Anonym (sluta) skrev 2014-03-08 16:55:38 följande:
Tack så mycket! :D Han verkar vara glad han också med tanke på att han lovat mig att skärpa till sig, han vet ju följderna annars :P Det är ju inget jag gör för att kontrollera honom eller för att vara "bossig" liksom. Han fick ett val helt enkelt och det var antingen alkohol eller mig.
Jag kan tänka mig att det känns jobbigt att inte ha kontroll över sin egna kropp. Jag själv är en människa som kräver kontroll i mitt liv. Det har jag gjort sen jag var liten! Det är därför jag mår så dåligt när min kille dricker, eftersom att jag inte har kontroll över situationen och "vad som helst" kan hända. Han har andra problem bakom sig också och alkoholen drar till sig alla problem vi kan tänka oss... När jag tappar kontrollen på det sättet, eftersom att han blir ignorant och jag får ingen kontakt med honom när han dricker på det sättet, så får jag panik. Det gör de svårt för mig att hantera honom och saker och ting runt omkring oss. Blir du också svår att få kontakt med? Till exempel att du inte lyssnar på tilltal, eller att du lovar saker men som du inte håller under fyllan osv?
Jag förstår att det blir känsligt när det är nära vänner som fyller år. Men vet du vad, jag måste säga ifrån där också faktiskt. Om du inte känner dig stark nog att gå på fest utan att vara rädd för att trilla ner i alkoholen, då ska du inte behöva gå. Du kan självklart fira dom på annat sätt, ni kan ses på fika etx. Men om dom skulle bli sura på dig för att du undviker ett allvarligt problem du har, då är dom inga vänner att behålla.
Jag själv hatar klubbar. Men dom flesta av mina vänner, i princip alla, är sådana som mer än gärna går på klubb, dansar, dricker etc. Speciellt när dom ska fira sina födelsedagar. Jag har gjort så att jag har varit med på middagen och så innan dom drar iväg, men sen när dom åker in till stan och ska festa så skills jag åt från dom. Jag känner att jag inte vill utsätta mig själv för en psykisk påfrestning och ställa upp på något som jag absolut inte vill göra. Skulle dom bli sura över det, då är dom fan inte värda min vänskap. Man får acceptera folks svagheter och kan man inte stötta och uppmuntra dom till förbättring, då är dom inget av värde.
Vet dina vänner om ditt problem på det sätt som din pojkvän gör?
Ja absolut, det känner jag garanterat igen mig i! Jag ignorerar, lyssnar inte... När min kille försöker prata med mig när jag blivit "crazywoman" och undra vad jag håller på med osv, så lyssnar jag inte för fem öre. Fnyser och är dryg i princip. Jag tror det bara förvärrar allt för honom. Det är ju redan jobbigt nog att man blir arg över skitsaker som inte ens existerar men att jag sen inte lyssnar på honom är ju bara droppen.
Mm.. förstår faktiskt att du skriver så. Dom skulle aldrig bli sura, aldrig. Jag får se hur jag gör. Det här är dock en hemmafest med de närmaste och inte ut på nån klubb eller så, skönt det. Vi får se som sagt....
Jag har många vänner som är sådana :) Har aldrig tyckt de är tråkiga för det, utan accepterat att det är så. Även min syster (som är min bästa vän) brukar göra så och det är helt okej för mig. Ja eller hur.. Jag har haft många vänner som jag brutit kontakten med JUST för att de blivit sura för saker jag inte velat göra eller mått dåligt över. Då kan du avsluta den relationen och leta upp någon som tycker om dig för den du är, känner jag :S
Nae, min syster vet eftersom hon själv blivit utsatt för mitt humör på fyllan en gång :( Men inte mina närmaste.
Hur är din relation till alkohol btw? :) Dricker du?
