varför kan man inte släppa ilskan mot förlossningspersonal en månad efter förlossning?
Loriyana skrev 2014-04-12 07:54:28 följande:
Jag kom aldrig över min förlossning. Det var en fruktansvärd upplevelse och jag blev mycket illa behandlad. Jag fick ingen smärtlindring alls, inte ens lustgas (eftersom de inte trodde jag skulle föda) Jag fick dessutom inte stanna på BB eftersom det inte fanns plats, utan så fort jag tryckt ut ungen så skickades jag iväg till patienthotellet. Jag var så trött att jag inte kunde ta in något av informationen som de gav mig medans jag promenerade till patienthotellet. När jag väl kom fram lämnades jag ensam med bebisen. Jag hade ingen aning om var man kunde få mat eller hjälp. Bebisen kräktes på sin filt och jag visste inte var jag kunde få en ny filt, så jag virade in henne i ett örngott istället. Minns att jag var otroligt hungrig men visste inte var jag kunde få mat. Usch det var FRUKTANSVÄRT! Hela upplevelsen ledde till att jag drabbades av förlossningsdepression och det tog mig ett år innan jag återhämtat mig något. Jag måste ha kostat samhället sjukt mycket pengar, allt pga besparingar inom sjukvården. Nu är dottern 7 år, jag är otroligt glad över att jag har henne. Men jag har inga fler barn, varje gång jag tänker på min förlossning ryser jag.Nä men, gud vad ledsen jag blev när jag läste att du var tvungen att svepa in din dotter i ett örngott! KRAMAR till er båda! Jag var också förvirrad när jag låg på BB. Förstod inte då ingen förklarade att alarmknappen kunde användas till vad som, jag trodde bara det var typ till livshotande ärenden. Jag klarade inte ens av ta mig ur sängen för att gå på toa, visste inte var jag skulle lägga dottern, hade ont i underlivet blev sydd. Längtade bara hem eftersom jag då hade fått mer hjälp av maken. Frös som satan gjorde jag också och höll hela tiden om min dotter och ammade henne hela natten. Trots det var vi underkylda när de tempade henne på morgonen, fanns inga varma täcken/filtar. Sedan saknade jag handdukar eftersom jag blödde överallt.