Inlägg från: Anonym (mian) |Visa alla inlägg
  • Anonym (mian)

    När blir "pappas kompis" flickvän?

    Min bonus var sju när vi träffades första gången. Då hade vi redan dejtat nästan ett halvår. Vi berättade aldrig nåt särskilt, jag var Mian. Bonus ställde frågor till sin pappa som han besvarade efter bästa förmåga, "är du kär i mian", "vem gillar du bäst, mamma eller mian". Inga lögner men anpassat efter barnets ålder.

  • Anonym (mian)

    Svårt säga. Det har inte gått så lång tid sen april. Beror ju på hur relationen var innan de gick isär också, skilsmässor ser så olika ut.

    På nåt sätt kan det vara bra att de fasar ut relationen och fasar in skilsmässan.

    Det skulle kunna betyda att de inte är klara med varann men det kan också vara en process för att få ett fungerande samarbete.

    En gång i tiden när de blev ihop så hade han redan barn och en skilsmässa bakom sig. De hade väl inte tänkt det skulle ske igen?

    Bara lite tankar jag fick kring det. Jag skulle i alla fall fråga varför han går ut ur rummet när hon ringer. Min man gjorde likadant. Vi hade just träffats och jag sa att nästa gång hon ringer så kan jag gå ut en stund ifall du vill prata ostörd. Visade sig han var irriterad för hon ringde i tid och otid och han gick undan för att inte visa det för mig. Det kan alltså bero på något man inte hade kunnat föreställa sig.

  • Anonym (mian)

    Skulle det kännas bättre om ni sov i samma säng? Det tycker jag vore rimligt. Och svara om de ställer frågor. För vem är du nu? Som sover över i deras sängar och passar barn?

    Eftersom du själv använder ordet hyckleri tror jag att du själv kan svara på om du kan stanna.

  • Anonym (mian)
    Anonym (fokus barnen) skrev 2014-01-31 10:56:25 följande:
    Jag vet iaf hur man INTE ska göra. En kompis ex lät sin nya kvinna flytta in hos honom och barnen dagen efter att mamman flyttat ut. (ingen överdrift, faktiskt kalendermässigt dagen efter)

    Först när hon träffade barnen (2 och 4 år gamla) igen efter helgen fick hon veta att det där han bedyrade om att inte ha träffat någon annan inte var helt sant... Konstigt nog har båda barnen kraftiga sömnproblem nu



    Jag förstår inte riktigt. Fick mamman veta att pappan träffat någon annan genom barnen?
  • Anonym (mian)

    Ja, det där med jämställd dem, bra att du varnar för det Nöjd man, för det kan ge problem. Vi har lite av det i vår relation och det är knepigt, man blir liksom nån som konkurrerar om samma plats, nästan som sambon är pappa till oss båda två. Ingen bra känsla. Min sambo är dock förtjust i tanken att vi alla är jämställda.

  • Anonym (mian)
    Bemsan skrev 2014-02-03 14:40:36 följande:
    Hade ett långt samtal med min kille i helgen, gjorde klart för honom att jag inte tänker sova över fler gånger innan jag kan sova i hans säng med honom (och eventuella bonusar), men inget mer sova i gästrummet.

    Det förstod han, men han säger hela tiden att han inte vill stressa fram med barnen. Det har jag all förståelse för! Jag är helt på det klara med att det kan ta några månader innan jag kan sova över, men varför inte låta barnen känna mig som den jag är - pappas flickvän?!

    Han säger att han vill bespara barnen från funderingar som ; "är hon vår nya mamma?" "ska ni flytta ihop?" "ska ni skaffa barn?". I mina tankar kommer vi att få dem frågorna oavsett när vi berättar, så varför hålla på och ljuga för dem?? är det inte bättre att bespara dem från de tankar och funderingar som finns nu, där dem inte får några svar och istället ta dem andra frågorna i en dialog till barnen, och besvara dem så bra som vi kan.

    Jag vet att jag inte har egna barn, är dock utbildad att arbeta med barn inom KBT, och ljust då att prata tankar och känslor. är jag helt ute å cyklar??

    Jag hade lagt benen på ryggen för längesedan om det inte var för att jag älskar denna man nåt så fruktansvärt mycket! (jo, ibland är det faktiskt fruktansvärt att älska någon så mycket)...



    Jag förstår inte. Han kommer inte bespara dem några funderingar, och vad är det som är så farligt med de funderingarna?! Jag tror han vill bespara sig själv att svara på funderingar. Antingen för att han inte vet var han står eller för att han gör det svårare än det är. Det är bara att svara som det är, men kan han svara på frågorna inför dig och sig själv? En mamma har de redan så det är väl inte så svårt, och ni har kanske inte kommit så långt i era övriga planer men det är väl helt okej att säga som det är. Låt dom ställa frågor och svara så enkelt som möjligt och låt dem ställa fler frågor när de känner för det.

    Sen finns det en risk att de pratar med sin mamma istället och att hon får frågorna och oron. Hur tänker han om det?
  • Anonym (mian)
    Anonym (hmm) skrev 2014-02-04 01:05:36 följande:
    Visst har hon rätt till sin åsikt. Självklart! Men eftersom det är han som är barnens förälder, så anser jag inte att det är ts som ska bestämma när det ska berättas för barnen. Det är väl inget som ts ska tjata sig till? Pappan har ju sagt att han vill ta det lugnt med det, och jag tror knappast att ts månar mer om dessa barn än vad deras far gör. Han har ju tre barn från två tidigare äktenskap, och förhållandet med ts är ganska färskt. Då är det nog klokt att inte ha för brådis.



    Utifrån den logiken skulle jag inte sitta barnvakt åt hans barn heller. Då riskerar ts själv att ljuga för att "inte pusha" mannen om barnen skulle börja ställa frågor till henne. Ts ska inte heller pushas att göra något som inte passar hennes synsätt. Bättre att ta ett rejält steg bakåt tills deras respektive synsätt stämmer bättre överens.
Svar på tråden När blir "pappas kompis" flickvän?