• Anonym (hon)

    Ta hennes barn ifrån henne?

    Min sambo är i tvist med biomamman efter hennes bevåg. Det har varit en tuff period men som det ser ut nu så kommer "vi" få vårdnaden.

    Hur ska jag känna? Biomamman känner sig hotad av mig och nu förlorar hon sitt barn till oss. Hur ska man bli glad när man tar ifrån ett barn sin mamma. Även om hennes beteende lett till detta!

    Jag älskar sambons son och ser honom som min egen när han är hos oss men hur lever man med sig själv om detta nu blir verklighet?

  • Svar på tråden Ta hennes barn ifrån henne?
  • Kjell2
    Anonym (hon) skrev 2014-04-27 13:36:07 följande:
    Min sambo är i tvist med biomamman efter hennes bevåg. Det har varit en tuff period men som det ser ut nu så kommer "vi" få vårdnaden.

    Hur ska jag känna? Biomamman känner sig hotad av mig och nu förlorar hon sitt barn till oss. Hur ska man bli glad när man tar ifrån ett barn sin mamma. Även om hennes beteende lett till detta!

    Jag älskar sambons son och ser honom som min egen när han är hos oss men hur lever man med sig själv om detta nu blir verklighet?



    Bara för att ni får vårdnaden betyder det inte att mamman förlorar allt umgänge.
  • Anonym (hon)
    Kjell2 skrev 2014-04-27 13:39:36 följande:
    Bara för att ni får vårdnaden betyder det inte att mamman förlorar allt umgänge.



    Såklart hon kommer få umgänge men att förlora vårdnaden är en stor grej enligt mig. Då kommer jag få bli så delaktig som min sambo och jag vill. Känns fel av mig att bli glad över det på något sätt. Förstår du hur jag menar?
  • Kjell2
    Anonym (hon) skrev 2014-04-27 13:43:51 följande:
    Såklart hon kommer få umgänge men att förlora vårdnaden är en stor grej enligt mig. Då kommer jag få bli så delaktig som min sambo och jag vill. Känns fel av mig att bli glad över det på något sätt. Förstår du hur jag menar?



    Föreslå gemensamma vårdnad.
  • Defeateris

    Om det är så att vårdnaden ges till antingen mamman eller pappan beror det i majoriteten av fallen på att föräldrarna inte kan samarbeta och att det går ut över barnets möjlighet att få ett bra umgänge med båda sina föräldrar. Då ges som regel vårdnaden till den förälder som har bäst förutsättningar att möjliggöra umgänge med båda föräldrarna.

    Om det är så i ert fall också så tycker jag att du ska tänka att ni inte tar ifrån barnet dens mamma, utan snarare att ni nu får alla möjligheter i världen att se till att barnet faktiskt får en god kontakt med både er och sin mamma - att det får ha båda sina föräldrar kvar.

    Självklart kan det kännas som om det är "synd" om mamman i det här fallet, och självklart är det en känslig fråga, men det viktigaste är att barnet får de bästa förutsättningarna och om domstolen tilldömer er vårdnaden är det också hos er de ser att det kan ske.

  • Litet My

    Fast du får ju ingen vårdnad i det avseendet utan din sambo, sedan att ni pratar hemma och så det gör man ju ändå i en bonusfamilj men i slutänden är det hans underskrifter och ord som spelar in, inte dina. Så skulle ni vara oense så är det pappan som har rätten att bestämma. Vad är det som gör att di blir mer delaktig för att han har vårdnaden tänker du? I och med att du blir så glad över det? Jag hände inte riktigt med på det. Har själv ensam vårdnad över min älsdsta och har en sambo sedan 7,5 årtiööbaka men har aldrig sett det som att "vi har vårdnad" däremot pratar vi ju om allt som rör barnet. Vårdnad är ju inte så mycket mer än att få välja skola, få all info om barnet tex från skola osv och skriva under vissa papper. Men det gör man ju båda två om man har gemensam vårdnad, i ert fall blir ju skillnaden att pappan gör det ensam så att säga. Hos oss hade det inte blivit någon skillnad även om barnets pappa hade haft gemensam vårdnad med mig. Min sambo får ju inga fler rättigheter för det. Så ang att leva med sig själv, rent krasst förändras ju inget för din del, bara för pappan som kommer att slippa ev konflikter om div juridiska ting.

  • Defeateris
    Litet My skrev 2014-04-27 14:26:19 följande:
    Fast du får ju ingen vårdnad i det avseendet utan din sambo, sedan att ni pratar hemma och så det gör man ju ändå i en bonusfamilj men i slutänden är det hans underskrifter och ord som spelar in, inte dina. Så skulle ni vara oense så är det pappan som har rätten att bestämma. Vad är det som gör att di blir mer delaktig för att han har vårdnaden tänker du? I och med att du blir så glad över det? Jag hände inte riktigt med på det. Har själv ensam vårdnad över min älsdsta och har en sambo sedan 7,5 årtiööbaka men har aldrig sett det som att "vi har vårdnad" däremot pratar vi ju om allt som rör barnet. Vårdnad är ju inte så mycket mer än att få välja skola, få all info om barnet tex från skola osv och skriva under vissa papper. Men det gör man ju båda två om man har gemensam vårdnad, i ert fall blir ju skillnaden att pappan gör det ensam så att säga. Hos oss hade det inte blivit någon skillnad även om barnets pappa hade haft gemensam vårdnad med mig. Min sambo får ju inga fler rättigheter för det. Så ang att leva med sig själv, rent krasst förändras ju inget för din del, bara för pappan som kommer att slippa ev konflikter om div juridiska ting.
    Fast man kan ju bli glad över att sambon får den ensamma vårdnaden om det har varit väldigt mycket samarbetsproblem som har gått ut över barnet. Jag tror inte att TS tror att hon får vårdnad om barnet direkt..
  • Litet My

    Deferatis: Visst kan man bli det, men samtidigt har ju inte TS tagit barnet ifrån henne. Det var min poäng.

  • Anonym (Mommy)
    Anonym (hon) skrev 2014-04-27 13:43:51 följande:



    Såklart hon kommer få umgänge men att förlora vårdnaden är en stor grej enligt mig. Då kommer jag få bli så delaktig som min sambo och jag vill. Känns fel av mig att bli glad över det på något sätt. Förstår du hur jag menar?
    Öh, bara för att din sambo får hela vårdnaden, så har det inget med dig att göra, det vet du va? Du är bonusmamma, får inte ta beslut, har inga rättigheter och heller inga skyldigheter gentemot hans barn. Du har ju inte adopterat pojken och det är inte NI som får vårdnaden. Pappan får vårdnaden över sin son.

    Vet ju inte vad som föreligger ett så drastiskt beslut, men jag hoppas det är för barnets bästa.
  • Socialarbetare

    Kanske läste för snabbt, men vad är anledningen? Brister modern i sitt föräldraskap? Om det är så och barnet får en trygg och stabil uppväxt hos er har du väl all rätt att vara glad.

  • Anonym (Kännerigendetdär)

    Flera tankar kommer. Efter hennes bevåg? Har hon påbörjat processen? Varför? Du vet en sida av saken och är antagligen blind för att din partners intryck gör dig det. Om inte mamman är en dålig mamma med heroinmissbruk eller alkoholism, slår barnen eller dyligt så undrar jag vad som gör henne till en dålig mamma? Eller är det bara hans ideer du anammat och en pojke/flicka förlorar sin mamma? Och jo just det, hur långt i processen har ni kommit? Vårdnadstvister går sällan som man tror. Varför vill mamman ha egen vårdnad? Du kanske ska fundera på att prata med mannen du varit ihop med hur länge? Om gemensam vårdnad och verkligen se till barnets bästa.

Svar på tråden Ta hennes barn ifrån henne?