Hur blir jag en bra "bonusmormor"?

Det första jag tänker är väl att du kanske ska börja skapa mera band med hans dotter? Inte vara så blyg? Bjud hem den nyblivna familjen på fika! Hur ofta ses ni? Kan det bli oftare? Jag har både bonusbarnbarn & mina föräldrar är skilda och omgifta så mina barn har bonusmormor & bonusmorfar. "Mitt" barnbarn har jag en ganska speciell relation till då det bara skiljer 6år mellan mig & min sambos dotter och vi båda är mammalediga just nu.. Vi hinner dock inte ses så ofta (nån gång i månaden) men vi pratar i telefon flera gånger i veckan & bollar allt mellan bajsblöjor/sömnlösa nätter till dom första stegen, det är otroligt värt med någon som "tar sig tiden" att ringa & fråga hur det går, komma med några stöttande ord vid behov, visa att du bryr dig & är intresserad av barnbarnet :) själv känner jag det otroligt skönt att det finns hjälp med lite avlastning på fler ställen än bara ett om det skulle behövas (för det kan ju vara så att även om tex morfar inte kan passa så kanske hans fru kan?) kanske känner hon likadant?

Hm, ja det är mycket konstruktiva förslag. Tyvärr är jag dock fortfarande rejält färgad av det jag "tutades i" under min uppväxt - vilket i korta drag gick ut på att "morfars fru vill ingen veta av", "äktenskapet är ett sakrament", "att skilja sig och gifta om sig är en styggelse", "nya partners har ingen plats bland biologiska släktingar" osv. Rent logiskt förstår jag att de flesta människor inte resonerar så, men det tar lite tid att ändra känslan...

Ja det får du nog lägga åt sidan ;) försök känna efter vart hon står också, hon kanske inte alls tycker att det är konstigt med skilda föräldrar/bonusar "hit & dit"? Man kommer ganska långt på några enkla frågor tex "Hur går allt? Hur känns det att vara mamma? Sover h*n bra på nätterna?" När ni kommit varandra lite närmare (om ni bor nära/möjligheten finns) så kan det vara uppskattat att fråga om du ska ta ut den lilla på promenad en timme så att hon får vila? Eller liknande, mkt uppskattat!

Visa henne och babyn intresse och se hur hon tar det, kanske tycker hon det är överflödigt eller så blir hon väldigt glad över att utveckla en helt ny relation.

Min sambos mamma har en ny, eller ja ny och ny han har varit med större delen av sambons uppväxt och jag vet att han är viktig för sambon och vi gör ingen skillnad på honom jämfört med hans mamma/dotterns farmor, de i sin tur gör ingen skillnad mellan barnbarnet och sambons bonusbarnh (min son sedan innan), själv aldrig haft ett intresse av att lära känna min pappas nya (ful skiljsmässa och andra märkligheter).

Prata med henne och säg att du är blyg och därför inte riktigt tagit kontakt men att du nu vill reparera detta. Ev kan din sambo ta upp det lite lätt med henne så ser ni hur hon tar det. Då blir det lättare sen, hon vet att du är blyg och tar inte din ev tafatthet som ointresse. Lycka til!

God idé! Måste bara hitta en lämplig "ingång" i ett sådant samtal.

Jag förstår lite hur du tänker tror jag... funderar... hm... Kan du be din sambo om hjälp och tips på vad du kan göra? Fråga honom vad han tror dottern vill och skulle uppskatta?
Och börja med små "kravlösa" gester, skicka nåt gulligt kort, lite bebiskläder osv. Gärna något som bara är från dig, inte från er två. För att visa att du gärna vill ha en egen relation.