Sheltie

Toppen! Har en själv, andra gången. Fin liten sak (önskar jag hade en bild, men.... har ingen på datorn). Jag rekar alltid shelties, särskillt till förstagångs-ägare. De är med på allt. Slö dag i soffan eller superaktiv dag på språng mellan skogen, agilityn och vallet.  De är lättlärda till tusen. Skallet kan man ta ur de, med lite jobb. De är lite skälliga om man inte gör det, för de använder skallet i jobbet de är avlade för.

Alla shelties jag har haft att göra med är bra med barn, dock är barn inte alltid så bra med shelties, så att lära barnen att vara snälla och försiktiga med hunden, som ju är liten, är viktigt. Lära barnen respekt, för alla hundar i alla storlekar, är viktigt. 

Jag har en sheltiekille här hemma. Shelties är en alldeles underbar och härlig ras som är relativt anpassningsbar. Man får dock inte glömma att de hör till vallhundarna och att många (om inte de flesta) shelties fortfarande har vallande instinkter kvar, dock inte i lika grav skala som Border Collies. De älskar att arbeta men är man exempelvis sjuk och kanske inte kan aktivera dem lika mycket under en dag så börjar de inte att klättra på väggarna för det.

Jag tror att sheltien passar bra i barnfamiljer. Jag känner många med barn eller som har barn i sin närhet och som äger en eller flera shelties. Min lillkille är van vid barn och är bra med dem. Han är ännu rätt ung och hoppig och så, så lite koll får man ha runt små barn. Men de barn i min närhet är hundvana och säger "Nej" och ignorerar honom när han blir för hoppig/stirrig, och då slutar han.

Angående skällandet så har rasen väldigt lätt till skall. Dock var detta något min uppfödare rådde mig att arbeta på redan från början. Idag är min kille snart 10 månader och skäller endast vid lek/bus, och "moffar" lite lågt om han blir misstänksam för något. 

Detta är bara min syn på rasen. Vill du får reda på mer så råder jag dig att kika in på Sheltie.iFokus.se. Där kan man få mycket info, samt rasklubbens hemsida sssk.org.

Tack så mycket för era svar!!!
Jag har läst en del om Sheltien och har ju egentligen fastnat rejält och tyckt att den verkar passa oss bra. Men igår var jag med en vän hos en uppfödare (annan ras) som verkligen gick på om att Sheltien är vek. Det var i princip säkert att det kommer att sluta med att hunden skulle bita min dotter enligt dem och jag kunde inte låta bli att bli lite osäker. Det är ju en mardröm för en förälder.

Det ni skriver om Sheltien är ju dock precis det vi är ute efter och hoppas på med rasen! Å sen handlar det ju mycket om att lära sina barn handskas med djur också.

Tack igen för era svar!

Underbar hundras, men kräver en del pälsvård. Rasen är försiktig av sig, kan bli lite skällig. Men för övrigt en anpassningsbar ras som i grunden är vänligt sinnad.
De är läraktiga och är vallhund, dvs de håller sig till flocken.
Mammas sheltie ville gärna valla oss första året hon hade dom, sprang runt och smånafsade i hasorna om vi inte gick snällt i en klunga, men det lät vi inte pågå (ja, det var nog jag och sambon som skötte uppfostran mest faktiskt, den hunden var periodvis väldigt mycket med oss)
Om jag skulle skaffa hund, så hade det blivit en shelite, och då har jag vuxit upp med en golden och labbe, men gillar sheltien mest

Oj, tycker inte alls att den beskrivningen stämmer in på sheltiesar. De är allt annat än veka, men de har  en del energi, det förnekar jag inte, speciellt valpar (men det har nog de flesta valpar oavsett ras). 

Det du borde göra är att åka ut till sheltiekennlar som även har barn. Det finns en del (iaf här i Stockholm) och prata med dem samt se hur hundarna är mot barnen och barnen är mot hundarna för att få dig en idé. Bara ett förslag.  :)

Jag tror som Aniiee sa; att bara hunden får lära sig folkvett och barnet får lära sig hundvett så kommer det gå alldeles strålande. 

Har bara positivt att säga om min Vicke. En underbar ras är det.

Här är min sheltie Charlie, vill hälsa på alla och är glad i alla. pussas är ett måste för och visa hur mycket jag älskar alla. Lyssnar på matte och husse och går ingenstans om jag inte får lov. ihih 

Jag har en son som var 5år när vi skaffade charlie och han har "slagit", dragit och retat hunden men aldrig ens visat tänderna åt honom. Vakt och vall i denna ras och står sin ägare till lags. vi är nöjda :)

Vi lärde vår hund att skälla en gång är okej inte mer och är du hård med de så funkar det. Han skäller bara en gång i bilen när han ser en hund utanför och när tidningsbudet kommer på natten med tidningen och tar i brevlådan. Det tycler vi är okej då någon rör dörren och då får han varna :) 

Vi köpte en sheltietik för två månader sedan! Hon är så fin och vi är supernöjda att vi valde just en sheltie. Hon är 7 månader nu och går lös mycket i skogen när vi är ute, duktig på att komma när vi kallar och följa med oss. Tycker inte att hon skäller mycket. Ska börja valpkurs snart och få mer verktyg för att träna henne. Har börjat lite med typ agility i skogen där vi bygger egna banor. Det gillar hon, sen är hon superkelig också och vill jämt vara med. Vi har två barn och trots att de inte alltid är så snälla har hon inte bitit dem. Jag tycker nästan det kunde varit bra om hon gjorde det så de fick lära sig lite....

Tänkte bjuda på en lite uppdatering: 

Åh, så bedårande. En liten kopia på mammas sheltie

Det är lite fusk, för det är en bild på en bild. Hundarna är på landet den här veckan med familjen, så jag kunde inte ta en ny. Men det funkade ändå =P

Det där med öronen kämpade vi med häftmassa i ett år och så fort de ramla av så ställde sig öronen upp. Så när han blev 1år så sa jag att vi ger upp och så tog vi ut dem och lät det va helt enkelt och nu tippar båda jätte fint. Så konstigt de där :P