Vår son repeterar allt vi säger tyst för sig själv..

Han sätt att lära sig kanske.

Han hör det ni säger, sen säger han det för sig själv för att se att det blev rätt och att det fastar 

Har själv en dotter med språksvårigheter och kan ibland se hur hjärnan arbetar hos henne över det vi själva precis sa.

Det heter ekolali och kan hänga ihop med autismspektrumstörningar och Tourette. Därmed inte sagt att er son har det. Det brukar hänga ihop med språkliga svårigheter eller kommunikationssvårigheter av olika art i alla fall så vitt jag vet. Även ett barn med autism som lärt sig prata väldigt bra och komplicerat tidigt i livet kan ha språkliga och kommunikativa svårigheter, lite som att de lärt sig prata på andra grunder, till exempel genom att härma. 

Min äldsta dotter som är 5 år upprepar ofta det vi säger eller det hon hör på tvn. Hon är varken sen eller tidig i språket.

Så gör min 5-åring oxå. Han kan gå och lyssna på folk i affären och sen viska för sig själv vad de sa. Han är väldigt intresserad av andra språk och att härma vad andra gör.

Har aldrig tyckt att det är konstigt, utan bara roligt att han är så uppmärksam.

Blir så om du gör smileys på mobilen :)

Tics? ;)

FL knasar sig? Jag skrev ett långt inlägg som försvann.

TS, det är så lätt att oroa sig som förälder. Men som du skriver så kan det växa bort. Det behöver inte någonsin skapa ett lidande och bli en diagnos av det. Men även om det skulle bli en diagnos så säger det inte särskilt mycket om någon som person. Man kan vara väldigt resurstark och ha det bra även om man har "en knorr" på sitt sätt att vara. Alla har knorrar av någon sort. En del i form av att vara otrevliga, vilja såra och vara allmänt osympatiska, kolla bara här på FL... och det är ju ett bra mycket värre sätt att vara än att ha lite tics eller ekolali.

Din fina lilla kille är den han är och det brukar bli bra. Ibland kan det vara bra att få veta mer om hur ens barn funkar för vissa saker är svårare att intuitivt lista ut men de flesta behöver egentligen lista ut saker om hur deras barn är och fungerar. Alla är individer med styrkor, svagheter och egenheter.

Så gjorde alltid jag när jag var liten (3 till 7 år ca). Det blev så automatiskt..ingen tyckte det var konstigt då, dom tyckte bara det var kul att jag var så uppmärksam. Hur som helst så har det inte utvecklats till något speciellt. Det försvann med tiden:) idag är jag 23. Har ADHD men dom sa att det inte har något med det att göra.