Känner du dig otrygg utomhus kvällar och nätter?

Jag tycker det är ganska sorgligt att man inte nu för tiden kan gå bakom en person utan att personen blir paranoid. Alltid lika roligt när en person vänder sig om 2-3 gånger när båda ska gå en längre sträcka. Ibland brukar jag stanna några sekunder så att det kan bli ett avstånd mellan mig och personen eller måste jag öka takten för att gå förbi personen. Sluta vara så jävla paranoida!

Med hundar i släptåg - NEJ
Ensam - ibland, men då mest för att jag är mörkrädd och ser mördare i varenda buske

Nu är jag inte ute så ofta för mig själv och strosar runt nattetid i suspekta områden..

nej, och då bor jag i huvudstaden, men däremot när våra tjejer är ute så är jag lite orolig.dom är 19,20,21

flashbulb

varför ska vi inte vara så paranoida, vi lever i en tid där utsattheten är väldigt stor.

Nu är ett människovärde inte värt någonting längre!

Slår man ner någon bara för en Smartphone och klocka plus kontanter, så har jag i alla fall rätt att känna mig paranoid.En del till och med mördar folk för en mobil och lite kontanter, sorgligt tycker jag!

Kvinna, beror på var jag rör mig. Här i närområdet känner jag mig helt trygg. Är jag i mina barndomskvarter not so much, rör mig inte ensam där nattetid om jag inte måste.

Ibland men oftast inte :) Rör mig mest i vältrafikerade områden i Gbg när det är mörkt men kan känna mig osäker om jag ska hem sent från någon kompis och är på en hållplats som är lite avsides eller i ett område som anses vara osäkrare.

Näe...men jag kanske borde....
Hade inte vett att känna mig rädd när jag bodde i Kortedala heller.

Nej, aldrig. 

Ibland känner jag mig otrygg, men för det mesta inte. Jag är ute och promenerar genom de "värsta" områdena även kvällar och nätter ganska ofta.

Däremot kan jag känna en olustkänsla och undvika vissa områden ett tag efter att det hänt något där. Jag tänkte på det så sent som idag när jag promenerade rakt över platsen där en man blev knivmördad för inte så länge sedan. Det var en sådan plats jag undvek att vara i närheten av många veckor efter att det hände. Lite konstig känsla att tänka på att där låg han och dog, där jag har mina fötter just nu.

Sedan undvek jag ganska länge ett skogsområde där polisen hittat ett styckat manslik eftersom de sa att de inte hittat alla delar. I vintras, när jag gick igenom skogsområdet, tänkte jag tanken att jag skulle snubbla över en avsågad hand eller liknande. Också en olustkänsla och kanske inte något som gör att man känner sig jättetrygg.

Här jag bor nu är det tryggt till tusen, sällan ute sena kvällar eller nätter men man är trygg här, skulle nån ge sig på en så finns det alltid nån som bryr sig och blandar sig då vi är ett nära samhälle o alla känner alla på nåt sätt o alla bryr sig om varandra.. Där jag e uppväxt kände jag mig också trygg men de va för att jag umgicks med folk som ansågs farliga så skulle jag återvända dit så helvete heller att jag skulle röra mig där på nattetid, e inte ens där dagtid då jag inte längre är vän med de människorna..

Ja. Det baseras på ett överfall av två män när jag var påväg hem från krogen. 
Nu är jag livrädd att vara ensam ute själv. Med hunden känner jag mig tryggare men ska jag hem själv på natten tar jag taxi.