Hur minns ni er förlossning?

Med första barnet hade jag värkar från klockan ett på natten och skickade iväg sambon till jobbet då det som förstföderska skulle ta tid. Han hade dock inte ro utan kom hem på förmiddagen. Var inne 13 och hon föddes 16. 3 timmar med nästintill konstant värkarbete, så jag hann bara ta 1-2 klunkar dricka innan det var på med lustgasen igen. Efteråt hade jag inte så god koll på vad som hände när, så det tog ett tag att bearbeta.

Andra barnet var jag dönervös inför, om det skulle gå fort. Nätterna innan hade jag förvärkar så första värken den natten kollade jag inte ens på klockan, men gissningsvis runt 4. Var uppe med andra värken 4.50. Tack vare blödning ringde vi in och väntades fram mot förmiddagen. Strax efter 5 hade jag 5 värkar på 12 minuter och farmor ringdes in som kom 30 minuter senare och vi åkte så fort jag kunde gå nerför trapporna 2 värkar senare. 2 mils bilfärd i 120-140, gjorde att vi ändå bara var inne 9-11 minuter, tack och lov för bara en bil ute på Nationaldagens morgon. De hann registrera ett hjärtljud på 137, vilket lugnade mig, innan jag fick en kraftig värk i förlossningssängen och krav på att lägga mig på rygg. Då höll jag på att börja hyperventilera så sambon fick hjälpa mig andas genom att prata lugnande. Sedan tog de sista hinnan, så bm stod i fostervatten och sedan var det bara att krysta ut henne.

Självklart gjorde båda förlossningarna ont i slutskedet, men så här i efterhand helt okej. 20 minuter efter andra barnet frågade jag sambon om han var besviken och om han ville ha ett tredje barn, då alla trodde jag väntade en pojk ... Han tyckte jag var knäpp, men jag hann ju få min lustgas, annars tyckte den assisterande personalen att jag lika gärna kunde föda hemma, men jag vill ju ha min lustgas!

Vi får se om jag får igenom önskemålet med ett helsyskon om något år. Däremot kommer väl förlossningen att göra mig lite nervös, om det ska gå lika fort då.