Skriver man metodkapitel före själva undersökningen?

Läs valfri statitikbok....

Omfattning, ord och sidantal bör nog stå i dina anvisningar (om det nu finns något sådant där). Orden och sidantalet är egentligen inte speciellt relevant, mer innehållet. Analyserna och omfattningen ska vara tillräckliga för att besvara ditt syfte. Det beror helt på syfte hur mycket det blir.

Varför man kodar är just för att kunna göra beräkningar. Men just kön finns kanske inte så stor vits att sätta siffror på kön eftersom det är en dikotom nominal variabel (det är antingen eller, går endast att räkna antal på). Men om du har en siffra har excel lättare att räkna antal.

Jag tycker du nog ska läsa lite om statistik, vilka analyser som ska göras, när var och hur de görs osv. Du behöver kanske inte läsa hela boken, utan välja delar. För att vara lite näsvis, hur tror du att vi andra lärt oss? Jo genom att läsa och testa. Så tyvärr finns nog ingen genväg till kunskapen. Speciellt inte om du ska lyckas försvara din uppsats och dina beräkningar.

Du ska nog vara försiktig med att uttala dig om vad som orsakar vad (kausalsamband). Det kanske, som tidigare nämnts, är så att det är något heeeelt annat än att individerna har en viss ålder som påverkar, men som är mer frekvent vid en viss ålder. Typ: 20åringar åker buss 3ggr oftare än 45åringar. Då finns det ett samband mellan ålder och hur ofta man åker kollektivtraffik. Det kanske inte egentligen är så att ålder är den förklarande variablen utan inkomsten. Hög inkomst, mer troligt att du har en bil, mer troligt att du inte åker buss. Det är mer sannolikt att du har en hög inkomst när du r 45år än när du är 20år. Det egentliga sambandet är då mellan inkomst och bussåkande snarare. Förstår du vad jag menar?
Du behöver därför göra nån form av analys där man beräknar hur mycket av olika variabler som förklarar annan variabel. (Regressionsanalys). Typ: Du tittar på vikt hos 30åringar. Hur mycket av vikten förklaras av antal barn, antal mil till jobbet, antal sjukdagar, antal intagna kalorier, antal träningstimmar, antal rökta cigaretter, stillasittande jobb, socioekonomisk status, inkomst osv. Då kan det visa sig att det där investeringsbeslutet du undersöker (om jag fattat rätt) bara förklaras till 10% av ålder. Då kan du inte säga att ett visst investeringsbeslut beror på att de har en låg ålder utan du måste titta på andra faktorer som förklarar ditt investeringsbeslut. Inkomst, utbildning, kön osv.

Dessutom i resultatdelen ska du bara presentera det du hittar. T.ex. samband mellan ålder och ett visst beslut. I resultatdiskussionen ställer du dina resultat mot din bakgrundsteori. Där kan du mao diskutera kring varför ett visst beteende tenderar till att vara mer frekvent i en viss åldersgrupp. Eller så kanske det visar sig att det du hittar går helt emot vad alla andra säger. Då får du diskutera det med.

Skriv du din analysdel som du vill ha den. Sedan ser du hur många ord du behöver plocka bort. Resultat, metod och diskussion är de viktigaste delarna. Därför kan det ibland, om du har ordbegränsningar (töntigt tycker jag eftersom det är innehållet som är det viktiga), vara bäst att skriva det väsentliga som man vill ha det och därefter stryka bort eller komprimerar ihop stycken. Ofta brukar statistik illustreras bäst i diagram, tabeller etc. och då behöver du inte lika många ord. Så skriv du och redigera mot slutet. I

Du behöver koda skolan just för att kunna räkna på det. Visst kan du räkna antalet grundskolor, när du bara är ute efter antalet. Men när du ska göra mer avancerade analyser t.ex. om det finns ett samband mellan utbildning och inkomst. Då klarar inte du av att sitta och plotta allt förhand om du har 250st individer. Det använder du ett program till. Programmet (spss, excel, vaddunuväljerattanvända) kan inte räkna när det står grundskola.

Det du får ut från webenkäten in i excel är rådata, du kan inte bara lägga in rådatan i din uppsats. Du behöver analysera den åt läsaren. Du får inte visa rådatan i slutrapporten eftersom det är konfidentiellt. Du lovar dina respondenter att inget ska kunna härledas till dem. Ingen som läser ska kunna identifiera en specifik individ. Presenterar du rådata kommer det teoretiskt sätt att kunna göras.

Jo det är ju bra med stapeldiagram som visar på förekomsten av ett visst beteende i en åldersgrupp osv. Men du behöver fortfarande göra analyser på det. Finns det  ngon signifikant skillnad mellan grupperna? T.ex Grupp A har 72 bananer, Grupp B har 24 bananer och grupp C har 82 bananer. Matematiskt finns en skillnad mellan grupperna. Men är skillnaden beroende på slump eller ej är den stora frågan. Du måste visa att skillnaden är statistiskt signifikant och inte uppkommit av slumpen. Du kan ju ha gjort ett urval som av en slump gav skillnaden i bananer. Hypotesprövning helt enkelt. (Eller enkelt och enkelt, det är inte så enkelt som man kan tro....).

Läs på lite om god forskningssed så ska du se att även detta klarnar.


Men vad är det du tänkt visa egentligen? Att 11st sa x, 22 st sa y och 14st sa b med stapeldiagram? Men vad säger det läsaren? Var finns det du upptäcker så att säga? Grunden i allt du gör och visar är signifikanstest. Även om det finns en matematisk skillnad mellan grupperna kan den uppkommit av slumpen. Du måste, för att kunna säga att grupp x är hälften så stor som y, visa att det finns en statistisk signifikant skillnad. Det spelar ingen roll om det är äpplen, investeringsbeslut, olika interventioner eller apor vi pratar om. Allt måste vara statistiskt signifikant. Visst, i många fall kan ett ickeresultat vara lika värdefullt och ibland mer intressant att diskutera än ett signifikant resultat. (Det finns ingen skillnad mellan grupp a och b, trots att b fått interventioner, varför då?).

Ju mer jag läser av dina kommentarer desto mer uppenbart blir det att du antingen sovit dig igenom metodkurserna eller att de varit väldigt undermåliga. Förmodligen en kombination av båda alternativen..... Läs böcker om hur man skriver uppsats, hur man gör en kvantitativ undersökning, om olika statistiska metoder. Ingen av oss andra här inne har kunnat det från början. Vi har läst, tragglat, försökt förstå, slitit vårt hår över konstiga uppgifter, statistiska beräkningar och annat. Det finns ingen genväg. Det låter bättre att skjuta på uppsatsuppgången till hösten för att du ska hinna läsa in dig på metoder. Kanske tom läsa en metodkurs på ett annat universitet. Börja från början med signifikansnivåer, hypotesprövningar osv.

Du ska lämna in rådatan tillsammans med uppsatsen.

statistisk verktygslåda har vi haft som kurslitteratur i alla våra metodkurser.