Hej! Jag har ett biologiskt barn och funderar nu på att adoptera ett syskon då jag ej kan få fler biologiska barn. Jag söker likasinnade! Finns du som har samma tankar och kanske även du som fått barn på båda sätten? Jag och sambon ska snart gå föräldrautbildningen för blivande adoptivföräldrar. Tacksam för svar!!
Svårt att bli gravid, så jag har tänkt i dom banorna. Så klart att det kommer leda till ett fåtal konflikter, men inga som inte går att lösa... Och mångfald - varför inte?
Vi adopterade barn nummer 2. Fösta barnet är biologiskt så fråga på om du har frågor så svarar jag när jag hinner. Vi har nu varit 2 barns föräldrar i 3 år.
Tack för svar! Fabbeman jag inboxar dig gärna!
Du skrev sambo. Jag har två initiala råd som gäller oavsett om man har bio-barn innan eller inte. 1.Gift er! Man måste vara gifta för att få adoptera enligt de svenska reglerna. 2. Gå med i en eller flera adootionsförmedlingar och bli sökandemedlem. Det är mycket väntan i de här processerna. Ni kan gå utbildning, göra hemutredning och få medgivande och under tiden tjänar ni in en del kötid.
Lycka till!
JP01 tack för ditt svar! gifta vet jag att vi måste vara för att få adoptera men vill inte göra det ännu pga särskilda ekonomiska anledningar,dessa vet vår kommun om och därför får vi gå föräldrautbildninngen som sambos innan vi fattar ett slutgiltigt beslut om vi vill adoptera eller inte. medlemmar i adoptionscentrum har vi varit i över 2 år. Så jag vet mycket hur det praktiska går till vad jag är mer nyfiken på var mera upplevelsen av att få barn på 2 så olika sätt, hur det kändes och hur relationerna påverkats i familjen etc.. och komma i kontakt med fler i samma situation!
Är lite nyfiken på vad föräldrautbildningarna säger om att blanda biobarn med adoptivbarn. Är själv adopterad med syskon som är adoptivföräldrarnas biobarn, samt syskon som också är adopterade, men inte mina egna biosyskon.
Hej! Hittade en tråd som handlade om det jag tänkte öppna en ny om. Men ser att det inte varit aktivitet på ett tag men skriver ändå 
.
Maken & jag har en dotter på 5 år. Försökt skaffa syskon i snart 2 år. Gått på utredning å inget är "fel". Orkar snart inte ladda om mån efter månad. Blir jätte nedstämd när mensen kommit och så vidare. Vi pratade innan dottern att om vi ej skulle kunna få barn är adoption ett självklart alternativ. Och nu har vi åter börjat tala i de banorna.
Hur ser utredning ut gällande adoption och så vidare? Vi började prata om detta förra v , så har ej ännu hunnit sätta mig in i det via nätet. Även erfarenheter från omgivning, hur lång tid ca det tar, hur var första tiden med nya familjemedlen osv ?
Hej! Hittade en tråd som handlade om det jag tänkte öppna en ny om. Men ser att det inte varit aktivitet på ett tag men skriver ändå 
.
Maken & jag har en dotter på 5 år. Försökt skaffa syskon i snart 2 år. Gått på utredning å inget är "fel". Orkar snart inte ladda om mån efter månad. Blir jätte nedstämd när mensen kommit och så vidare. Vi pratade innan dottern att om vi ej skulle kunna få barn är adoption ett självklart alternativ. Och nu har vi åter börjat tala i de banorna.
Hur ser utredning ut gällande adoption och så vidare? Vi började prata om detta förra v , så har ej ännu hunnit sätta mig in i det via nätet. Även erfarenheter från omgivning, hur lång tid ca det tar, hur var första tiden med nya familjemedlen osv ?
Har ni inte prövat fertliltetsbehandlingar som ex insiminering och ivf?
Hej!
Välkomna till Adoptionsvärlden :)
Det känns som om dina frågor inte i första hand handlar om det med att adoptera när man redan har ett barn utan om adoption i allmänhet. MIA, Myndigheten för Internationella Adoptioner är Sveriges myndighet för just internationella adoptioner de har webbadress mia.eu. där kan du hitta länkar till de olika organisationerna som förmedlar adoptioner här i Sverige. Alla organisationer är medlemsägda och drivs utan vinstsyfte så när du blir medlem är du en viktig del av din egen organisation. Om du går via mia.eu kan du hitta alla organisationer och beställa ett första infomaterial eller så klickar du runt efter info på hemsidorna.
Det finns sedan två viktiga saker i starten av en ev. adoption.
1 Ring familjerätten i er kommun och be att få komma på ett informationsmöte. De kommer också att hänvisa er till den obligatoriska föräldrautbildningen som ni måste delta i.
2 Ställ er i kö hos en eller helst flera adoptionsorganisationer. Det innebär att ni har större valmöjlighet när ni får ert medgivande och oftast att det korar er väntetid till besked om barn.
Omgivningen reagerar nog olika, helt enkelt utifrån kunskaper o fördommar. Många kommer säkert att kommentera som ovanstående inlägg. I stil med varför ska ni adoptera när ni kan få egna barn? ska ni inte prova IVF först? Vi svarade att även ett adopterat barn kommer att bli vårt eget och att det inte har någon betydelse för oss om vi väntar barnet i magen eller i vårt hjärta.
Tiden till att man kommer hem med barn beror helt på vilka länder man passar in på, hur stora särskilda behov man känner att man mäktar med och vilken ålder som känns ok. Här är en skillnad för oss som har barn innan, vi kan inte välja ålder helt fritt. Det måste finnas ett naturligt syskonavstånd så ni kan inte adoptera ett barn som är äldre än ett år yngre än det barn ni redan har.
Det kan ta allt ifrån 7 år (Kinas kö för att adoptera barn utan någon "skavank") till ett halvår om man känner att ett barn från 5 år o uppåt känns ok eller om man kan tänka sig att adoptera ett barn som har någon "skavank" som andra upplever är obehaglig eller svår att mäkta med, därmed inte sagt att ni upplever den "skavanken" som något jobbigt, allt är så pesonligt. Om man väljer att bli föräldrer till ett barn som organisationen aktivt söker föräldrar till bland alla medlemmar så kan det gå ännu fortare än ett halvår!
Första tiden hemma är jobbig men också lycklig, så som det är för de flesta som får barn oavsett på vilket vis ;)
Hej!
Välkomna till Adoptionsvärlden :)
Det känns som om dina frågor inte i första hand handlar om det med att adoptera när man redan har ett barn utan om adoption i allmänhet. MIA, Myndigheten för Internationella Adoptioner är Sveriges myndighet för just internationella adoptioner de har webbadress mia.eu. där kan du hitta länkar till de olika organisationerna som förmedlar adoptioner här i Sverige. Alla organisationer är medlemsägda och drivs utan vinstsyfte så när du blir medlem är du en viktig del av din egen organisation. Om du går via mia.eu kan du hitta alla organisationer och beställa ett första infomaterial eller så klickar du runt efter info på hemsidorna.
Det finns sedan två viktiga saker i starten av en ev. adoption.
1 Ring familjerätten i er kommun och be att få komma på ett informationsmöte. De kommer också att hänvisa er till den obligatoriska föräldrautbildningen som ni måste delta i.
2 Ställ er i kö hos en eller helst flera adoptionsorganisationer. Det innebär att ni har större valmöjlighet när ni får ert medgivande och oftast att det korar er väntetid till besked om barn.
Omgivningen reagerar nog olika, helt enkelt utifrån kunskaper o fördommar. Många kommer säkert att kommentera som ovanstående inlägg. I stil med varför ska ni adoptera när ni kan få egna barn? ska ni inte prova IVF först? Vi svarade att även ett adopterat barn kommer att bli vårt eget och att det inte har någon betydelse för oss om vi väntar barnet i magen eller i vårt hjärta.
Tiden till att man kommer hem med barn beror helt på vilka länder man passar in på, hur stora särskilda behov man känner att man mäktar med och vilken ålder som känns ok. Här är en skillnad för oss som har barn innan, vi kan inte välja ålder helt fritt. Det måste finnas ett naturligt syskonavstånd så ni kan inte adoptera ett barn som är äldre än ett år yngre än det barn ni redan har.
Det kan ta allt ifrån 7 år (Kinas kö för att adoptera barn utan någon "skavank") till ett halvår om man känner att ett barn från 5 år o uppåt känns ok eller om man kan tänka sig att adoptera ett barn som har någon "skavank" som andra upplever är obehaglig eller svår att mäkta med, därmed inte sagt att ni upplever den "skavanken" som något jobbigt, allt är så pesonligt. Om man väljer att bli föräldrer till ett barn som organisationen aktivt söker föräldrar till bland alla medlemmar så kan det gå ännu fortare än ett halvår!
Första tiden hemma är jobbig men också lycklig, så som det är för de flesta som får barn oavsett på vilket vis ;)
Nu är inte jag alls insatt i adoptioner men tror inte att det behöver bli några som helst problem att blanda adopterade och biologiska barn i en familj OM man som förälder är en känslomässigt mogen och stabil (som vid behov bearbetat sitt egna bagage) person (så att man inte särbehandlar barnen).
Hej!
Vi står i kö och har precis påbörjat utredning m kommunen för adoption.
jag och min man har försökt i ca 6 år nu med massor massor m olika försök.. det tär enormt på en!
Jag har sedan innan ett barn som i år blir 9. Syskonfrågan kommer upp lite då och då och nu sist så sa jag att det inte är så självklart att det går att göra fler barn.
Ha sa då själv att "då får man adoptera" (haha), det är också ens barn och jag får syskon.
För honom är det alltså ingen big deal, detta känns otroligt skönt att veta för oss och jag tror att mycket blir lättare om VI känner att allt är okej. Vi frågade såklart på soc ifall något är konstigt eller annorlunda bara för att jag har ett barn sedan innan, men det var det inte.
Bara som någon redan skrivit, att den nya familjemedlemmen är yngre än honom, det är det enda viktiga.
kram,