Med en sån stor familj och dessutom en hund så reduceras urvalet av fordon drastiskt. Det finns flera bilar på marknaden där man har tagit en befintligt modell och gjort den sjusitsig, Volkswagen Touran, Mazda 5 samt Peugeot 307 SW för att nämnda några. Problemet med dessa är att sista radens sittplatser är verkligen nödsäten för barn, inget man vill åka i som vuxen någon längre sträcka. Dessutom med alla stolar på plats så är lastutrymmet löjligt litet. Visst, ni kan plocka bort ett säte eftersom ni bara är 6 men den platsen går ju åt till hunden som dessutom då är lös i kupéutrymmet och inte skyddas av nåt lastgaller.
Att gå upp ett snäpp i storlek till exempelvis Volkswagen Sharan eller Citroen c8/Peugeot 807 (samma bil, bara små utseendeskillnader) gör bara att dom längst bak får lite mer utrymme, men inte så mycket. Det lilla bagageutrymmet har växt något men inte så värst mycket.
Nästa snäpp upp i skalan så hittar ni bilar som Chrysler Grand Voyager, tidigare utskällda med viss rätt p.g.a. mycket strul med bl.a. växellådor och elfel - problem som man dock har kommit tillrätta med idag. Såväl inner- som lastutrymmen är betydligt generösare. Dock så betingar en sådan i bra skick rätt så mycket pengar. För mycket om du frågar mig.
Går du upp ytterliggare ett snäpp så hittar vi fullstora fordon som Volkswagen Caravelle och amerikanska vanar. Där är det gott om utrymmen såväl som för last och passagerare men förbrukningen blir också därefter.
När vi blev fler i familjen så gick vi från en Peugeot 307 till Citroen C8. Skillnaden var stor men problemet var att Citroenen var väldigt dyr i drift, kvalitén var inte den bästa och när något väl gick sönder var det svindyrt att laga. Kan bara nämna ständiga problem med bussningar som blev snabbt utslitna, det värsta var när en länkarmsbussning blev utsliten och hela länkarmen fick bytas tack vare att bussningen inte kunde pressas ut separat som brukligt. Efter över 30.000 kr i reparationskostnader på 3 månader så fick vi nog och började se oss om efter något annat.
Valet föll på en van, visst är den betydligt törstigare. Räkna med ca 1,2 - 1,3 l/mil på landsväg och några deciliter till blandad körning. Men i det stora hela så tar vi igen det på att övriga ägandekostnader är låga. Tack vare bensinpriset så går det att göra rejäla fynd på vanar, att hitta en fin 90-tals van för 30.000 kr är ingen omöjlighet om man har ögonen med sig lite. Och dessa bilar bara går och går, reservdelspriserna är mycket låga och konstruktionen är enkelt uppbyggd. Svaga punkten är rosten, men dessa rostar ärligt på ställen som är lätta att se som dörrarnas underkanter, skärmkanter och liknande. Bilarna är rambyggda så försåtliga rostangrepp på bärande detaljer upptäcks tidigt. Den andra svaga punkten är växellådorna, sköts dom rätt så går dom utan problem 30 000 mil, ibland längre. Problemet är att många misshandlar dessa bilar, skiter i att göra servicar, buskör med rivstarter och liknande och detta tar växellådorna stryk av. Men hittar man en fin van med nyrenoverad låda så kan det vara köpläge.
Vi har haft våran van i tre år och det är den bilen vi är mest nöjda med. Servar gör vi en gång per år på den lokala Mekonomenverkstaden och det är inga problem att hitta reservdelar, finns flera importörer i landet med egna lager.
Sammanfattningsvis kan man säga att önskemålet om en stor bil för hela familjen rimmar illa med kravet på låg bränsleförbrukning och att ni bör vidga vyerna lite. Ni har fått några tips, som kanske verkar avskräckande först men som vid närmare granskning kan vara dom enda alternativen och då menar jag bilar som Chrysler Grand Voyager, Volkswagen Caravelle och amerikanska vanar.