Ledsen igen

Men om han är ledig och har barnen och det dessutom är jul så vore det väl fan om han inte också skulle få leka och ha kul tillsammans med dem. "Ensam i ditt eget hem" låter ju otroligt överdrivet och dramatiskt. Jag blir irriterad bara av att läsa det, så det hade inte fallit i god jord om jag varit din partner. Däremot tycker jag att ni ska hjälpas åt med mat och städ om du nu inte gillar att fixa med sådant.

Stå i vägen för lek och julkul med ungarna tycker jag är sniket. Väldigt sniket.

Påven Johanna

Äldre 22 Dec 17:10

#11

Anonym (MM) skrev 2013-12-22 16:45:50 följande:

Var skriver TS att hon vill hindra honom och barnen från att leka? Bara att hon också vill bli sedd och bekräftad under julen och det är väl en helt rimlig önskan, i alla fall enligt mitt tycke.

Äh, nog kan man väl som vuxen klara av att vara lite i bakgrunden vad gäller bekräftelse över en julledighet när partnern har barn. Jag gissar att hon är välkommen att vara med om hon så önskar, brukar inte ligga mycket i den sortens påståenden. Allt behöver man inte få en personlig inbjudan till, mycket är bara att slänga sig med i.

Ts: är det verkligen så att du aldrig får vara med när du frågar eller försöker?

Påven Johanna

Äldre 22 Dec 18:10

#18

MuppinCowboy skrev 2013-12-22 17:47:39 följande:

I en familj ska ALLA uppmärksammas både stora som små och julen är ALLAS högtid.
Varför ska man behöva stå tillbaka för barnen vare sig man är bio eller bonus? vilka dåliga värderingar ger man inte då till sina barn att det är ok att särbehandla?

Nej alla ska få ta plats och få uppmärksamhet i en familj - både stora och små.

Vad hade mannen gjort om han hade haft ett barn till? hade han inte klarat av att ge uppmärksamhet åt det barnet också? Sen kan även både man och barn också hjälpa till med matlagning för i en familj ska man även hjälpas åt.

Finns inget värre än egoistiska föräldrar som ska 'kompensera upp att dem inte har en kärnfamilj längre.

Hur bra hade det fungerat i en kärnfamilj om ena föräldern struntade i någon (vare sig det var vuxen eller barn) och bara ägnade sig åt en i familjen, och dessutom överlämnade allt jobb åt den andre föräldern - konsekvensen av det hade blivit en kärnfamilj mindre, så varför ska det vara ok i 'nya' familjer att behandla någon som skräp

Javisst, men alla behöver inte uppmärksamhet samtidigt varje dag på året. I alla fall inte vuxna. Jag tycker verkligen att det bör få vara okej att ungar får lite första tjing på sina föräldrar under julledigheten.

Jag tycker inte att ts ska arbeta ensam, det skrev jag heller inte. Men bekräftelsetorsk kan hon väl vara när ungarna sover eller vid andra tillfällen.

Påven Johanna

Äldre 22 Dec 18:45

#21

MuppinCowboy skrev 2013-12-22 18:32:38 följande:

Jag anser att alla har rätt till uppmärksamhet oavsett om det högtider eller inte, om man är barn, ungdom vuxen eller gammal.

Särbehandlar man människor så har man riktigt dåliga värderingar.

Det är just denna särbehandling som ställer till det i 'nya' familjer, antingen lägger föräldern all tid på den nya partnern eller så all tid på sitt barn sen innan oavsett om man är fler i familjen.
En normalt funtad människa inser väl att i en familjs ska ALLA må bra.

Sen varför detta trams om att julen är barnens högtid? återigen särbehandling.. inse att även ensamma, barnlösa, gamla, vuxna mm kan njuta av julen och har rätt till detta.

Men det finns ju som på arbetsplatser kräver att de alltid ska få ledigt för de har minsann barn - själviska människor som tror världen kretsar kring dem och deras behov.

Återigen, har både varit bonusbarn och har bonusbarn och inte behandlade/behandlar vi varann så här dåligt som vissa gör med särbehandling åt något håll.

Men rätt till uppmärksamhet? Det blir en så löjlig diskussion när det hamnar på den där nivån. Jag uppmärksammar förstås alla i min familj, men när exempelvis min mans utflyttade ungar kommer hem på julen så får de mycket mer uppmärksamhet än min karl får. Han får liksom klara av det och det gör han givetvis också. Jag är helt enkelt mer nyfiken på vad de sysslat med sedan senast än vad han har gjort.

Samma sak när barnen är mindre. Det jag och vi i vår familj sett fram emot är ha - om än inte obegränsat - så i alla fall massor med tid att vara tillsammans med dem på. Min karl går jag ju och lägger mig med varenda kväll och jag tycker det är förnämligt att få göra det, jag älskar honom så det passar fint att det är så. Men nog fasen får han stå tillbaka ibland också, när jag vill tillbringa tid med ungarna, hans eller mina.

Det är kanske själviskt att vilja spendera tid med barnen även om man har ett kärleksförhållande med en vuxen människa, men då får det vara det då. Jag umgås bara med folk som klarar av att jag viker tid på det sätt jag finner passande att göra det. Och kring jultid så är det ungarna som får mina ögon att tindra.

Påven Johanna

Äldre 22 Dec 19:05

#23

MuppinCowboy skrev 2013-12-22 18:55:13 följande:

Är man i en familj ska/kan/bör man ha tid för alla oavsett vilken dag på året det är.. Självklart ska människor uppmärksammas lite extra på sina födelsedagar (oavsett ålder) men jul och andra högtider är inte enbart för ett fåtal i en familj.

Hur klarar föräldrar som har flertalet barn av att fördela sin uppmärksamhet och kärlek?
Nä alla i en familj ska få finnas, få ta plats, få uppmärksammas.
Klarar man inte av det så är det ingen familj, känner sig någon utanför, oälskad, inte sedd mm oavsett om det är barn eller vuxen så måste det självklart åtgärdas.

Varför kan man inte se allas behov? Visst mår väl en familj bättre om alla mår bra?
De flesta klarar trots allt av att få alla i familjen att må bra - det är ju itne hjärnkirurgi på hög nivå liksom utan något normala människor borde kunna och vilja

Ska man? Jaha, det har inte jag alltid. Se allas behov kan jag oftast göra och det försöker jag också att göra. Det är emellertid inte samma sak som att det alltid är jag som ska tillfredsställa behoven. Min man är vuxen och kan ta hand om sig själv om och när jag inte har tid med honom eller anser att det är just hans behov som ska tillfredsställas även om jag för all del ser honom och hans behov. Ibland får han helt enkelt sköta sig själv, det hör vuxenlivet till och det är också något som barn får lära sig under sin uppväxt.

En del människor känner sig utanför trots att ingen placerat dem där. Och en del människor mår inte bra om de inte står i sin partners sökljus exakt hela tiden, det är rimligt att den typen av personer själva arbetar på sin problematik. Rimligare än att partnern ska släppa allt den har för händer, ungar och allt och ständigt komma till bekräftelseundsättning. Eller ja, de som vill leva så får förstås göra det. Själv tycker jag att det är helt ointressant.

Min karl får klara sig med ett uppskattande ögonkast så länge som vi firar jul med släkt och ungar och vänner.

Påven Johanna

Äldre 22 Dec 19:26

#25

MuppinCowboy skrev 2013-12-22 19:20:27 följande:

Men varför ska din karl bara få nöja sig med ett uppskattande ögonkast? varför kan inte även han få uppskattning och tid mm oavsett om det är högtider eller vanliga dagar? Som vuxen borde du kunna klara av att ge alla uppskattning och kärlek, annars blir det ju särbehandling och det hör inte hemma i en familj oavsett vem det drabbar.

Varför vill man inte inkludera ALLA man älskar under årets alla dagar?
Bara för att man inte kan eller ska kräva uppmärksamhet hela tiden betyder det inte att varken barn eller vuxna ska nöja sig med mindre än vad andra får, i en familj räknas alla

För att jag har annat att göra och andra personer som jag vill umgås med och vara tillsammans med.
Nu börjar det här bli fjantigt. Jag ger alla i min familj både uppskattning och kärlek, men inte alltid samtidigt.

Hur lever du egentligen, undrar jag? Om du sitter på en middag och konverserar din bordskavaljer så springer du också med jämna mellanrum över till din man och visar honom uppskattning, kärlek, ser hans behov och tillfredsställer dem? Eller kan han möjligen vänta tills ett annat tillfälle?

Jag ska i alla fall ägna mig åt positiv särbehandling under julen. Jag längtar tills alla ungarna är hemma igen, och de ska få hela min kaka av uppmärksamhet efter att jag lagat färdigt maten.

Påven Johanna

Äldre 23 Dec 17:17

#47

MuppinCowboy skrev 2013-12-23 14:30:15 följande:

Eftersom det verkar vara lite si och så med läsföreståelsen så tar vi det igen

"Annars är jag en människa kapabel att visa hänsyn och kärlek till ALLA i min familj, jag rangordnar inte och utesluter inte någon. För mig har alla lika värde och betydelse i en familj."

Och kanske vi inte är osäkra i min familj för att ALLA får uppmärksamhet och kärlek, kanske inte alltid på samma gång men ingen behöver vänta till EFTER jul.

I min familj utnyttjar vi ingen utan vi hjälps åt med både roliga och dåliga saker.
På det sättet hamnar ingen utanför eller mår dåligt.

Dessutom vägrar jag att curla varken barn eller vuxna (vi har dock inga ständigt hemmaboende barn)
Det är för övrigt bara människor med kassa värderingar eller som är kuvade som curlar.

Jag anser dock att särbehandling till och med är värre än curlande för curlandet görs ändå av någon förvriden omtanke medan särbehandling bara är elakt och med omtanke av enbart ett fåtal utvalda i familjen och så dåliga värderingar har jag inte

Sen tycks många ha missat vad TS faktiskt säger, hon mår ju inte bra?

Ser det ut som om hon får den kärlek och uppmärksamhet hon behöver?
Men kanske hon håller 'god min' inför sin man fast det svider inombords - något för övrigt kanske flera gör även partners i dessa 'harmoniska' familjer som beskrivs i tråden.

Det är väldigt lätt att säga att alla är trygga och säkra men sanningen är att ni har inte en aning vad era partners egentligen tycker.
Själv har jag svårt att se att någon skulle vara genuint nöjd med att aldrig få uppmärksamhet eller kärlek för att deras partners inte är kapabla att ge det till andra än sina barn.

Ja, det är klart att det kan vara så att min make som jag varit gift med i många år kanske ljuger för mig mest hela tiden. Det vet jag inte. Men å andra sidan så kan jag tycka att han i sådana fall får skylla sig själv, han får liksom begripa att jag utgår från att han talar sanning, gör han inte det så kan han heller inte förvänta sig att jag ska veta hur han egentligen känner och tycker.

Du kan förresten inte heller veta vad din partner egentligen tycker. Det är lite pinsamt att behöva påpeka det för dig, men men .... Kanske går hen omkring och ba:

"Men för faaaan, lämna mig ifred en stund! Kan du inte bara ägna dig åt någon annan eller ungarna en stund i stället för att hålla på och tro att du kan se mina behov och envisas med att försöka tillfredsställa dem hela jävla tiden. Du är så far out, MuppinCowboy att jag fanimig vill skilja mig från dig eller i alla fall lösa dig en enkelbiljett till Sibirien, Bläsch, irriterande jävla människa!"

Men vi får väl tro att hen berättar för dig vad hen tycker.

För övrigt tror inte jag heller att så särskilt många vuxna i en relation som aldrig får uppmärksamhet och/eller kärlek är nöjda. Jag håller med om det, men med din överlägsna läsförståelse så har du väl knappast missat att det inte är någon som påstått det heller. Min karl får, som jag redan skrivit, massor av både det ens och andra men inte alltid. Nu skriver jag till exempel på Familjeliv medan han och en av mina ungar klär granen. Jag ska ge honom ett uppskattade ögonkast nästa gång jag lyfter blicken från skärmen.

Gud Jol, tråden!

Ledsen igen

INNEHÅLL