Sköldkörteln, låg ämnesomsättning frågor om Levaxin!!!

Det värsta är att jag faktiskt HAR höjt dosen till 50 mikrogram istället, utan läkarens medgivande. Men snart tvingas jag sänka dosen ändå, tabletterna håller på att ta slut.

Jag har tagit den högre dosen i ca 4 veckor nu och det enda som märks är mindre trötthet, mindre "hjärndimma". Men det kan också bero på att jag har AD/HD och började medicinera mot det samtidigt som jag fick Levaxin.

Den enda skillnaden som märks är alltså mindre trötthet, ganska markant, och att magen börjar fungera igen (har haft förstoppning väldigt länge). Jag fick även hjärtklappning, men det berodde på Concerta och Ritalin, det försvann när jag slutade och bytte till en annan AD/HD-medicin. Så jag har inte en enda biverkning av Levaxin, vilket är ett mirakel när det gäller mig.

Men i vanliga fall har jag även svår IBS med diarré och mina mediciner (för andra sjukdomar) har gjort att jag blivit förstoppad istället. Så jag vet inte vad som beror på vad.

Men jag behöver nog högre dos än 50 mikrogram. Dessutom är jag rädd för att det inte räcker med enbart Levaxin för att behandla min hypotyreos.

Jag har alltid sån underlig reaktion på ALLA läkemedel, det är sällan det fungerar med en "normal" dos. Jag har alltid avvikit från det "normala" när det gäller läkemedel och biverkningar. Mediciner som fungerar för alla andra ger inte mig något annat än biverkningar. Nu påstår läkarna att det delvis beror på Aspergerdiagnosen, denna känslighet för läkemedel.

När jag fick diagnoserna AD/HD + Asperger för ett år sedan var det som att få en ordentlig käftsmäll, igen! På mindre än 2 år fick jag 4 st nya diagnoser: IBS, fibromyalgi och AD/HD + Asperger. Alla diagnoser och kroniska sjukdomar staplas på hög och i och med kronisk B12-brist + skadat tarmludd (ingen vet varför, ingen utredning på 15 år), endometrios (+ pco) och hypotyreos och ett väldigt dåligt immunförsvar är jag rädd för att det ska dyka upp nya problem...
Hur mycket orkar en människa med egentligen...

Så fruktansvärt att förlora ett barn pga inkompetensen inom vården, för en sådan enkel sak som att hålla koll på ditt sköldkörtelvärde. Och att samma historia upprepa sig nästa gång också...  Hoppas verkligen att du får bättre hjälp vid nästa graviditet! 

Tyvärr så känner jag igen det där, om man lyckas få några blodprover och andra undersökningar, så får man ändå ligga på och "tvinga" ur dem svaren, som alltid dröjer orimligt länge.

Tur att du åtminstone fick bra hjälp på akuten, i min kommun är det ännu sämre på akuten än på vc.

Jag får aldrig några siffror/värden på mina labbprover, trots att jag uttryckligen ber om det varje gång. Bara ett svävande svar som att "proverna var okej/normala" - och sedan visar det sig alltid att det ligger på gränsen till onormalt och/eller för lågt + symptom som borde behandlas. 

Så jag känner inget förtroende längre för min vårdcentral och det hjälper inte att byta när det är samma attityd överallt. Felbehandlingar och arrogant bemötande har gjort att jag skjuter upp att söka vård, tills det blir absolut nödvändigt. Vilket är riktigt dåligt då jag har kroniska besvär.

För min del så jag ska nu skicka en egenremiss till endokrinmottagningen på länssjukhuset, mitt sista hopp... Läkaren på vc vill inte behandla min hypotyreos, hon anser att 25 mikrogram räcker och vill inte skriva remiss heller. Men jag har extremt dåliga erfarenheter av specialistläkare, så jag mår inte särskilt bra nu. Dessutom dröjer det säkert till hösten innan jag får någon tid.