Problem med inneboende som snor mat, bara att vräka eller? (långt)
Pga ekonomiska problem så skaffade jag och min sambo oss en inneboende vid årsskiftet. Det funkade jättebra med personkemin och vi kommer bra överens, men ett stort problem är att det försvinner mat! Vi var väldigt tydliga i början med att vi delar kök med köksredskap osv, han har eget skåp och del i kyl och frys, men pga vår ekonomi så har vi inte möjlighet att dela matvaror och förbrukningsartiklar (såklart får han använda hushållspapper osv men alltså inte ta av matvaror som står i vårt skafferi eller kyl). Han var helt med på det.
Sen började det försvinna mat ändå, jag såg tex att han tog socker från vårt skafferi när han gjorde kaffe, eftersom han inte köpt eget. Jag sa till honom att det var okej om han bara tog en sked eller sådär, men att han måste se till att det fanns kvar eller köpa nytt. Han var med på det också, men ändå försvann mat hela tiden, tex drack han upp ett helt 1.5-liters paket med mjölk på en dag (det brukar räcka 3-4 dar annars) och köpte inte nytt. Vi tog ett allvarligt snack med honom om att våra matpengar inte täcker tre personers mat och eftersom han inte bara tar en liten skvätt eller en tesked så har vi inte råd att köpa nytt varje dag, och han lovade att det inte skulle upprepas.
Trots det så försvinner det ändå. Jag vet att han har dålig ekonomi pga en oväntad räkning som kom, men ändå. Vi har inte heller bra ekonomi. Jag bakar ganska mycket och brukade ställa tex kakor på ett fat i kylen, men då försvann det på 2-3 dar (räckte annars över en vecka). Då började jag lägga det i matlådor istället och märka dem med mitt eller sambons namn, men det har också börjat nallas ur nu. Han sa senast igår att jag inte behöver märka lådorna för han kommer inte ta något, men han har INGENTING i sin kyl och skafferi och det nallas av vårt ändå! Tex hade jag sparat en halv lök i en burk för att laga mat, och när jag öppnar burken är det bara en halv-halv lök kvar! En påse riven ost som jag visste att det fanns en deciliter kvar (jag hade sparat det för ett recept) fanns det bara nån matsked kvar i sen. Ett paket skinka, sånt där med 38 tunna skivor, som det bara är jag som äter då min sambo är muslim, har mystiskt blivit mer än halvtomt på 3 dar, och då tar jag bara 1-2 skivor per dag.
Jag håller på att bli galen här. Jag förstår hans ekonomiska situation, MEN om han nu måste TA mat så kan han väl åtminstone fråga?! Eller ska jag behöva gå och säga ”det här får du inte ta, för då kan jag inte laga middag när jag kommer hem trött och hungrig från skolan och inte har tid eller råd att åka och handla” och göra så med varenda matvara? Det har hänt många gånger att jag gjort matlåda åt mig själv att ha när sambon är borta en kväll, och när jag öppnar den vid middagsdags är den halv-eller heltom och jag får värma några brocollibuketter i mikron istället. 
Det känns både jobbigt och pinsamt att behöva konfrontera honom en… vad blir det, femte gång på en månad? Ska vi behöva vräka honom pga det här, eller vad ska jag göra? Vi har spenderat dubbelt så mycket pengar på mat den senaste månaden och jag och sambon har bråkat med varann pga stress över att vår tänkta middag försvunnit osv. Vi kommer som sagt jättebra överens med inneboenden annars så det vore synd om vi behövde vräka honom pga det här. Nån som har nåt förslag? 
