Min historia-ge inte upp!

Här kommer min historia om längtan och förtvivlan i väntan på det tredje miraklet..

Vi har två friska barn som blivit till på naturlig väg och utan större svårigheter.

När vi, ca 3 år efter vårt yngsta barns födelse, påbörjar bebisverkstaden går det över förväntan och redan efter 3 månaders aktiva försök får vi plus på stickan!

Det slutar dock i blödningar och kramper, det blir vårt första missfall. Graviditeten slutar i v.7. Detta var i december 2012.

Vi fortsätter aktivt med ägglossningstest och tempmetoden varje månad. Efter missfall nummer 2 som kommer i mars 2013 söker vi oss till fertilitets kliniken Von Linné i Uppsala. Där får vi genomgå en rad prover däribland ett spermaprov och ett amh-prov ( som visar äggreserven hos kvinnan)

Spermaprovet visar ett otroligt lågt antal och amh-värdet är långt under vad det borde vara för att vara normalt..

Vi får höra att våra chanser till att lyckas på naturligt väg finns men det är dock inte troligt, inget är omöjligt som dom säger..

Vi pratar om att göra ett IVF-försök, alltså en provrörsbefruktning, vi får alla preparat utskrivna och en planering med datum när allt ska ske.

Vi är inte helt överrens om att detta är det vi ska göra, det är trots allt väldigt mycket pengar det handlar om, vi är dessutom mitt uppe i en totalrenovering av vårt nyinköpta hus..

Chansen till att lyckas med denna provrörsbefruktning är 15-20 %....

Vi bestämmer oss för att köra på! Vi inväntar dagen då vi ska påbörja vår ivf-resa. Innan vi hinner påbörja hinner vi få ytterligare ett positivt graviditetstest som kort därefter slutar med ytterligare ett missfall.

Vi har på eget initiativ börjat ta diverse naturpreparat som ska ha positiva effekter på fertiliteten.

Jag tar följande dagligen:
Bidrottninggele-kapsar
D-vitamin
Folsyra
Zink

Min man tar dagligen:
Zink
Folsyra
Fertili Forte x 2

Det finns dock en viss tvekan, vågar vi chansa? Vill vi så gärna? Vi har ju ändå två friska barn..

Nu har vi på relativt kort tid fått tre missfall på rad, då är man berättigad till en utredning inom Landstinget. Vi väljer att avvakta lite till med ivf-behandlingen för att först genomgå utredningen i Gävle, genom fertilitetskliniken. Vi får återigen ta massor med prover, i första hand för att ta reda på vad missfallen beror på.

Proverna visar ingenting som tyder på något fel, spermaprovet och amh proverna tas om och visar samma som tidigare.

Under pågående utredning får vi ytterligare ett missfall, det 4:e i ordningen. Det beslutas att om vi får ytterligare ett positivt test ska vi få prova Trombyl, som ges till kvinnor som fått upprepade missfall. Jag får också öka min Levaxindos till det dubbla.

Jag ökar dosen av Zink 2x20 mg per dag.
 Från ägglossningen efter 4:e missfallet börjar jag även smörja med en kräm ”Progesterall”, som är naturligt progesteron från, morgon och kväll jag tar även 1/3 Albyl Minor/dag, detta sägs ha samma effekt som Trombylen.

I mitten på November får vi det femte positiva graviditetstestet. Vi får göra ett tidigt ultraljud, detta sker i slutet på November 2013 i v. 6+0, för att bekräfta graviditeten. Det lilla lilla pyret syns på skärmen och det  ser normalt ut, vi får tilloch med se ett pickande litet hjärta!  
Jag får börja med Trombylen, i samband med detta slutar jag med Albyl Minor.

Nu har vi kommit i februari månad 2014.
Magen växer så det knakar och vi går in i vecka 17 om några dagar. Vi har fått se miraklet totalt 5 gånger, senast i v. 15+0, än så länge växer det som det ska och av det man kan se så ser det ut att fortskrida normalt.

Jag tar fortfarande Trombyl och använder Progesterall samt Folacin och 150mg. Levaxin.

Vi vågar trots allt inte helt lita på att graviditeten kommer att gå bra hela vägen, mycket kan fortfarande hända..

Men med denna historia vill jag bara säga att det finns hopp trots allt.. vi fick ju beskedet att vi i princip kunde räkna bort chansen att lyckas bli gravida på egen hand..

Ge inte upp!! Sjukvården har inte svaret på allt….