Jag undrar varför man kallar sig för bio/plast.
Själv blev jag väldigt ledsen och obekväm när jag upptäckte att den nya kvinnan kallade sig styvmamma till min dotter som då var ca två månader. Jag hade inte ens hunnit landa i föräldraskapet. Har sagt till henne att jag blev illa berörd av det och hon har då backat och förklarat att hon själv är förvirrad och inte vet vad hon ska kalla sig när min och pappans dotter blir äldre. Om han och den nya fortsätter att hänga ihop. Nu är min dotter ännu så liten, men när den tiden väl kommer tror jag att jag kommer att benämna den nya som "extravuxen" eller "pappas flickvän/sambo" eller bara helt enkelt vid namn. Vill sedan min dotter kalla henne för något annat kommer jag inte att försöka påverka det. Hon kommer ju veta vem som är hennes mamma och vem som är hennes pappa. Hon är en egen individ och det är hon själv som formulerar sina relationer till människor. Så, även om det skulle svida för mig skulle jag låta henne säga som hon ville. Jag skulle aldrig kalla mig själv för biomamma, det skulle inte den nya kvinnan eller någon i hennes, pappans eller min omgivning heller göra. Jag är tacksam över att mina tankar och känslor i den här knepiga situationen respekteras av den nya, även om jag verkligen inte än är redo att lära känna henne. Jag vet att min dotter har det bra när hon är hos dom, det är huvudsaken.