Det här är ngt nytt som han börjat med den senaste tiden. Han viskar det vi säger tyst för sig själv. Vår son är 4 år och är lite sen i språket över huvud taget. Han är gör övrigt helt frisk.
Varför gör han så här??
Han sätt att lära sig kanske.
Han hör det ni säger, sen säger han det för sig själv för att se att det blev rätt och att det fastar 
Har själv en dotter med språksvårigheter och kan ibland se hur hjärnan arbetar hos henne över det vi själva precis sa.
Det heter ekolali och kan hänga ihop med autismspektrumstörningar och Tourette. Därmed inte sagt att er son har det. Det brukar hänga ihop med språkliga svårigheter eller kommunikationssvårigheter av olika art i alla fall så vitt jag vet. Även ett barn med autism som lärt sig prata väldigt bra och komplicerat tidigt i livet kan ha språkliga och kommunikativa svårigheter, lite som att de lärt sig prata på andra grunder, till exempel genom att härma.
Min äldsta dotter som är 5 år upprepar ofta det vi säger eller det hon hör på tvn. Hon är varken sen eller tidig i språket.
Fattar inte varför det ofta kommer med en massa frågetecken när jag skriver!! Det är (oftast) inte jag som gör det iaf.
Så gör min 5-åring oxå. Han kan gå och lyssna på folk i affären och sen viska för sig själv vad de sa. Han är väldigt intresserad av andra språk och att härma vad andra gör.
Har aldrig tyckt att det är konstigt, utan bara roligt att han är så uppmärksam.
FL knasar sig? Jag skrev ett långt inlägg som försvann.
TS, det är så lätt att oroa sig som förälder. Men som du skriver så kan det växa bort. Det behöver inte någonsin skapa ett lidande och bli en diagnos av det. Men även om det skulle bli en diagnos så säger det inte särskilt mycket om någon som person. Man kan vara väldigt resurstark och ha det bra även om man har "en knorr" på sitt sätt att vara. Alla har knorrar av någon sort. En del i form av att vara otrevliga, vilja såra och vara allmänt osympatiska, kolla bara här på FL... och det är ju ett bra mycket värre sätt att vara än att ha lite tics eller ekolali.
Din fina lilla kille är den han är och det brukar bli bra. Ibland kan det vara bra att få veta mer om hur ens barn funkar för vissa saker är svårare att intuitivt lista ut men de flesta behöver egentligen lista ut saker om hur deras barn är och fungerar. Alla är individer med styrkor, svagheter och egenheter.
Så gjorde alltid jag när jag var liten (3 till 7 år ca). Det blev så automatiskt..ingen tyckte det var konstigt då, dom tyckte bara det var kul att jag var så uppmärksam. Hur som helst så har det inte utvecklats till något speciellt. Det försvann med tiden:) idag är jag 23. Har ADHD men dom sa att det inte har något med det att göra.
Min äldsta har gjort så med. Fast huvudsakligen upprepade han det han själv sa. Tyst för sig själv och lite grunnande.....som om han liksom tänkte efter vad han egentligen sagt 
. Jag har inte tänkt på det så mycket nu, men jag tror att nästan helt har slutat med det. Han fyllde nyligen 6 år. Runt 4-5 så upprepade han det mesta som i alla fall han själv sa jämt. Han har en uttalsförsening som vi gått hos logoped för, men för övrigt har de konstaterat att han är språkligt tidig.
Förstår att du funderar och oroar dig. Vår äldsta var sen med talet och mycket motoriskt. Nu visade det sig enbart handla om uttalsproblematik som till största del rättat till sig (det motoriska har också kommit fint), men visst oroade jag mig. Han jollrade exempelvis aldrig utan var bara tyst....det är han inte längre 
. Mellansonen blir 5 i slutet av april. Han var rätt tidig med talet men alltid haft lite svårt att ibland få fram det han ska säga och ofta sagt något ord inledningsvis två eller ibland tre gånger. Inget anmärkningsvärt och vanligt, men så för ett par månader sedan så eskalerade det och han började stamma.....rejält. Så fort han skulle berätta något så sa han första och andra ordet uppemot 30 gånger innan han kom vidare. Efter ett par veckor blev han mer medveten om detta själv, kunde bli lite ledsen och ibland så gav han upp och sa "Det var inget" och gick iväg. Vi har kontaktat logoped, men så plötsligt mer eller mindre över natt så slutade han. En dryg vecka sedan nu. Plötsligt så pratar han igen som han alltid gjort. Känns jättemärkligt, men självklart jätteskönt. Jag hade börjat oroa mig rejält. Vet inte vad det kan ha berott på. Ska prata med logopeden sedan när hon hör av sig.
jag hade en period runt 6 års ålder då jag viskade ord som jag tyckte var laddade på nåt sätt, "fula" ord eller ord som jag iaf trodde att mamma och pappa inte ville man skulle säga. Jag har inga som helst språkstörningar, varken då eller nu 
.
Men TS, om det fortsätter och blir mer eller om ticsen blir fler kan ni så klart kolla upp det.