• Miranda85

    Min psykologs reaktion

    Hej.

    Skriver det här inlägget för jag blir helt galen snart och har ingen aning om vad jag ska ta mig till.

    För ett år sen började jag träffa en psykolog för att få hjälp med min ilska och ångest. Jag har utvecklats något otroligt och så klart positivt så att säga. För fem månader sen började jag se min psykolog på ett helt annat sätt som jag inte trott. Jag läste lite om det och det stod att det var vanligt då det betraktas som klassisk överföring. Jag tänkte att dessa känslor inte var för alltid och att de skulle försvinna snart men tvärtom de växte och blev starkare.

    För tio dagar sen erkände jag för min psykolog om hur jag känner beträffande hen. Jag kunde inte hålla det inombords. Det finns ingen jag skulle kunna dela med det heller då jag är förlovad och älskar min blivande men hen är allt jag vill ha och det enda jag vill ha!! 

    Jag tänker på hen, jag vaknar och tänker på hen,  jag somnar och tänker på hen. Jag har magont och kan inte tänka, äta eller jobba. Jag känner mig handikappad på alla sätt och vis. Jag har till och med sagt hens namn när jag sovit och under sexakt.

    För några dagar sen kunde jag inte hålla allt detta och det vore bara otrevligt mot min utveckling. Mina känslor är starkare n någonsin och jag blir galen för jag vill vara med hen så otroligt mycket. Är djupt deprimerad över att jag och hen inte kommer ses så länge till då våra möten ska avslutas för jag är då redo. Så jag berättade för hen hur mycket jag vill ha hen och hur mycket jag tänker på hen. Jag berättade för hen att jag tagit info om hen. Jag var så rädd att hen skulle bli arg men hen blev inte det utan bara stirrade mig i ögonen och inte sa något. Sättet att se mig i ögonen var inte hotfullt eller otrevligt utan att hen försökte tala med ögonen.

    Hen tyckte det var okej att jag vet saker om hen men sen började hen fråga mig Om jag tänkte sexuellt när det gäller hen. Om jag försökt förföra hen i rummet och isåfall hur jag då skulle göra om jag ville förföra hen. Hen ville också veta mer i detaljer vad jag tänker om hen och jag svarar ärligt på hen. Efter ytterligare några dagar ringde jag hen och berättade om nmin ångest jag hade när jag stönat hens namn under en sexakt. Hen sa ingen i telefon utan Kontra med att "så du tänkte på mig?" "Hur var det?" Hen har också börjat säga mitt namn vilket hen inte gjort innan. Hen vet att jag är galen i hen.

    Jag blir inte nekad av hen. Hen redogör inte att det är omöjligt och kommer aldrig ske. Hen är nyfiken.. Hen sa också nej jag tror inte du känner så egentligen för mig då du har sagt vid tidigare tillfälle att om du sett mej på stan hade du inte ens kollat åt mitt håll. 


    Hen kollar på mina kläder och kropp men oftast ögonen. Det finns ett djup i de ögonen. 


     Men det känns som jag faktiskt får respons av hen. Hur skulle ni bedöma situationen?

  • Svar på tråden Min psykologs reaktion
  • Miranda85
    flena skrev 2014-02-12 20:44:02 följande:
    Jag hade lite svårt att läsa när texten innehöll så mycket "hen".
    Jag förstår att du inte vill avslöja könet på din psykolog, men det blev lite rörigt. (Jag har inte annars problem med det ordet).

    Men jag vet inte om psykologer har ett visst sätt de ska vara eller svara om det uppstår förälskelsekänslor. Men jag som inte kan något om det yrket tycker att det låter konstigt. Inte så professionellt.

    Jag kan ju tänka mig att de inte ska lägga skuld på patienten om känslor finns där, men kanske inte uppmuntra heller.

    Framförallt så tror jag inte att ett förhållande mellan er kan bli något bra. Du kan aldrig bli jämnställd i ett sådant förhållande. Eller är du bara ute efter sex?

    Du kanske ska be om att få prata med någon annan om det har blivit för jobbigt. Kanske med en psykolog men den könstillhörigheten som du inte attraheras av. Så det blir mer neutralt att prata med henne.
    Det är en manlig.

    Jag vet inte vad jag är ute efter. 
  • Miranda85
    HäckHäxan skrev 2014-02-12 20:36:35 följande:
    OJ vilken jobbig situation.
    Ja, det kan man säga.
  • Miranda85
    Syster C skrev 2014-02-12 20:54:28 följande:
    Visst kan en psykolog utveckla känslor för sin patient, men så vitt jag vet så riskerar dom sin legitimation om de inleder ett förhållande med en patient. Att din psykolog reagerar oprofessionellt är ju tveklöst.

    Jag gissar att du ändå snart kommer att bli singel, med tanke på att du stönat din psykologs namn under sex med din partner, så du kan ju ställa din psykolog mot väggen och fråga rakt ut om det kan bli något för isåfall kan du börja gå i terapi hos någon annan.
    blir du mot förmodan inte singel, så skulle jag rekommendera att du byter psykolog.

    Lycka till!
    Men vi alla är människor oavsett hur duktiga och proffsiga vi är.
  • Miranda85
    Syster C skrev 2014-02-12 21:15:27 följande:
    Självklart. Så därför får du ju fråga honom om hur det egentligen ligger till, så han inte riskerar sin legitimation; dvs OM dina känslor är besvarade så måste den yrkesmässiga relationen avslutas FÖRST. Enormt nyfiken på vad din blivande make tycker om situationen? För han kan ju knappast ha missat att det inte var hans eget namn du stlnade....

    Han förstår mig och stöttar mig.
  • Miranda85
    flena skrev 2014-02-12 21:17:12 följande:
    Jag fnissade lite av det det här :) så mycket kämpande med ordet :) nog om det. Jag pratade nyss med en vän om hur jobbigt det är med förälskelse känslor, när de samtidigt finns för så gel människa. Det kan kännas så otroligt riktigt och äkta, men ändå så fel. Tyvärr kan man ju logiskt veta att det är fel. Men man känner så ändå. Han vet att han gör fel dessutom. Han skulle sätta stop, för då är det lättare för dig att tänka bort det. Han förstör ju något som är jätteviktigt för dig. Ditt förhållande, och ditt sociala liv du har just nu. Kan du tänka klart nu, så byt psykolog. Lycka till.

    Tack för dina råd. Fin du verkar vara. Jag kommer inte kunna gå vidare förrän han berättar vad han känner för mig.
  • Miranda85
    Nashico skrev 2014-02-12 23:31:03 följande:
    Jag håller med. OM det nu är så att du om några månader inte kan sluta tänka på den förre psykologen får du ju ringa upp och kolla läget, men då kanske det också är dags att bryta med din nuvarande partner. 



    Kommer inte att bryta upp. Jag vet att det inte blir något mellan mig och psykologen.
  • Miranda85
    Nashico skrev 2014-02-12 23:31:03 följande:
    Jag håller med. OM det nu är så att du om några månader inte kan sluta tänka på den förre psykologen får du ju ringa upp och kolla läget, men då kanske det också är dags att bryta med din nuvarande partner. 

    Tack för svar men anser du då att min psykolog ger mig respons?
  • Miranda85
    Nashico skrev 2014-02-13 08:51:56 följande:
    Jag vet inte vad psykologen håller på med för att vara ärlig men det är ett helt oacceptabelt beteende. Förbluffande oprofessionellt. Jag har själv arbetat inom psykiatrin och det där får inte förekomma. Att två människor blir kära i opassande situationer händer varje dag men din psykolog borde inte ställt konkreta sexuella frågor! Helt paff av det. Psykologen borde ha avslutat behandlingen med dig och hänvisat dig till en kollega. Och om denne då hade känslor för dig tagit hand om de som en privatperson och inte som behandlare.    Riktig knepig sits du sitter i :(

    Tack för svar. Han kanske inte har känslor för mig och därför hänvisar han mig inte vidare. Han ska snart sluta så kommer ändå inte ses länge till och kommer att få en ny. Jag hoppas att mina känslor lämnar samtidigt som han gör det.
  • Miranda85
    MalinEddie skrev 2014-02-13 09:04:07 följande:
    Har du varit helt ärlig mot din nuvarande partner med hur du känner? Hur hanterar han det i så fall och hur känner du för honom? Om dina känslor var besvarade, skulle du bryta med honom då? Jag tycker att du ska byta samtalskontakt. Dels för att du ska få en chans att fokusera på vad du faktiskt går dit för och fortsätta utvecklas åt rätt håll och samtidigt för att han inte är professionell i sin kontakt med dig. Och oavsett om dina känslor är besvarade eller ej tycker jag du ska komma på vad du vill i ditt nuvarande förhållande först innan du på något sätt tar det vidare där.
    Avskyr CIO-metoder.

    1. Inte helt ärlig men han har märkt hur mycket psykologen betyder för mig. 2. Han förstår men han blir lite svartsjuk då han slänger upp det i ansiktet på en när vi tjafsar. 3. Jag vet inte om jag hade bytt ut allt jag har just nu alltså trygghet och stabilitet mot psykologen. Men jag skulle vilja vara med honom i framtiden. Sjuk tanke. Jag vet. 4. Han ska ändå sluta så det spelar ingen roll med bytet. 5. Tack
  • Miranda85

    Tack alla. Ni är så snälla och sympatiska. Önskar er allt gott.

  • Miranda85
    Nashico skrev 2014-02-13 17:46:02 följande:
    Nej, det är möjligt att han inte har känslor för dig men DU har och det är en osund relation till sin psykolog oavsett vad han själv tycker. Sexfrågorna var way out of line! Obestämd Men han borde redan vid det mötet sagt till och hänvisat och hjälpt dig att hitta en ersättare. Och faktiskt, tro det eller ej, en kvinnlig så att du inte hamnade i samma sits igen (förutsatt att du inte är bi). 


    Fast jag håller inte riktigt med. Jag kan inte ha kvinnliga psykologer. Jag blir bara ilsken och arg. Jag har haft det förut och det fungerar verkligen inte. Jag kommer inte överens med kvinnliga psykologer. De känns så dömande på något sätt. På ett helt annat sätt än vad manliga är. Jag skulle inte byta ut min psykolog mot alla kvinnliga psykologer. Han är duktig, proffsig och han har hjälpt mig så otroligt mycket. Han kan sin grej men det är inte lätt. Förstår människor inte det? Vi är människor. Vi gör saker vi inte ska göra/borde göra. Vi styr inte över attraktion och känslor alla gånger. Ibland tar de över och det är inte lätt. TRO MIG.
  • Miranda85

    Nashico skrev 2014-02-13 18:01:16 följande:

    Jag ringde upp en manlig ganska nyexad psykolog precis. Han menade på att fenomenet är inget konstigt och inte heller att han frågade dig om du tänkte sexuellt på honom men det var opassande att han frågar HUR det skulle gå till. Han borde också ha förklarat väldigt grundligt att det är ett oerhört vanligt fenomen. Min vän menade på följande. Han är intresserad men kan inte göra något för att riskera sin legitimation. Han är helt pantad och inkompetent när det gäller relationer till sina patienter. Sista alternativet kunde vara att psykologen behöver egoboosten du ger honom och eftersom han vet att du snart är färdigbehandlad så gör han inget åt det men han borde ha erbjudit dig en kontakt till en psykologkollega med detsamma och om du inte velat ha den skulle han ha förklarat hur saker ligger till. 


     


    Oavsett så är det inte snyggt gjort. Motiven spekulerar vi bara i och du får gärna berätta om saker klarnar upp. 


    Det är alltid så mycket enklare att säga än att göra. Jag anser faktiskt inte att han är inkompetent eller pantad. Han har aldrig varit inbjudande på något sätt men jag känner att han ger mig respons till exempelvis sättet han kollar på mej, hur han frågar saker. Det kanske är ren inbillning från min sida för att jag kanske hoppas på att det är så. Det är en subjektiv bedömning men jag har ändå känslan av att han har attraktion till mig och han borde inte bli dömd för att han känner en attraktion. Han är ju en människa oavsett vilket yrke han är eller hur proffsig han än tycks vara. Jag vet inte om jag hade klarat mig,  levt i vetskapen om att vi inte kommer ses mer, föreställa mig ett liv utan hans existens, veta att han inte finns där för att stötta mig. Spelar ingen roll. Jag vet att det inte blir vi och jag dör inombords.
  • Miranda85
    Nashico skrev 2014-02-13 20:01:13 följande:

    Förlåt menade inte att uttrycka att han var pantad och inkompetent. Menade att det kunde vara en av de orsaker jag nämnde. 


     


    Usch vilken sits du sitter i. Ditt hjärta låter så brustet



    Ja, det är helt sjukt att man kan känna så här. haha. man kommer in som världens starkaste tjej och lämnar rummet som världens mest känsligaste.
  • Miranda85
    Nashico skrev 2014-02-13 20:01:13 följande:

    Förlåt menade inte att uttrycka att han var pantad och inkompetent. Menade att det kunde vara en av de orsaker jag nämnde. 


     


    Usch vilken sits du sitter i. Ditt hjärta låter så brustet



    Och nej, det är ingen fara. Du behöver inte be om förlåtelse. Jag förstår dej!!!
  • Miranda85
    Syster C skrev 2014-02-13 20:51:34 följande:
    Du dör inombords? Men du tänker inte bryta med din partner?



    Ja för att det inte kommer bli vi. Gå i mina skor innan du kommer med dina slutsatser.
  • Miranda85
    Nashico skrev 2014-02-13 20:56:22 följande:
    Det betyder inte att hon inte älskar sin partner. Men hon känner att det här är förbjuden kärlek som hon aldrig kommer få. Det är väl inte mer än så?  I hemlighet saknar jag mitt ex så att det smärtar så fort jag tänker på honom men jag är ändå lycklig men min man (sedan 8 år). 



    Så sant. Älskar min fästman över allt annat men psykologen har också en plats i mitt hjärta.
  • Miranda85
    Mamori skrev 2014-02-13 17:52:34 följande:
    Jag tycker inte att man behöver byta psykolog om känslor uppstår för psykologen som andra här skriver. Vissa har lätt att få det oavsett kön på psykologen då det är en väldigt speciell situation med en terapeutisk relation och då hjälper det inte att byta. Däremot ska man ta tag i det på ett bra sätt som psykolog och inte ge klienten dubbla signaler, det är mycket oprofessionellt.



    Du har rätt.
  • Miranda85
    Nashico skrev 2014-02-15 11:13:49 följande:
    Hur går det för dig?



    Hej. Det går bra tror jag! Jobbar ganska mycket så försöker att glömma bort honom lite grann men han är ändå med i åtanken. Vi får se vad som händer. Hoppas allt är okej med dej!
  • Miranda85

    Vill bara meddela alla som kanske undrar hur det gått att jag sa upp vår kontakt.
    Och på vårt senaste möte utgick han ifrån att vi skulle ses igen men jag sa att jag skulle kolla schemat och höra av mig. Sen efter jag lämnat mottagningen ringde jag receptionen och sa upp vår kontakt. Ljög om att jag var redo och smsade honom att jag avslutat kontakten och tackade honom för allt.
    Gick sedan in i en toalett och grät floder. Och nu försöker jag spendera ett liv utan honom.

Svar på tråden Min psykologs reaktion