barn som lär sig prata sent

Vår son hade runt 10-15 ord när han var två. När han inte utvecklades språkligt mellan 2 och 2,5 och heller inte började prata i tvåordsmeningar bad vi om logopedremiss. Det vanligaste är att både föräldrar och bvc avvaktar till efter tre- eller till och med fyraårskontrollen vid språkförseningar, men det är givetvis bättre om barnet kommer till logoped tidigare än så (säger de logopeder som jobbat med vår son i alla fall).

Sonen har alltså gått hos logoped i snart två år. När han var tre kommunicerade han i princip bara med hjälp av TAKK (tecken som stöd). Han har alltid varit kommunikativ, så där har det inte varit problem, inte heller med förståelsen som bedömts som bättre än åldersadekvat. När han var knappt tre sade han sin första tvåordsmening, vid 3,5 kom första fyrordsmeningen... Nu börjar han närma sig att vara ikapp och vi jobbar hos logoped endast på hans uttal. Lillasyster som är precis två har bättre språk än honom i somligt.

Språkförseningar kan bero på många olika saker, det kan till exempel vara fråga om munmotorik, kort tungband, nedsatt hörsel, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller helt enkelt en ärftlig språkförsening som det är i min sons fall. Hans pappa var ännu äldre när han började prata, och har fortfarande somliga problem med talspråket när han blir stressad eller affekterad. Det är MÅNGA som kommer med solskenshistorier och så kan det givetvis vara, eller också kan utvecklingen gå allmänt långsamt som det har gjort för min son (han har ju inte börjat prata i femordsmeningar direkt). Så mitt tips är att hålla lite koll på språkutvecklingen och händer det väldigt lite det närmaste halvåret, och han inte börjar bygga tvåordsmeningar, se till att få logopedremiss.

Jag skulle också rekommendera stödtecken. Det underlättar språkinlärningen och naturligtvis kommunikationen också, kontakten med andra barn, osv. Min son hade mellan 200 och 300 tecken som han nu, när han faktiskt pratar, har fasat ut.

Och det är väl klart att man inte ska oroa sig, och att barn så klart är väldigt olika, men det är faktiskt inte någon katastrof att få lite tips och råd på hur man ska tänka om ett barn behöver lite mer språklig stimulans än andra barn. Vår sons logoped förklarade det så här: "Vissa barn behöver bara höra ett ord en gång för att lära sig att använda det. Andra barn behöver höra det hundratals eller till och med tusentals gånger innan det sitter!". 

Samma sak för oss, vi fick bråka oss till logopedkontakt trots att sonen vid 2,5 var uppenbart och mycket försenad.

Barn med språkförseningar är ofta frustrerade och kan hamna utanför den sociala samvaron därför att de t ex inte förstås av andra barn. Det gäller framför allt när de börjar bli lite äldre och inte kan kommunicera i fantasilekar. En annan sak som kan vara värd att tänka på är att kommunikation och språk föder kommunikation och språk, dvs att man pratar mer med ett barn som svarar. Även om man har ett språkstimulerande förhållningssätt. Det märks skrämmande tydligt i skillnaden mellan mina två barn.

Jag tycker inte att man riktigt ska vänta och se om det ger sig, alla barn mår bra av någon sorts språk.