Jag är kär i min psykolog....

Sluta att gå hos honom!

Du går ju hos din psykolog på grund av något problem eller flera...och jag har svårt att tro att d kan ta till dig hans hjälp till fullo om du sitter där och är vrålsugen på honom. Fokus försvinner från det det borde ligga på. Du bör ser fram emot, eller kännas lite jobbigt inför att träffa en psykolog därför att du får hjälp och inte för att du är kär i honom....fel fokus och det kan hindra sig från att bli bättre tror jag. Dessutom riskerar du att känna nedstämdhet när du inte kan få honom och hela tiden påminns om honom.

Jag blir intresserad av vad n pratar om när ni inte pratar om dig. Berättar för dig om sina problem?

Är det verkligen sanning allt han säger då? Tror du inte att det kan vara saker som han säger för att det är just du som sitter framför honom och han anpassar sig efter dig på grund av att han är psykolog? Jag har svårt att tänka mig att en psykolog berättar hur man fungerar som person, hur man tänker och känner om saker med sina patienter....om det inte handlar om att välja sötpotatis framför potatis vilket heller inte säger något om en person.

Personlig och privat är två helt olika saker! Man kan säga mycket till en person man tar en fika med utan att utelämna något om sig själv.