• Krisnu

    Ni som klär era pojkar i klänningar .

    Visst kan det finnas någon enstaka kille som vill prova kjol bara för nyfikenhetens skull, men eftersom han är i minoritet och han omgivning kommer tycka han är löjlig lär han snabbt lägga av med det (utan att föräldrarna behöver påpeka något).

  • Krisnu
    poirot skrev 2014-03-10 07:18:10 följande:
    Att låta bli att lära barnen att det finns fysiska skillnader mellan könen är nog extremt ovanligt.

    Psykiska skillnader tror jag kvittar så länge man vet att det finns psykiska skillnader mellan människor och behandlar folk som sådana. Då tror jag att man är  mer hemma än när man bara antar att någon ska bete sig på ett visst sätt för att de har ett visst kön. 
    Fast killar och tjejer har helt olika hormoner i kroppen som påverkar vårt beteende, så det är klart det finns vissa förväntningar beroende på kön.
  • Krisnu
    puss skrev 2014-03-10 07:27:23 följande:

    och detta måste man alltså lära dagisbarnen? då undrar man ju vilken kraft dessa hormoner verkligen har?
    Nej, knappast. Du behöver inte lära barn något, du kommer märka att pojkar och flickor beter sig olika iaf. Föreställ dig själv om lärare/vuxna inte hade funnits. Pojkarna hade grupperat sig tillsammans och flickorna likaså. Pojkarna har bråkat mer (mätt sina krafter) och flickorna hade varit lugnare. Det är alltid de vuxna som hindrar pojkar från att slåss eller från att prova farliga saker.

    Hormoner har samma kraft på barn som de har på vuxna, och jag tror inte någon vettig människa vill påstå att de INTE påverkar vårt beteende i ganska hög utsträckning.
  • Krisnu
    poirot skrev 2014-03-10 07:31:08 följande:
    Och? De allra flesta är inte biologer på universitetsnivå så att de har koll på vilka de faktiska skillnaderna är. De allra flesta som lär barn om könsbundna skillnader  kommer inte att lära sina barn mer rätt än de som ignorerar dem och de kommer definitivt inte lära sina barn mer rätt än de som lär barnen att folk är olika och att det är bäst att behandla dem utifrån det oavsett vad de har för kön.
    Jag har inte sagt ett ord om att man ska lära sitt barn om dess hormoner. Vad jag säger är att man märker att pojkar och flickor är annorlunda, beter sig annorlunda, så länge vuxna INTE blandar sig i något.

    Individer är olika, men det är också kön.
  • Krisnu
    puss skrev 2014-03-10 07:32:19 följande:

    vad spelar det då för roll, om man som anonym mamma säger, att man ignorerar dessa skillnader? naturen kommer ju i vilket fall göra sitt då.
    Har aldrig påstått något annat.

    Jag säger bara att det finns naturliga könsskillnader i vårt beteende, precis som att det finns individskillnader.

    Men föreskolepersonal gör ju faktiskt ofta tvärtom, de "hämmar" pojkar från att leva ut exempelvis aggressioner, och lär dem att de ska vara snälla och inte slåss. Pojkar VILL slåss/brottas/mäta styrka för att skapa en hierarki inom gruppen. Ingen regel utan undantag förstås, men man ser väldigt sällan flickor uppvisa detta beteende.
  • Krisnu
    puss skrev 2014-03-10 07:37:20 följande:

    det var en konstig personal. jag kan såklart inte dissa dina erfarenheter, om din personal lär folk att inte hantera känslor på bästa sätt.
    Är det en konstig personal för att de inte vill att barnen bråkar med varandra?

    Jag drog upp detta för att en del då säger att man inte ska lära barn vilket kön de tillhör, men det går tydligen bra att motarbeta naturligt beteende som anses felaktigt.

    Det är likadant i vuxenvärlden, en grupp män har mycket lättare att skapa en hierarki inom gruppen än vad en grupp kvinnor har.
  • Krisnu
    Gurkan skrev 2014-03-10 07:38:09 följande:

    Är det ett ärvt beteende eller ett inlärt? För jag som arbetar på förskolan ser att många av skillnaderna mellan pojkar och flickor faktiskt beror på hur föräldrarna uppfostrar och har för förväntningar på sina barn. Självklart har vi biologiska skillnader men är de verkligen starkare än de socialt konstruerade normerna? Där pojkar tillåts ta mer plats och rusa runt och där flickor förväntas vara lugnare och leka lugnare lekar? Där pojkar kan köpa kläder som är vidare och mer lekvänliga medan flickor kläs i strumpbyxor som kasar ner, kjolar som trasslar in sig i benen när de springer. Kan det har något med saken att göra?
    Hur vet du att det är så?

    Självklart påverkar vår omgivning oss, det är jag helt med på. Det jag inte är med på är att omgivningen (de så kallade sociala konstruktionerna) är den enda faktorn som påverkar barns beteende. Jag tror det är en komplicerad blandning av många olika faktorer, däribland kön, gener, omgivning och annat. Exakt hur stor del som är vad kan ingen säga (jag vill se mätinstrumenten hos personen som påstår sig kunna dela upp allt i procent vad gäller detta).
  • Krisnu

    Jag vill ha en förskola där barnen får vara sig själva, och det är inte helt lätt att hitta om man säger så.

  • Krisnu
    Gurkan skrev 2014-03-10 08:14:12 följande:

    Finns det verkligen någon förskola som utgår från det han skriver? För jag har då aldrig hört talas om en. Det skulle gå direkt emot vårt uppdrag i förskolan där vi värnar om individen och den egna utveckligen.
    Jag har erfarenhet av förskolepersonal som direkt uppmuntrar när killar gör tjejiga saker och tvärtom.

    Det är rätt svårt att vara helt neutral också som personal tror jag - alla har sin egen agenda och sin egen tro så att säga.
  • Krisnu
    Gurkan skrev 2014-03-10 16:11:12 följande:

    Men att uppmuntra är inte samma sak som att förbjuda. Neutral har det inte heller handlat om att vara. Det handlar om att ge alla barn samma förutsättningar oavsett kön.
    Jomen om man uppmuntrar så gör man ju som vuxen ett aktivt val om vad man vill att barnet ska ha på sig/göra. Och det i sig är inget fel tycker jag, men då ska det heller inte vara fel att uppmuntra traditionella normer eller syner.
  • Krisnu
    Gurkan skrev 2014-03-10 16:18:43 följande:

    Det beror på vad du menar,ed traditionella normer. Om normerna begränsar barnen så gör jag faktiskt valet att välja bort dem. Alla föräldrar gör ett val till sitt barn även de som uppfostrar stereotypt.
    Om du uppmuntrar ett särskilt begränsar du automatiskt motsatta val. Då berättar du för barnet att det här är bra, fortsätt så. Du tar ställning. Och det är inte fel. Men det måste gälla åt båda håll, och inte bara enkelriktat.
  • Krisnu
    Gurkan skrev 2014-03-10 16:25:22 följande:

    Det sa jag inte att jag gjorde. Jag sa att jag uppmuntrar det som inte begränsar barnet pga dess kön. Som sagt det handlar om att allt ska vara tillgängligt för barn oavsett om de föddes med snippa eller snopp. En pojke som behandlas stereotypt pojkigt hemifrån men som visar intresse för en traditonellt flickig lek kan mycket väl behöva lite extra uppmuntran för att våga. Det betyder inte att jag förminskar barnets andra val utan öppnar möjligheter som barnet annars inte fått.
    Och du skulle göra samma sak om det var tvärtom? Du skulle uppmuntra pojken som visar intresse för typiska killekar, även om han hemifrån uppfostras med att leka med dockor?
Svar på tråden Ni som klär era pojkar i klänningar .