Min största dröm är att få barn men förlossningen hindrar mig, är sååå rädd!

sen om siffran med 50% får biverkningar/komplikationer av förlossningen så blir de ju bra för många, dem gjorde ett klipp när min pojke föddes och syddes efteråt, de räknas ju till dem 50%. de har ju aldrig märkts eller synts efter han föddes. känner 3 kvinnor "som sprack hela vägen" vid förlossningen samtliga 3 har skaffat syskon inom 2 år efter första föddes med avsikt. Skulle dem ha hadt stora komplikationer så skulle man inte skaffa mer barn vaginalt. Sen finns sjävlklart dem som får större problem som du skriver upp men tror inte de är 50%.

till dig ts, du kommer att klara de, prata redan nu så du kan få aurorasamtal eller vad de heter och är du verkligen jätterädd så läs på och försök diskutera kejsarsnitt. Men en förlossningen är jättehäftig, man blir impad över vad man kan klara!

siffror, källa på de?

ja de är häftigt, de har växt ett liv i min mage som jag skapat och med min kraft fött fram. Genom smärta och kärlek av min sambo klarade jag de och kämpade genom det. Och fick tillslut mitt nyfödda barn på mitt bröst, ABSOLUT de häftigaste jag gjort i mitt liv!

Ingen stans i din länk står de att de skador för livet utan att 50% av kvinnorna drabbats av någon typ av störning.

fortfarande, skicka gärna källor, länkar på de du säger.

bra då hittade vi båda styrka i de vi gjorde! rätt val för dig och rätt val för mig. Min skräck var kejsasnitt som tur slapp jag det och du fick det! bra att man kan få välja.
För mig var min förlossningen de häftigaste jag gjort!

Vill man inte föda vaginalt så kan man betala en privat klinik för sitt snitt, så länge det inte är medicinskt befogat med snitt.

Man skulle ju önska att det var sant. Många har skrivit här på familjeliv om att de blivit nekade snitt. Jag är en av dem. Jag har kämpat sedan inskrivningen för att få ett snitt men blivit runtskickad till olika instanser och nekad överallt pga det inte finns någon medicinsk indikation. Förlossningsfobi i sig betraktas inte som en medicinsk indikation överallt.

Tvivlar på att det gjort skillnad. Hade inte kunnat vänta flera år på ett sånt besked ändå.

Jag har fått två söner, en genom vaginal förlossning och en genom kejsarsnitt. Om man tror att man undkommer smärta genom att fått kejsarsnitt är man helt fel ute. Det gör minst lika ont. Inte under förlossningen men efteråt. I flera veckor! Dessutom missar man den kraft som finns i en vaginal förlossning. Efter kejsarsnittet kändes det verkligen att jag blivit opererad. Trött och håglös. Var inte ur sängen på 3 dagar. Efter den vaginala förlossningen var jag uppe och gick efter bara några timmar, smärtan var helt hanterbar trots att jag sprack ganska mycket. Har inga problem idag.
Om man är så rädd om sitt underliv att man inte vill skaffa barn är det nog bra att man inte gör det. Det är inte bara underlivet som förändras, man får heller inte äta, sova, gå på toa eller ha sex när man vill. Ett trasigt underliv känns i den situationen som ett mycket litet problem :)

Försöker du göra dethär till någon märklig tävling om vem som är mest rädd?! Kan du inte peppa, stötta eller komma med tips, så säg ingenting alls.

Jag känner mig inte alls övertygad efter att ha löst dina länkar. Det är i princip omöjligt att 50 % av alla kvinnor får så mycket symtom att de inte kan ha sex mer. Då skulle ju 50% av alla barn aldrig få några syskon. Så ser det inte ut i min värld. Och de flesta mammor jag känner tränar och är igång ganska mycket. Vi bor på landet så många rider. 50% är en helt orimlig siffra.

Fast vad bygger du detta på?

Toabesök och sex är svårt i direkt anslutning till förlossningen. Samtidigt är tyckte vi nog att vi var så uppfyllda av det positiva som hänt att det kändes som ett litet problem.

Nu har de flesta av mina vänninor barn som är tio år och äldre. Ingen har några problem som kan kopplas till förlossningen. Jag känner en kvinna som har opererats för inkontinens, hon var i 50-årsåldern när hon gjorde det. 5 barn varav en vaginal tvillingförlossning. Tror att det finnas ett samband där.

Jag vet att du hävdar det. Du har fel.

I det du länkat står det att varannan förlossning leder till en störning (det står inte hur lång tid som gått efter förlossningen) 10-20% opereras för framfall eller urinläckage. 7% drabbas av bristning i ändtarmsmuskulaturen. Därför vill jag hävda att om man säger att 50% av alla som föder vaginalt har livslånga skador av det har man fel.

Jag vänder mig lite mot att kejsarsnitt skulle vara en lösning på alla problem som graviditet och förlossning för med sig. När jag hade blivit snittad sa dem på BB att det var precis lika viktigt med knipövningar som om man fött vaginalt. Graviditeten frestar också på musklerna. Men det kändes annorlunda, det gjorde det. Jag tycker bara det är så synd att kvinnor väljer kejsarsnitt framför att föda vaginalt om det inte är medicinskt befogat för en vaginal förlossning är en så mycket häftigare upplevelse, tycker jag.

Nu tycker jag att den här tråden spårat ur lite. Om någon (ts) som dessutom redan är gravid tar upp förlossningsrädsla tycker inte jag att det är bra att börja med skrämselpropaganda kring att 50% tycker att de har jääättestora besvär livet ut. Det kan hända saker vid en förlossning, absolut. Är ts hjälpt av att höra det eller är det sånt hon tänker på i alla fall? Kanske är det just det som gör att ts är rädd? Är det kanske så att de flesta är glada och nöjda när de åker hem från BB, om än lite mörbultade oavsett på vilket sätt bebisen kom ut? Skulle ts vara mer hjälpt av att höra mer av det?

Det är sant. Det gjorde de på mig i alla fall. Jag såg ju inte det men kände att de ryckte och drog. Min man såg det.

Det är ju baserat på de studier som finns kring förlossningar, fördelar och nackdelar med de olika sätten. Det blir ju lite fel om man ställer två symtom mot varandra och ska välja mellan dem, det vet man ju aldrig innan. För mig räcker det att det är högre risk för både mamma och barn.

Du verkar ganska övertygad om att kejsarsnitt är ett ofarligt smärtfritt ingrepp. Det som tyder på motsatsen verkar du vilja avfärda. Det är skönt att man får tycka vad man vill. Det är bra om ens åsikter bygger på fakta.