Vad tycker ni om TV-serien "Äkta människor"?

Jag tycker det är en mycket bra serie och en av de bästa svenska serierna jag sett på år och dag. Jag är SciFi-nörd och gillar Asimov-anspelningarna som förekommer (Asimov har skrivit många böcker och noveller om just "mänskliga" robotar, utvecklat De Tre Lagarna som det anspelas på i Äkta Människor). Jag tycker också om frågeställningen: "Vad är det som gör oss till människor", som jag anser alltid är lika aktuell, och den är viktig.

Den är förträffligt bra! Jag älskar den och tycker att den är bland det absolut bästa som gjorts i Sverige. Den är djup, väcker filosofiska frågor och speglar vår samtid samtidigt som den är väldigt humoristisk i samma veva. Och o så spännande. Man känner verkligen för de olika karaktärerna: för Roger som vill ha ett jobb och känna sig behövd, för Kevin som vill slåss för en framtid för människorna, för Flash som vill leva som människa och för Tobias som är osäker på sig själv och vem han är. Gud vad bra den är! Jag ska titta nu om en liten stund.

Jag tycker också den är mycket bra. Men om vi vässar till det lite. Vad tycker du utgör en "äkta människa" dvs. människa? Jag vill också ställa frågan eftersom den ju ställs i serien. Vad är egentligen en människa?

Jag tycker också den är mycket bra. Men om vi vässar till det lite. Vad tycker du utgör en "äkta människa" dvs. människa? Jag vill också ställa frågan eftersom den ju ställs i serien. Vad är egentligen en människa?

Den är verkligen mycket intressant och väcker många små och stora tankar...

Vad vill du ha av mig, en doktorsavhandling, eller? Serien komplicerar det ju ytterligare genom att lägga till Hubotar med mänskliga känslor, men jag utgår ifrån vår verklighet i mina tankar kring frågan.

Jag anser att alla människor har ett inneboende och okränkbart värde, oavsett människans ursprung, hudfärg, sexuell läggning, ålder, intelligens, åsikter eller ens handlingar. Det är det grundläggande. Min religiösa tro är ju också viktig för hur jag resonerar, och den säger klart och tydligt att vi alla har samma värde.

Vad som är en människa kan vara svårt att sätta exakt definition på. Ska man t.ex. använda DNA som definition, hur stora avvikelser ska då tillåtas? Jag skulle ändå vilja påstå att vi människor har en inneboende känsla för vad som är en annan människa, men det är som sagt svårt att formulera en klar och tydlig definition. Vi "bara vet" det, helt enkelt. Och jag ogillar verkligen känsloargument, jag är annars väldigt rationell, men just denna fråga är så svår.

Jag har inte heller tidigare försökt att formulera något konkret svar på frågeställningen, så jag har verkligen inte tänkt klart kring frågan (gissa vad som kommer att snurra i mitt huvud de närmsta veckorna, jag skulle låtit bli denna tråd...). Jag förbehåller mig därför rätten att ta tillbaka mina påståenden ovan.

Jag uppskattar verkligen ditt svar. Själv surfade jag runt lite utifrån frågeställningen "vad är en människa". Och att jag sedan ställer den här, är ju just därför det är en ypperlig filosofiskt fråga.
När det gäller det du har skrivit, så tycker jag det är intressant när du tycker en konstgjord sak är jämställd med en människa. Men jag misstänker att det just den reflektionen de som har gjort filmen vill att man ska göra. Jag tänker då främst på det du skrev:

"Jag anser att alla människor har ett inneboende och okränkbart värde, oavsett människans ursprung, hudfärg, sexuell läggning, ålder, intelligens, åsikter eller ens handlingar. Det är det grundläggande. Min religiösa tro är ju också viktig för hur jag resonerar, och den säger klart och tydligt att vi alla har samma värde."

Självklart är det så, men kan man nu se och jämföra en Hubbot med en människa? Det är vad jag förstår huvudfrågan i serien. För det är ju trots allt en maskin. Sedan kan man ju förstås utveckla det och fråga sig: När i så fall blir maskinen en människa? dvs. mer kan räknas såsom människa?

Lång innan maskinen kommer att få ett sådant ypperligt yttre som Hubbotarna har i TV-serien, så kommer naturligvis detta med att få maskinen (datorerna) att tänka självständigt långt före. Detta genom att vi inom en snar framtid t ex får fram datorer dvs. en maskiner som reagerar, tänker såsom Hubbotarna. Men skulle vi då t ex kunna jämföra våra PC ar, lapptoppar mm med oss?

  

Nja, jag ger den godkänt men inte mer, å andra sidan är det sällan jag tycker att Sverige kan producera något som är riktigt bra.

Serien har ambitioner men når inte ända fram, bitvis tunna dialoger och halvbra skådespelare. De tar upp ett ämne som skulle kunna utvecklas mycket mer "vad är en människa" men det finns även aspekten vad vi människor håller på att utvecklas till i samhället där ingen bryr sig.

Det blir bara en halv frågeställning serverat i lättsmält plastig och glittrig förpackning.

En människa är ju dels det som rent psykologiskt gör oss till dem vi är. Vi är medvetna om vår egen existens och vi diskuterar filosofiska frågor och vi "tror". Dessutom är ju av kött och blod, vi skiter, äter, andas, förökar oss medels befruktning, diar våra barn osv. Vi är både däggdjur och andliga individer. Jag skulle aldrig likställa en hubot med en människa så jag skulle nog vara anhängare av partiet "Äkta människor". Jag skulle säkert kunna ha vänner som var hubotar och uppskatta dem för deras personligheter, men jag skulle ju aldrig gå runt och påstå att de var äkta människor eller ens människor. 

Serien är ett mästerverk!

Jag håller med dig, men ändå är det just detta som tycks vara huvudtemat i serien. Nämligen var någonstans går gränsen till att vi ska visa någon dess mänskliga värde. Eller som ”Embla” bra skrev:

 

"Jag anser att alla människor har ett inneboende och okränkbart värde, oavsett människans ursprung, ”konstruktion” hudfärg, sexuell läggning, ålder, intelligens, åsikter eller ens handlingar. Det är det grundläggande. Min religiösa tro är ju också viktig för hur jag resonerar, och den säger klart och tydligt att vi alla har samma värde."

 

Men då återstår frågan. När blev och fick denna robot/maskin ett mänskligt värde? Frågan kanske vi rent av tvingas ställa oss inom en inte allt för avlägsen framtid genom att vi lägger till ordet ”konstruktion” i det som t ex ”Embla” har skrivit.

 

Jag förstår inte riktigt hur du kunnat dra den slutsatsen av mitt inlägg.

Eftersom vi i vår värld inte har någonting ens i närheten av Hubutoar, AI eller vad man nu vill kalla det, är det enligt min mening lite onödigt att börja filosofera kring om en sådan maskin skulle jämställas med en människa eller ej. Visst kan man fundera på det, men jag tycker att man först måste definiera vad en människa är innan man börjar diskuteras vad som ska inkluderas i begreppet. Så länge vi inte har några "självständiga maskiner", tycker i alla fall jag att definitionen är självklar, i alla fall på ett visst plan. Jag tror att alla människor kan instinktivt känna igen sina "artfränder" när de träffar på sådana, det behövs liksom inte någon ingående definition för det.

Sedan förnekar vissa personer mänskligheten hos andra. Det är inte ovanligt att det blir ett "vi-de"-tänk när man ska försvara vissa hållningssätt och /eller handlingar jämtemot andra. Slaveriet är ett exempel, propagandan sa att de svarta inte hade samma känslor och intelligens som vita, därför var det helt okej att behandla dem sämre än boskap. Denna typ av avhumanisering förekommer fortfarande, även i Sverige, idag.

Jag drog ingen slutsatts av det du skrev. Nej jag tyckte det var bra skrivet eftersom jag tror man spinner mycket på just det du skrev i serien snälla du. Jag tycker därför det var mycket bra att du skrev som du nu gjorde.

Jag blev inte arg eller upprörd för att du drog den slutsatsen. Jag var bara nyfiken på vad i mitt inlägg som fick dig att tro det. Du skrev ju:Du har uppenbarligen dragit en slutsats när du skriver "du tycker" riktat till mig, jag har ju inte använt den formuleringen i mitt inlägg?

Jag försöker att formulera mig så rättframt som möjligt, jag vill att mina tankar ska komma fram, och därför brukar jag vilja veta varför när andra tolkar mina inlägg på ett sätt som jag inte räknat med, så att jag kan tänka på det när jag formulerar mig i framtiden.

Du skrev bara något som jag själv först saknade ord för. Att jag skrev "du tycker" var bara för att du formulerade saken så bra. Sedan fortsatte jag helt enkelt att spåna kring det hela i mina egna tankar och funderingar. Och jag tycker de var intressanta dvs. dina tankar, eftersom jag misstänker att det är mycket av det budskapet serien bygger på dvs. det du nämner. Varpå jag följer med mina egna tanka. Alltså ingen som helst kritik.

Jag tog det inte heller som kritik.

Har jag missat att säsong 2 börjat????

Jag gillar den :) enda vettiga som fanns att se på netflix när jag provade det för X antal månader sedan.