Om jag vägrar att träffa umgängesföräldern

Det som oroar mig är att han ska vägra att hämta på fritids och trycka på att vi ska göra som vi brukar. Men om han vägrar det jag föreslår/bestämmer så kan han väl inte gnälla på att han inte får träffa barnen sen bara för att hämtnings/lämningssättet inte passar honom? Jag borde väl ha ryggen helt fri då va för jag har ju som sagt inte nekat något? Även det här med hur ofta barnen vill eller inte vill åka dit måste han respektera för jag tänker inte skicka iväg dom till honom igen mot deras vilja.

Nej, dom har ju ingen fritidsplats eftersom jag är mammaledig och eftersom jag kommer att fortsätta vara hemma länge så kommer det inte att bli beviljat, frågade lite på skolan idag. Jag vet dessutom att även om vi mot förmodan skulle få plats så kommer han inte att betala någonting så räkningen hade gått till mig då.

Jag hade gärna sett att det blev så men så funkar inte denna sjuka världen vi lever i. Istället så blir jag tvingad att träffa den här förbannat hemska människa fyra gånger i månaden. Men, men, nu kanske det blir någon ändring trots allt eftersom barnen börjat att tveka till att vilja fara iväg, åtminstonne inte lika ofta.

Det trista är ju att jag trots minst två misshandlade tjejer, spelmissbruk, alkoholproblem (åtminstonne tidigare), skitsnack om mig mm inte har något som helst bevis så om jag skulle dra igång någonting så är jag nästintill säker på att det inte skulle leda någonvart utan jag skulle bara få se hans självgoda min över att än en gång ha vunnit eller hur man ska säga.

Det känns som att enda sättet som jag ska kunna vinna är att låta barnen själva bestämma och låta deras talan vara lag och i de fall de vill åka så får jag väl parkera en bit bort.

Det känns hopplöst och väldigt frustrerande att känna till all skit han gör/har gjort men inte kunna göra någonting åt det/straffa honom för det.

Så hur har ni bestämt umgänget hittills då? eftersom ni inte har något avtal? Blir det inte lugnas för alla om ni har ett avtal, så att alla vet vad som gäller. Barnen kanske mår bättre av att de vet att dom ska åka till pappa den o den helgen. Om han stämmer dig, så ligger det ju dig i fatet att ha låtit barnens ord vara lag. Då försvårar ju du deras umgänge. Om ni får till ett avtal så kan ni säkert få in i avtalet hur lämning och hämtning ska gå till. Varför hämtar inte han hos er? Han kan stanna till utanför så kan barnen bara springa ut.[/quote] Vi har haft ett muntligt avtal med varann vecka. Det som skrämmer mig med om vi skulle skriva ett avtal att han aldrig någonsin skulle låta barnen få göra någonting annat på hans helger även fast dom själva vill det. Så barnen hade aldrig kunnat ha andra planer så att säga eftersom han bara tänker på sig själv och hans behov av att få träffa dom och har ingen förståelse för att dom kanske inte alltid vill. Därav känns det bättre att inte ha något skriftlig. Han hämtar inte hemma hos oss pga att jag inte vill att han ska komma så nära vårat hem. Jag vill hålla honom så långt ifrån mig som möjligt och han och hans släkt ska inte få ytterligare saker att skvallra om helt utan anledning. Han har aldrig heller föreslagit att göra det. .

Nu så handlade ju allting om att jag inte litar på pappan, att det inte är en sund miljö samt att barnen sällan vill åka dit när det är sagt så ge fan i att ge mig skulden. Det är väl inte så konstigt att jag vill följa mina barns önskan, speciellt eftersom jag själv levt med denna lögnaktiga spelmissbrukande kvinnomisshandlare i så många år. Jag blir förbannad över att det är jag som får skit i vanlig ordning.

Jag kommer att göra en orosanmälan men kommer att ringa familjerätten först så att jag har stöd ifrån dom. Kanske anser dom att jag kan hålla inne med umgänget tills en utredning gjorts?