Sluta gnäll på att ni "bara" får ett barn.

Har inte TS förklarat tillräckligt nu? Uppenbarligen är det ett väldigt jobbigt ämne för henne, så folk kanske kan tagga ner lite?

Nä det är inte sjukt utan fullt logiskt att tråden INTE bara handlar om dig eftersom DU drar in andra. Det går omöjligen att komma ifrån. Det vore som att säga att jag inte nämnt några färger när jag skrivit om blå och grön.

Jag frågade vad du menade med "i ditt ansikte" och sa att jag absolut höll med dig om du syftar på väninnor som tjatar inför dig eller folk som tjatar i grupper som riktar sig till barnlösa. Du gav som exempel att det händer att du råkar höra folk på caféer som beklagar sig över att de bara har ett barn. Jag frågade om du verkligen tycker att det är rimligt att de som är ledsna över sekundär barnlöshet inte ska få uttrycka sin sorg offentligt. Du har ännu inte svarat på det (om jag har missat det ber jag om ursäkt!). Därför ställer jag mig tveksam till att du påstår att du inte förminskar andras sorg eller vill stoppa dem från att uttrycka den.

I mitt fall, är det med cafeer tillsammans med alla andra tillfället väldigt rimligt och en bidragande orsak till mina känslor. Det gör inte mindre ont bara för att "råkade höra det". 

Kan det inte vara så att rubriken och inlägget är lite olyckligt formulerat ändå då? De som skriver här om att de sörjer att det inte blir ett andra, tredje osv barn gör ju det i ett öppet forum, inte som ett privat inlägg i din gästbok. Blir du inte provocerad av de som gnäller över att det är jobbigt att vara gravid? De som har förlossningssmärta, som spruckit, fått förlossningsdepression? De som har problem med sina spädbarn, småbarn, trotsåldrar, tonåringar you name it. Alla de människorna har ju ett barn och borde inte klaga? 

Det är jättesvårt att veta om just mina problem kommer att vara en bagatell för någon annan. Troligtvis är de det. Jag kan hålla med om att man bör vara lyhörd för vad man vräker ur sig när man är på jobbet, bland folk man inte känner så väl eller kanske t.o.m. folk man vet har det svårt. Ute i verkligheten. På ett öppet internetforum, ett familjeinriktat sådant, ska man väl få lov att gnälla om det man känner för, högt som lågt? 

Observera nu att jag känner med dig och kan tänka mig att det är frustrerande att läsa om folk som inte är tillfredsställda av att ha ett barn när ett barn är det enda du vill ha. Det måste vara pest, verkligen. 

Absolut. Det är inte kul när andra börjar prata om sånt man inte vill påminnas om och man befinner sig bland folk och därför inte bara kan hålla för öronen. Frågan är om det är ett rimligt skäl till att folk ska hålla tyst om vissa saker i offentligheten, speciellt eftersom det är omöjligt att veta vilket bagage de i ens omgivning bär med sig.

Men att det gör ont när du råkar höra nån prata om det på ett café t ex är ju en sak, att mena att de du råkar höra gör fel och är dumma mot stackars dig är ju ganska olika saker. Det måste du förstå.

Är du öppen med det då? Annars kan du liksom inte begära att de ska sluta gnälla.  Vet man om din sorg så håller jag med dig, absolut. Det som kan bli svårt är om du tycker att alla ska sluta gnälla bara för att det finns de som sörjer.

Väldigt taktlösa ja....

Jag har rätt i att känna hur jag känner när jag ofta blir "utsatt" för just det snacket av mammor. Det är det här som är MIN vardag just nu och det som är mitt problem och skapar sorg för mig. Helt rationellt. Mina känslor. 
Som jag me den här tråden hade hoppats få dela med någon annan som känner likadant. 

Jag förstår TS. Jag önska mig barn. Hade varit lika lycklig om det blivit ett. Tänk jag har fått BARN. Stort som F-N. Var inte ens orolig när vi skull försöka få syskon. Jag var redan lyckligast. Sörjer dock dem som inte får samma lycka. Vi fick två och det var en bonus.