålls den "under kontroll"? Hoppas det, det är tärande att hela tiden behöva oroa sig. Jag kommer ihåg att det var nån av er här i tråden som skrev att ni är lite som jag, duktig på att oroa sig och fundera, men jag minns inte nu om det var du. Oavsett, lycka till och försök nu njut av ditt illamående. ;) B6-vitamin hjälpte mig annars, ganska markant förbättring blev det!
Oj Nimah, jag blev så ledsen (och sa en del fula ord) och tänkte att men HUR kan ni ha sån otur, när jag såg att testerna inte stegras för dig, utan tvärtom! Sen läste jag det om din man, jag visste inte det innan att ni har en känd orsak till era upprepade missfall. Och när jag sen läste att ni får ivf, dessutom utan extra krångel, så blev jag riktigt glad!! :) Ni har ju inga problem att bli gravida, och får ni nu hjälp att se att embryot inte har kromosomfel före det återförs så... då kommer ni att bli föräldrar om... hm.. 6 mån + 9 mån + kanske lite strul.. nåja, 1 och 1/2 år eller nåt. :) Och vilken otrolig lättnad det måste vara, oj, nu först börjar man ju förstå lite av innebörden att du nästan har "väntat dig" att det skulle bli mf. Vilken hemsk situation.. :( Hur har det gått nu, har du börjat blöda? Om du inte börjar, ta med bilderna på dina test och gå till vårdcentralen, dom kan ju inte vara så grymma att dom inte tar ett blodprov på dig då. Om dom dessutom känner till er historia.
Hm jag kan ju inte skriva kort, det blir en liten nätt novell varje gång.. sorry.. ;) VET NI VAD SOM HÄNDE IGÅRKVÄLL?! Jag kände tre puffar!! Hihi. Första gången jag kan säga att jag är så gott som 100% på att det är bebis. Oj det är så overkligt. Och nu har vi bara 7 dagar till vårt RUL. Jag är inte så farligt orolig än inför det, men om jag känner mig själv rätt så kommer det nog inom de närmaste dagarna.. =] Nu ska jag avsluta för denna gång, ha en underbar midsommar allihop!
Hon som gjorde undersökningen hade svårt att hålla sig för skratt, hon sa han visade verkligen upp vad han hade, och sen sa hon (med lite finsk brytning som hon hade) ja jag skulle bli mycket förvånad om här kom ut en flicka! :D Vi fick till och med en bild där hans private parts syns. Lille älskade gossen vår.. :') 


