Knäck skrev 2014-03-04 20:49:00 följande:
Hej Ts!
När jag var 13 år började jag skära mig. Orsaken var förstås komplicerad men sammanfattningsvis så svämmade jag över av fruktansvärda känslor och jag hade inga redskap att hantera dem med.
Jag bodde med min mamma och när hon upptäckte mina skärsår blev hon förtvivlad. Hon begick i sin förtvivlan flera övergrepp på min integritet med resultatet att jag istället riktade min ilska mot henne. Hon läste min dagbok, förbjöd mig att sova över hos kompisar och övervakade mig. Detta utan att förstå mig eller ha en tillitsfull relation med mig i botten.
Jag vill tipsa dig om att du inte kommer kunna kontrollera din tonåring. När du försöker kan du råka driva henne till att trappa upp sina maktmedel ännu mer och det kommer skada henne - hon vet inte bättre men du gör. När du försöker kontrollera utan att hon förstår varför kan hon uppfatta dig som fientlig och avskärma sig ännu mer från dig. Du kan skapa en maktkamp som båda förlorar.
Min kamp mot min mamma slutade med akutplacering av socialtjänsten, självmordsförsök och inläggningar på psyk. Det har tagit många år att reparera vår relation. Hennes reaktion hjälpte aldrig mig.
Din dotter verkar må jättedåligt och inte veta hur man ska göra det på ett bra sätt. Lär henne olika vägar till att stå ut med ångesten! Det är livskunskap. Ångest kommer alltid igen.
Man kan samtala, rida på hästar, göra mindfulnessövningar, resa bort, måla, väggklättra, köpa hundvalp, ta ett bad, spela ett instrument, gå en promenad eller göra upp små mål som "idag ska jag inte skära mig hur dåligt jag än mår, jag ska stå ut, och står jag inte ut ska jag skrika den här ramsan ut genom fönstret/gråta i minst 45 minuter i sträck/springa 3 kilometer/be mamma om hjälp" m.m. bara fantasin sätter gränser.
Hon jävlas inte med dig, hon är ledsen. Fråga henne vad du kan hjälpa henne med och var beredd att prova det hon ber om. Förklara din oro, beskriv den, förklara att du lägger dig i för att du vill att hon ska må bra och att hon har ett eget ansvar för sitt mående. Spåna tillsammans på vad som behövs - och om hon behöver åka till 4H-gården och klappa grisar mitt på dagen så får du väl ta ledigt från jobbet och åka med henne! Självklart får hon inte skita i skolan kontinuerligt eller ha dig att köpa chips så fort hon blir deppig utan det får vara rimliga, kreativa saker och det kan ni resonera om.
Men var försiktig så att du inte vänder henne emot dig och helt förlorar hennes förtroende.
Ni som tror att man övervakar och bestämmer över en tonåring under en längre tid är ju livsfarliga. Visst kunde min mamma hindra mig från mycket men jag kunde alltid straffa henne genom att göra mig själv illa och det var ingen av oss vann på det.
TS, med tiden rätar de flesta sneda tonåringar ut sig
Lycka till!
