Varning

Så som partner till en förälder ska man acceptera att aldrig få vara närmast sin partners hjärta? Det känns inte som ett sådant liv jag siktat in mig på. Jag vill att min man älskar mig lika innerligt som jag älskar honom.

Alla skriver ju hur barnen kommer först då det gäller och jag vill verkligen vara den som min partner alltid står vid min sida i livets alla skeden. Liksom jag gör för min partner.

en sak jag funderat över:

Killar jag känner som har barn sedan tidigare och träffar tjej utan barn
så blir det rätt ofta bråk och problem.

Tjejer jag känner som har barn sedan tidigare och träffar kille utan barn
så blir det sällan problem.

Varför verkar killar ha färre problem med att anpassa sig ?
eller är det jag som har "orepresentativa" kompisar och bekanta ?

Fast kärleken till barnen är en annan kärlek än till sin partner. Jag älskar ju min man (som även är far till mina barn) djupt o innerligt. Med hela mitt hjärta. Men kärleken jag har till mina barn är större än ALLT. Så jag älskar ju inte min man mindre än förut, bara barnen mer ;) Sedan är kärleken till hans barn ytterligare en sorts kärlek. Inte lika stark som den till mina biologiska barn men lite på samma sätt.

Så även om din eventuella partner älskar sina barn "mer" så betyder det inte att han älskar dig mindre innerligt än vad du älskar honom. Säger samma sak som jag sa till min bonusdotter när jag skulle få ett biologiskt barn, liksom jag säger till min äldsta son nu när han fått en lillebror - att det är det som är det finare kärlek. Den blir inte mindre för att man ger plats åt ännu ett barn att älska. Kärleken växer så att alla får lika mkt kärlek. Ibland är kärleken annorlunda - men lika stor.

Kan vara, men jag tvekar.  Kan det inte vara så att tjejer oftare har en "bild" av vad ett riktigt
förhållande är ?   Att det ses som ett misslyckande att tvingas acceptera en man med barn
sedan tidigare ?

Livet dem har att erbjuda kanske inte är rätt för dig, eller för mig osv men det betyder inte att dessa människor ska behandlas nedlåtande och respektlös, man får ju döma efter hur dem är inte skriva att man automatiskt är andrahandssortering för att man är barnlös eller för att man har barn.

Jag är hellre ihop med en person baserat på om dem är snälla, roliga, trogna osv än baserat på om dem har barn eller inte.

Sen om man inte har samma mål i livet ja då kommer det blir svårt, men inte omöjligt, men oavsett vilket så är varken den barnlöse eller den som har barn andrahandssortering.