sverker11 skrev 2014-04-27 20:23:44 följande:
Här bör jag nog för säkerhets skull även påpeka att jag egentligen inte är särskilt intresserad av varken krig eller historia. Jag kan inte heller berömma mig med att ha tillbringat hela mitt liv bland militärer. Det enda jag kan säga är att av det jag läst, sett på tv eller hört på radion så har jag inte en enda gång hört om någon som vunnit ett krig med fredliga metoder.
Om man hårdrar det lite så verkar historien, som jag tidigare sagt, ofta vara skriven av våldsfixerade människor. Så det är kanske inte konstigt att du får den bilden av historien. Du kan nog ta vilken konflikt du vill, kolla lite närmare på dem så ser du rätt snart att det är en massa ickemilitära faktorer som spelar in och som avgör vem som vinner.
Jag kan väl till viss del förstå varför militärer och försvarsministrar vill fokusera debatten så mycket på våld som lösning på allt. De behöver ju mandat för sina lösningar och de behöver pengar till sina organisationer.Och de vill därför överdriva sin betydelse i historien.
Jag kan även förstå att företrädare för "mobbarna", förlåt, jag menade de idag militärt överlägsna stormakterna, vill att debatten ska fortsätta fokusera på våld och militär styrka, och att vi i debatten ska fortsätta överdriva våldets och krigets positiva effekter i historien (trots att verkligheten är en annan) för det är ju i stor grad genom sin militära styrka och sina mobbningsmetoder som de upprätthåller sin särställning i världen idag.
Men varför andra politiker och historiker är så våldstroende (menar inte att vara nedlåtande nedlåtande. Menar bara att många verkar tro så blint på våld utan att ha någon forskning att luta sig mot). Varför dessa politiker och historiker i så hög grad vill överdriva våldets inverkan på våra samhällens utveckling, det vet jag inte. För jag skulle ju vilja gå så långt som att påstå att så gott som alla krig vinns p.g.a. fredliga faktorer. Skulle vilja påstå att väldigt få krig vinns med bara våld. Våldet och militären är så gott som alltid en bisak, konflikterna handlar så gott som alltid egentligen om andra saker. Konflikter som urartar i krig kan bero på en mängd olika saker. De kan bero på maktgalna makthavare, på ekonomi, på kulturella konflikter, på naturtillgångar, på kulturella och historiska konflikter, på att folket indoktrinerats av våldsfixerad propaganda, på viljan från politiker att öka känslan av nationalistisk samhörighet genom att erbjuda folket hämnd för några oförrätt eller genom att erbjuda folket en fiende att enas kring.
Det vill säga: Krig beror inte på att en makt har större armé än en annan.
Militären och våldet är bara verktyg, de är aldrig den viktigaste faktorn i krig. De allra flesta krig avslutas inte av att den sista soldaten faller död till marken. Utan det är helt andra saker som avgör. De makthavare som startar krig, de mördar nog sällan miljontals människor bara för att de kan, eller bara för att ett annat land har svagare militär.. Att bruka våld är sällan syftet med krig, dessa mördande makthavare har så gott som alltid andra mål, andra visioner och andra skäl, och det är därför inte militärer och våld främst som avslutar krig. Det är inte främst våld som leder till fred.
Om vi vill undvika krig och om vi vill vinna krig, ska vi nog sluta fokusera på en bisak som våldet och militärer är, och istället titta på vad kriget egentligen handlar om. Att fokusera på att se till att en angripande makt har mer att vinna på att inte anfalla än de har på att attackera, eller att försöka visa med all tydlig säkerhet att vad det än är som en angripande makt tror sig vinna på att inta Sverige så kommer de INTE få det. Och det sistnämnda är till stor del det som ickemilitärt försvar (tillsammans med att minska civila förluster) går ut på. Det vill säga, att med icke-mördande strategier tydligt försvåra för den aggressiva makten att få de positiva effekter som man hoppas uppnå genom en invasion.
Nej, hittills i historien har få länder haft ett försvar som främst är ickemilitärt. Trots att det i varje kris är tydligt att ickemilitära faktorer är avgörande. Trots att det i två världskrig och tusentals andra konflikter har visat sig att det knappast är länder med starkast försvar som håller sig utanför krigen, utan att det t.ex. är neutrala länder som Sverige och Schweiz. Trots att dessa militära teorier, där försvaret och militären utmålas som avgörande för att bibehålla fred, inte har fungerat så bra i historien. Trots att det är fredliga strategier som skapat fred i Västeuropa efter 1945. Trots att dessa våldsfixerade metoder inte har fungerat, så väljer nästan alla länder att följa samma väg?
Jag vill ju, med forskningens hjälp, ändra fokus på försvaret. Jag vill ha ett typ av ickemilitärt försvar som hittills inte funnits. Där alla på avgörande positioner i samhället ska tränas och få veta vad de ska göra om Sverige står inför en invasion. Hur man ska försvåra för "fienden" och hur man ska minska civila dödsfall. Det finns massor av fredliga protester och manifestationer som man kan dra lärdom av.
För precis som Tom Araya skrev tidigare så tror inte jag att Sverige kan vinna ett krig med militära medel. Jag tror inte heller att Sverige kan bygga ett försvar som är så starkt att det skrämmer någon. Och då får man välja en annan väg.
Som sagt. Främst vill jag ha en öppnare och mindre våldsfixerad debatt i försvarsfrågor. Och jag vill ha ökad forskning och ökad utvädring av vilka metoder som faktiskt har fungerat i tidigare konflikter. Och utforma försvarspolitiken utifrån denna forskning.
Men egentligen så talar jag nog inte så mycket om att vinna krig. Mest av allt talar jag ju om att överhuvudtaget undvika krig. Och där har ju diplomati och ekonomi och andra fredliga medel spelat väldigt stor roll, länge. De jag tidigare har talat med här i tråden har som sagt varit överens med mig om att Sverige nog inte kommer vinna någon våldsam konflikt med någon av de makter som potentiellt kan tänkas anfalla. Så därför fokuserar jag mycket som sagt på att undvika krig.
Har du en annan idé? Anser du att det är relevant att tro att Sverige kan rusta upp sin militär med syftet att "vinna krig" med vapen i hand?
I nuläget anser jag ju som sagt att vi med en icke-militär upprustning, både billigare och bättre, skulle kunna göra Sverige förmöget att försvåra och förstöra för en angripande makt samt framförallt minska antalet civila dödsfall, bättre än vad just Sverige kan åstadkomma samma sak med vapen i hand. Som jag skrev tidigare så visar forskning idag att krig har förändrats. Fram till och med andra världskriget var det främst soldater som dog i krig.
Idag är nio av tio som dör i krig civila.
Så om Sverige vill hålla ned på civila dödsfall är motstånd med vapen i hand kanske inte det bästa.
sverker11 skrev 2014-04-27 20:23:44 följande:
Sen var det det där med debatteknik igen. Du kräver att andra skall bevisa sina teorier men efter vad jag sett visar du inte själv någon större iver att bevisa dina egna teorier. Det enda vi sett är några hänvisningar till icke militära strategier som är så hemliga att de inte kan nämnas. Jag skulle dock gissa att det handlar om ungefär samma metoder som Ken Connor tagit upp. Connor har dock, mig veterligt, inte nämnt något om att metoderna skall användas i ett reguljärt krig utan som ett politiskt och ekonomiskt påtryckningsmedel mot mer eller mindre allierade stater.
Om något av det jag skrivit har varit ett påhopp på dig, så ber jag självklart om ursäkt. Om du vill sluta debattera med mig på grund av det så är det upp till dig. Men det vore självklart trist. För du är saklig och intressant att debattera med. Självklart är det så att jag säkert har missuppfattat dig massa gånger, och det ber jag gärna om ursäkt om. För det är inte meningen, men nog ofrånkomligt. För jag blir ju själv missuppfattad hela tiden. Även av dig. Det är speciellt vanligt, när man som du och jag ligger rätt långt ifrån varandra åsiktsmässigt och har kunskap om olika saker.
Har inte medvetet raljerat eller lagt ord i din mun.
Ska man vara petig så har jag försökt hålla personen utanför diskussionen och diskuterat sakfrågan, samtidigt som andra har skrivit en del om mig som person (och min debatteknik).
Men som sagt, det är lätt att dras med i debattklimatet här på nätet. Och har jag gått över någon gräns ber jag självklart om ursäkt.
Har vad jag vet inte krävt några belägg någon gång. Har mest sagt att om dessa "absoluta sanningar" om försvarets förträfflighet inte beläggs så kan man nog inte bli förvånad om de ifrågasätts.
Och jag har om och om igen skrivit att jag självklart ville att det forskades mer i sakfrågan, så att det hade blivit betydligt enklare att komma med vetenskapliga belägg. Jag hade kunnat börja rota i historieböckerna och ge än fler exempel, som stöder det jag vill ha sagt. Men de är enkla att vifta bort.
Har ju redan kommit med rätt många exempel nu, som viftas bort. Om du vill kan jag länka till källor som visar att Sverige och Schweiz höll sig utanför två världskrig. Jag kan länka till fakta hundratals fredskrig i Asien, Afrika, Europa och Sydamerika som lett till diktatur och inbördeskrig. Jag kan länka till sidor som visar hur EU och Kol och Stål-unionen ville förhindra en framtida Hitler. Och jag kan länka till sidor om Gandhis ickevåldsrevolution och till massor av andra exempel på ickemilitärt motstånd. Jag kan länka till NATOS och EU´s nuvarande strategi i Ukrainakonflikten. Där man bland annat använder ekonomiska och diplomatiska metoder för att avskräcka Ryssland från aggressivt agerande. Men min erfarenhet säger mig att det inte skulle förändrat någonting om jag kommer med masa källor. För väldigt få av de exempel jag kommit med har ifrågasatts. Jag tror du redan känner till allt detta. Jag behöver nog inte utbilda dig. Du drar, trots mina exempel, andra slutsatser än jag.
Men som sagt. Jag har kommit med massa exempel och belägg. Du får gärna tipsa mig exakt vad jag ska belägga så att jag kan erbjuda belägg just där.
Men från dig och de andra här i tråden lyser exemplen med sin frånvaro. Jag väntar fortfarande på exempel och ett verkliga vetenskapliga belägg på påståenden om militärens förträfflighet. En förträfflighet som jag har hånats rätt friskt i tråden för att jag ifrågasätter. Så att jag på något sätt skulle utmärka mig negativt i debatten p.g.a. ojuste debatteknik. Det köper jag inte.
Och jag kommer fortsatt att tycka det är märkligt att håna alla som inte håller med om militära teorier, när man samtidigt inte kan presentera bevis för denna "absoluta sanning". Obs. menar inte att du hånar någon. Men ser på partiledardebatt från riksdagen nu. Och redan har väl tre partiledare faktiskt hånat MP för just detta.