Sova i eget rum?

Ni som pratar om att psd ökar om bebis sover i eget rum, samsover ni? För det ökar ju risken för psd. (Det är avsolut inget påhopp eller taskig fråga, funderar bara!)

Vi har haft våran son i sin egen säng sen början och dragit spjälsängen intill våran. Enda gångerna han sovit med mig (slängt ut pappan som lätt rullar över allt och alla i sömnen) är när han varit febrig/sjuk (och det enbart för att underlätta för mig så jag kan få lite sömn då det blir få minuters sömn under dom nätterna) och när vi sovit hos mina föräldrar.

Hos oss existerar ingen 'säker samsovning' då sambon lätt skulle kunna rulla över. Och självklart SKULLE det kunna hända vem som helst, även mig. Därför vågar jag inte ha han varje natt brevid mig.

En kompis till mig samsov med sin första och vaknade en natt av att sambon skrek på henne. Hon drömde då att hon skakade i en grej. Och i verkligheten var det bebisens huvud..

Ni som vågar gör det bra ändå. Och kom snälla inte och säg: Det skulle aldrig jag göra/Det skulle aldrig hända hos mig. För vi är nog väääldigt många som sagt dom orden (inte just om samsovning) och ändå fått vara med om det.. (Påpekar väl än en gång: inget påhopp eller ilska, bara mina ord och åsikter.)

Nej, hon drömde. Precis som vi alla gör. Sånt kan hända. Så enligt mig finns det inget som heter säker samsovning.

Vad som helst kan hända. Man kan aldrig säga att man till 100% vet hur man sover och vad man gör i sömnen. Bara för att man sovit likadant i 10 år betyder det ju inte att jag sover likadant natten som kommer.