Ledsen igen
Men om man inte vill leka då?
Är det så svårt för en vuxen att räcka till till två människor?
Hade inte min partner haft tid för mig också på julafton hade jag inte haft tid för dem resten av året
Men om man inte vill leka då?
Är det så svårt för en vuxen att räcka till till två människor?
Hade inte min partner haft tid för mig också på julafton hade jag inte haft tid för dem resten av året



Men.. det är inte alla som vill leva i curlade/kuvade familjer och då kan man stå där med en partner med noll självvärde som inte vågar säga ifrån till familjens härskare(härskarinna) eller så blir man lämnad och kanske får flera barn att kompensera.Meningen med livet är barnen, tänk på baaaaaaaarnen!!
Under inga omständigheter kan man eller får man tänka på andra.. nääää (och julmat som blir över ska naturligtvis skänkas till baaarnen i Afrika)
Partners, föräldrar, syskon, släkt, vänner mfl får helt enkelt acceptera att vissa föräldrar bara har tid/ork/kärlek för sina barn och som vuxen har man ändå inget behov av kärlek och uppmärksamhet.
Undrar om det är dessa föräldrar som sedan har hemmaboende barn i 50-års åldern, partnern har förövrigt dragit för länge sedan men det gör inget för man har ju lilla gulleplutten hemma så inte behöver man något mer..
![]()
Bästa inlägget hittills
Hur i all dar får man ihop det till att jag skulle sitta fastklistrad vid min partner (eller som tidigare nämnt 'stå och hångla med denne') när jag om och om igen skriver att jag kan visa hänsyn och kärlek till alla, att jag inte särbehandlar någon
Det måste ha något med läsföreståelsen att göra igen ![]()
Finns det bara antingen eller för er? Måste man antingen särbehandla eller sitta fastklistrade?
Är det verkligen de enda alternativen i era liv?
Då lever man enligt min uppfattning ett väldigt begränsande liv oavsett vilket alternativ man väljer.
Som tur var klarar de flesta av att leva i en familj där man visar alla uppskattning och kärlek, där hänsyn inte är en bristvara som tas fram efter jul