Är du intelligent?

Jag tar den enkla frågan: En konventionell helikopter med en huvudrotor på taket kan inte flyga mycket över 400 km/t därför att det fungerar så, att rotorbladet på ena sidan rör sig framåt och på andra sidan bakåt. Det betyder att det framåtgående bladet rör sig mycket snabbare än helikoptern, och det bakåtgående står nästan still. Ett blad kan inte röra sig snabbare är ljudet (1220 km/h) utan allvarliga vibrationer. Om helikoptern håller 400 kommer det framåtgående att behöva röra sig nånstans  runt 1000 km/h.

Men det finns andra konstruktioner som kan gå mycket fortare, men det är ett slags kombination av helikopter och flygplan. Den här gör 460: http://en.wikipedia.org/wiki/Sikorsky_X2

 

 

Du pratar om Dunning–Kruger-effekten. Den säger att dom dummare i högre grad än som smarta överskattar sin egen kompetens. Det betyder alltså, att dom dumma inte förstår att dom är dumma, men dom smarta har bättre koll på hur smarta dom är.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Dunning%E2%80%93Kruger-effekten

Det är inte materialet som orsakar vibrationerna, utan tryckstötarna från överljudshastigheten hos bladspetsen. Man försöker faktiskt dämpa detta genom att använda mjukare material i rotorbladen, men det ger andra problem istället.

Tack. Jag vill poängterat att det finns metoder att få helikoptrar att gå fortare, som tidigare visat genom att bygga hybrider mellan helikopter och flygplan. Det finns ju också rena flygplan som kan starta vertikalt. 

Men den gamla vanliga helikoptern kommer inte att bli snabbare.

en.wikipedia.org/wiki/Tiltrotor
en.wikipedia.org/wiki/VTOL

Helt korrekt att alla vertikalstartande grejer är lätta mål. Därför använder man det mest på baser och trupptransport utanför stridsområden.

Och för civilt bruk finns sällan behovet, och det är alltid högre kostnader för såna flygfarkoster. Priset är sällan ett problem för militären, men alltid för civil trafik.

Det är viktigt att inse att vetenskapen är dynamisk. Alla sanningar kan kullkastas av senare forskning, ändå är det som för tillfället är bevisat faktiskt sanningen. Sanningen kan alltså ändras. Absoluta sanningar finn bara i religionen. Du kan inte ersätta tron på religionens absoluta sanningar med tron på en absolut vetenskap.

Men bara för att vetskapen kan ändra vad som är sant betyder det inte att ingenting är sant. Du vill ha en enkel värld med absoluta sanningar. Får du inte det så förkastar du vetenskapen helt istället. 

Den enda exakta vetenskapen är matematiken, där ett bevis verkligen är vattentätt för all framtid. I alla andra discipliner pratar man om evidens.

Jag ville bara bygga på lite

Jag instämmer att Illustrerad vetenskap kan vara en skittidning i många avseenden. Den gör ingen åtskillnad på rena spekulationer och etablerad vetenskap.

Det måste finnas gränser nånstans. Om man tänker sig ett lagringsmedia som kan lagra en  bit information i en enda atom, så kommer antalet atomer i universum utgöra begränsningen. Om man lagrar information i sub-atomära partiklar så finns även där en gräns i antalet.

Så - ja det måste finnas en gräns nånstans för hur mycket informations om kan lagras.

Nu har jag en fråga: Komprimering av digital information bygger på att man ersätter regelbundna mönster med mindre regelbundna. Exempelvis kan en lång rad av samma tecken ersättas med en angivelse av vilket tecken som ska upprepas, och hur många gånger. Resultatet av datakomprimering blir alltid en mindre mängd mera oregelbunden information. En serie av helt oregelbundna digitala bitar måste alltså kunna bära största möjliga mängd information per bit, och därmed vara den mest optimala komprimeringen.

Det betyder att den optimala komprimeringen måste åstadkomma ett resultat som inte kan skiljas från rent brus, eftersom rent brus är en samling helt slumpmässiga bitar i följd.

Frågan är - kan  man då hitta en stor mängd information i godtycklig mängd brus, om man bara har rätt metod att avkoda bruset?

OK, men frågan är vilken information man skulle hitta ... scary!