Förstföderskor juli 2014 Stockholm

Ja jag!

Är vad de kallar en lite "äldre" mamma (37), bor i innerstan och är i v 13 + 6 idag! Barnet var totalt oplanerat och därför har resan hittils varit lite kämpig, men det löser sig väl! Ser fram emot en sjukt spännande resa...Är dessutom total graviditets-analfabet har jag märkt. Min sambo vet fasiken mer än jag! Ha ha...
 Har första ultraljudet imorgon och börjar bli lite nervös. Det är väl först då det kommer kännas verkligt antar jag.
Har du börjat visa mage än? Hur är det med dina energinivåer?
Vore kul om vi kunde följas åt och gnälla, förundras, glädjas och jämföra ihop!
Ha det bra!

/Jenny

Jaha... Såhär kan det också gå! Var på första ultraljud/kub idag. Fick reda på att jag har en förhöjd risk för kromosomavvikelse T-någonting. Inte den för Downs, utan den mer elaka typen där barnet sällan ens överlever graviditeten. Så nu blir det moderkaksprov nästa. Risken var visserligen bara 1:39 (eller 97% chans till FRISKT barn som min positive sambo säger...), men ändå. Inte det resultat man vill ha. Man vill ju att barnmorskan tjoar : Men det HÄR ser ju bra ut!!! Haha... Men vi försöker vara positiva, andra med sämre kvot har ju fått fullt friska barn!

Annars var ju ultraljudet magiskt! Lilla bönan låg därinne och vevade med armarna och uppskattade inte barnmorskans bökande! Haha... Så söt!

Hoppas ni får en fin helg allihopa!

Kram.

Ps: Humörsvängningar är jag förskonad från hittills, men jag är så känslosam!!! Jag storgrät senast på bio till en LANTMÄNNEN-reklam... Allvarligt...? Jag kan ligga vaken på natten (efter en av många kissvändor) och börja gråta över vad 17 som helst. Noja över att min sambo ska lämna mig, vara ledsen över att jag inte kunnat åka skidor, vara ledsen över att jag inte kan bo i hus på Värmdö. You name it.., totala i-landsproblem som just då känns så himla sorgliga. Och när folk blir lyckliga på film etc då är det bara dags att ta fram gummistövlarna och invänta skyfallet. Ibland undrar man fan vem man är numer! Är det bara jag? :-/

Tack! Ja, försöker tänka att det kommer gå bra och efter mkp så vet man ju 100% och får reda på kön! Men det är ju mycket tankar. Vill liksom klappa magen och hålla om den lille som kanske, eventuellt inte kommer klara sig. Så liten och oförsvarbar. Men känner mig samtidigt glad. Vi tänker positivt, han är en klippa min sambo!

Kul att vi är ett litet gäng som vill följas åt tycker jag! Och för att kommentera tidigare inlägg: mage? Ja, pizzamagen kallar jag min lite kärvänligt. För fyra dagar sedan sade det "poff". Helskumt. Och jäkla ovant att känna sig lönnfet! Haha...

Barnmorskan är toppen. Bara lade fram fakta och lät oss ta ställning. Var stöttande men odramatisk. "Säkert" på kvoten är 1:200 så vi valde helt enkelt att göra mkp för att känna oss säkra. Då vet vi ju i alla fall! Jag är inte superorolig, bara nedslagen. Vill ju bara att det ska gå bra nu efter en stressig start på resan. Nu har liksom mina modersinstinkter dragit igång på allvar och jag vill inte ha gått igenom allt det här med stress, illamående, trötthet, ömma bröst, hormoner, viktuppgång, anknytning till bebis etc för "ingenting"...

Nu vill jag verkligen ha min friska bebis!!!

Men alltså...

Har fått tid idag för MKP, om TVÅ veckor! Vilket betyder tre veckor innan jag ens kan få ett provsvar! Om en eventuell abort ska göras kan den tidigast ske om 4-5 veckor. Det betyder att jag då är i v 18-19. Är det bara jag som är överkänslig eller är det här omänskligt begärt? Hur f-n kan det vara så lång tids väntan på ett prov som tar en kvart??? Bara tanken på att låta ett foster ligga och växa till sig en hel månad till är ju galen!

Fy, jag ber om ursäkt. Den här tråden skulle ju vara om hur glada vi är över att vara förstföderskor, inte om mina bekymmer med prover hit och dit. Jag kan bara säga att jag önskar er alla allt gott och hoppas att ni slipper gå igenom något liknande på er resa!

Kram,
Jenny

Hallå!

Ville bara titta in och säga hej! Idag var jag på mitt mkp. Fick tid på ultra gyn idag istället för om två veckor på Huddinge. Superproffsiga människor där, de kan varmt rekommenderas om ni stöter på några komplikationer! (Privat mottagning men har landstingstaxa!) Det var fint att få hälsa på en livfull bebis igen och det är ju inte varje dag man får en 30 cm lång nål rakt in i magen! (Gjorde inte ont, kändes bara konstigt) Bebis var INTE imponerad, låg och sparkade som bara den! Haha... Nu håller vi bara tummarna, provsvar i nästa vecka!!! (Hur 17 ska man sova tills dess!?!)

Ta hand om er och era små pyren!

Det var inte SÅ obehagligt. Sticket kändes knappt, man har ju ett litet lager fett på magen... När de rotade runt och skulle suga upp celler så kändes det lite som mensvärk, men inte alls ont. Det var mest obehagligt att se på skärmen hur nålen rörde sig så nära min älsklings lilla huvud... Jag jobbar ju inom vården och är inte speciellt känslig för sjukhus eller procedurer, det kanske hjälpte.
Nu är det ju bara den här låååånga väntan på svar! "Vi ringer om vi ser något avvikande, annars får du ett besked per brev på posten bara." Happ, så man kommer hoppa högt varenda gång telefonen ringer på Ondag-Torsdag nästa vecka! Som sagt, det hela är bortom min kontroll. Blir skönt att veta åt vilket håll det bär bara. Är det inte meningen att den här bebisen ska födas så är det inte. Då får vi försöka igen!
En annan distraktion har varit att vi letat lägenhet jag och min pojkvän. Imorse skrev vi kontrakt på en ny lägenhet med barnkammare! Fantastiskt! Så man har NÅGOT att se fram emot. Jag kan distrahera mig i helgen med att kolla på tapeter och möbler osv. As-skönt!

Hoppas ni får en fin helg allihopa!
Ps. Visst har ni väl gjort första UL allihopa? Är det bara jag som blivit lite beroende? Nu vill man ju hälsa på den lille typ varje vecka! Känns jättelänge till stora UL i vecka 20 ju!!! AAarrghh...

Hej!
Om allt går bra med mina prover och om jag kommer fortsätta att vara gravid efter det så ses jag gärna!

/Jenny

Alltså... Jag blir så trött! Spenderade gårdagskvällen på DS gynakut. Blödningar. Grundlig undersökning och allt är ok. Antagligen var det en blödning från mkp som plötsligt "släppt" och kommit ut. Fanns då inga tecken på missfall! Jag vet nu att blödningar är väldigt vanligt och sällan något galet så länge det inte, som barnmorskan sade, "står som en klarröd kvast"... Tänkte att det kan kännas tryggt att veta om ni skulle råka få en blödning någon gång.

Min bebis är en drama-skapare! Haha...

Har inte fått något samtal, så inväntar ett positivt besked i brev nu! Tjoho!!! Har däremot fått blödningar igen. Nytt besök på gynakut. *suck* Är nu beordrad vila av min sambo, vilket är nödvändigt säkert men såååå trist! Blir galen av att ligga stilla! Tänker ta en vecka sjukledigt, det är inte värt någon risk även om läkarna inte hittar några fel eller anledning till blödningen. Tydligen blöder vissa kvinnor under graviditeten utan att det innebär några problem. Men jag riskerar inget och vilar ändå. Några sysselsättningstips???

Hej fikasugna!

Jag har fått positiva besked på mina moderkaksprover och allt ser bra ut! Det tänker då jag fira med smarrig fika. Är det någon som känner för att hänga på? Prata lite förstföderske-nerver, utbyta historier osv? Dessvärre är nog de enda kvällar jag kan Måndag eller Torsdag. Träffas gärna i stan någonstans. Nära en T-bana är väl bra för allas skull? Jag bor på K-holmen, men det behöver ju självklart inte vara där vi ses!

Skriv en rad om ni vill hänga på!

/Jenny

Torsdag då? Vid Hötorget? Intill Weekday på Kungsgatan (vid korsningen Drottning/Kungsgatan) ligger ett fik. Inte så spännande men det brukar finnas gott om plats! Om någon vet något annat får ni gärna ge förslag! Jag kan från 16.30 och efter. Ni?

Så för att vara övertydlig: Torsdag 6/2 ses vi och fikar efter jobbet! Kul!

Vad fan??!!?? Haha... Men grattis! All heder till dig som orkat planera ett bröllop mitt i vad vi går igenom! Beundransvärt! Och ett stort GRATTIS!!!!

Det är min fasta övertygelse att semlan uppfanns AV en gravid kvinna FÖR gravida kvinnor. När man skriver in sig hos barnmorskan borde man få ett klippkort på semlor. 10 st att uthämta var som helst, när som helst! Min kompis när hon var gravid kunde skicka ut hennes pojkvän på kvällen och köpa semlor. Sen åt hon glatt två på raken! DET är gravidbeteende det! Haha...

Jag kommer vara på plats från ca 16.30. Håll utkik efter en person i prickig mammaklänning!

/Jenny