Inlägg från: Amb112 |Visa alla inlägg
  • Amb112

    Sköldkörteln, låg ämnesomsättning frågor om Levaxin!!!

    my1313 skrev 2014-05-12 17:41:17 följande:
    Självklart är det inte roligt att få en diagnos på en kronisk sjukdom, men om man nu måste välja en så är nog hypotyreos en av de "enklaste". Du kommer med allra största sannolikhet att bli helt återställd.

    Addisons sjuksom (antikroppar mot binjurarna) är väldigt ovanligt, men bra att det kollas upp!
    Tyvärr är vi MÅNGA som inte instämmer i detta....vissa har mkt goda erfarenheter, tar sin lilla Levaxin och mår som vanligt, andra lider och är inte ett dugg kompatibla med Levaxin
  • Amb112
    my1313 skrev 2014-05-13 20:15:36 följande:
    Men då handlar det förmodligen om någon annan, bakomliggande problematik. Det är inte helt ovanligt att t.ex. drabbas av fler autoimmuna sjukdomar om man har autoimmun hypotyreos, men det är inte Levaxinet som är boven i dramat. Ett annat exempel: cirka 5-10% av Levaxinbehandlade patienter anser sig fortfarande ha psykiska bekymmer som t.ex. ångest eller depression. Beror det på Levaxinet? Knappast, då depressionsincidensen för hela befolkningen ligger ungefär på samma nivå.

    Naturligtvis finns det de som inte blir hjälpta av Levaxin, vissa anser sig t.ex.bli bättre hjälpta om de får samtidig medicinering med liothyronin (T3). 

    Man ska absolut inte underskatta placeboeffekten. Jag tror att om en person får diagnosen hypotyreos och börjar läsa "skräckhistorier" om Levaxin så är chansen större att den personen inte känner sig hjälpt av medicineringen. I ditt inlägg är det lätt att få uppfattningen att bara vissa blir hjälpta, medan många får problem med Levaxin. Den forskning jag läst antyder att det är precis tvärtom. 
    Ja, det är ju detta med forskning
    En stor del av dagens läkare ser enbart till provsvar och inte till helheten! Inser du hur många kvinnor som idag erbjuds antidepp medicin, men visar sig må bättre när de efter mkt krångel i vården äntligen får sitt Levaxin. 
    Självklart finns det alltid en liten grupp som aldrig blir nöjda. Men man MÅSTE inse att alldeles för många, spec kvinnor, faktiskt inte mår speciellt bra av enbart Levaxin behandling. Fler landsting har ju som norm att öht inte en överväga att testa Lio! Och för att inte tala om naturligt hormon. Man får inte heller nån som helst information om hur kosten kan påverka, bla genom att äta glutenfritt. För det är ju såklart inte vedertaget. Inte undra på att forumen ökar och ökar på nätet där folk desperat söker hjälp! 
    Jag mår mkt mkt bättre idag, men det var inte pga den vanliga sjukvården, utan för att jag sökte hjälp och fann den på annat håll, tack och lov att det finns legitimerade läkare som kan se helheten och inte bara provsvaren. Lite alternativ behandling på det och jag lever istället för att gå omkring som ett utskitet monster...
  • Amb112
    my1313 skrev 2014-05-14 20:42:01 följande:
    Jag åt själv antidepp i flera omgångar innan min hypotyreos diagnosticerades. Idag har jag inga som helst problem med depressioner, så för mig hjälpte enbart Levaxin, det är jag glad för.
    Jag försöker inte förminska din upplevelse, men jag tycker fortfarande att det är synd att innan man ens börjat med sin medicinering gå runt och tro att Levaxin är något skrämmande och att det inte kommer att bli bra! (som TS verkar göra).

    Du skriver att många inte mår bra av enbart Levaxinbehandling, men den forskning jag läst säger ju att det rör sig om 5-10%. Om man läser på forum där folk diskuterar sina problem med Levaxin så är de ju klart att man får en bild av att typ ALLA mår dåligt av Levaxin.

    Anledningen till att Lio inte är vedertaget (ännu) är för att det inte finns konkreta bevis för att det hjälper merparten av hypopatienterna. Samma gäller NDT (naturligt sköldkörtelhormon, dvs från gris).  Läkarvetenskapen är evidensbaserad och det kommer man inte ifrån. Vi går allt mer mot individualiserad behandling, men vetenskapen har inte nått så långt ännu, vilket gör att man får nöja sig med den behandling som statistiskt sett är den bästa. Eller så vänder man sig till alternativvården - valet är ju fritt!  Jag har själv använt mig av alternativmedicin när jag inte fått hjälp för mina problem inom den konventionella vården. 

    När det gäller kosten så håller jag med dig om att läkare som regel inte alls har bra koll på detta - vilket inte är så konstigt då deras utbildning knappt berör näringslära! Men även här faller det på den evidensbaserade forskningen - det är oerhört svårt att studera effekter av kost på ett vetenskapligt sätt! 

    Jag tycker inte att det är rätt att nedvärdera det medicinska kunnande vi har idag - utan det hade många av oss inte varit här idag. Men sen får man komma ihåg att vi fortfarande vet oerhört lite om hur kroppen egentligen fungerar och ännu mindre om hur enskilda individer bäst ska behandlas för olika åkommor. 
    Jag känner, förutom mig själv, ca 10 kvinnor som äter Levaxin. TVÅ mår bra, båda blev akut sjuka efter graviditet och har antikroppar. Vi andra 8 har en blandad historia, flera har gått länge utan att ens få diagnos, nån fick diagnos med tydliga provsvar men har ändå inte kommit i fas med sitt Levaxin, trots många års behandling. Så 5-10% känns ju lite sådär...

    Så du tycker inte det är rätt att nedvärdera läkare och deras såkallade kunnande? Du håller ju delvis med mig, genom att skriva att vi vet så lite om kroppen och att vetenskapen inte nått så långt, då ska vi som patienter NÖJA oss med vad sjukvården har att erbjuda, av läkare som inte ens bryr sig och lyssnar? Nja...
  • Amb112
    my1313 skrev 2014-05-17 12:03:23 följande:
    Och jag känner, förutom mig själv, åtta kvinnor med hypotyreos, varav ALLA mår bra på Levaxin! Min poäng är alltså att du inte kan bara se till din närmaste krets och påstå något överhuvudtaget. Jag litar mer på forskningen, som slumpmässigt kan välja ut försökspersoner ur en stor population. 

    Det kan ingen av oss veta, men kanske kvinnorna du känner, som inte mår bra trots Levaxinbehandling, har något annat problem som behöver behandlas? Kanske den traditionella medicinen kan hjälpa dem, kanske inte.

    Läkare kan bara det som de blivit skolade till och nej, den medicinska vetenskapen vet inte allt. Men jag tycker inte att man ska spotta på läkarkåren för det! Hela systemet med evidensbaserad medicin bygger på att de vårdformer som tas i bruk måste vara beprövade och sådant tar tid. Det är klart att man inte känner att man har tid om man är sjuk, men jag ser inget alternativ. Ska läkare börja proppa i patienter alla möjliga läkemedel och testa sig fram i blindo, eller ska man slösa ofantliga mängder pengar genom att köra alla möjliga test på varenda patient som kommer över tröskeln till vårdcentralen? 

    En god vän till mig har under de tio år vi känt varandra levt i tron att hon är multiallergisk och levt på strikt och väldigt krånglig diet + tvingats ta en rad astmamedciner. När hon av en slump bytte tandkräm försvann alla hennes symptom (förutom pälsdjursallergin) och nu har hon själv luskat ut att hennes problem återkommer om tandkrämen innehåller natriumlaurylsulfat. Det här är inget som läkarvetenskapen har möjlighet att kontrollera eller kunnat hjälpa henne med. Är hon bitter på läkarna - nej! De gjorde det som de trodde var bäst och hade inte kunskap att kunna hjälpa henne på annat sätt. 

    Så ja, jag håller delvis med dig, men jag känner inget agg mot läkarkåren för att de inte kan hjälpa varenda patient. Det är inte rimligt att kräva att en enskild läkare skall veta allt om ens kropp. De är ju också vanliga människor, inga superhjältar som aldrig gör misstag eller har en dålig dag. 
    Jag spottar på läkare som öht inte lyssnar på sin patient. Som klappar en på huvudet och säger lilla stumpan typ. Nej, dom kan inte veta, men dom kan lyssna! Jag har fått flera läkare att lyssna, trots att dom först börjat med lilla stumpan, genom att berätta om min väg till att må bättre och vad jag stött på på vägen. Jag har också haft enorm TUR att träffa rätt läkare som också vågar tänka utan för lådan och inte är rädda för att testa lite. Med patientens goda minne!

    Men jag är i vart fall nöjd med att nyss träffat en läkare i annat sammanhang som verkligen förstått innbörden med att gluten inte är så bra för många! Då blir jag glad!

    Ang mina vänner så är dom grundligt undersökta och har med hjälp av lite alternativ fått något bättre ordning på sitt liv. Men jag blir också mörkrädd när en ung tjej mår skit och får höra att är inte ditt TSH över 10 så har du inte hypo. Som ätit Levaxin, men fått det utsatt, som sökte annan läkare som idiotförklarade de som satte ut, fått det insatt igen, men troligen för låg dos, läkaren finns inte kvar och nu försvinner hennes ungdom.....det är så sorgligt. 

    Så vad jag vänder mig mot, det är läkare som bara letar efter stjärnor i lablistan, har man inga är man frisk...(ja högre endokrinologer anser ju TSH över 2,5 ska behandlas om man har symtom, det har inte nått ut). Varför ska man som patient nöja sig med att doktorn inte vet och då får jag faktiskt acceptera att må så här...mkt tragiskt inställning från dig må jag säga! 
  • Amb112
    yimby skrev 2014-05-25 00:48:24 följande:

    Jag bor i Västra Götalandsregionen och här får man inte levaxin om man ligger nära botten, eller precis på botten av skalan, trots tiotalet typiska symptom.


    Möjligt att Bo Wiklund har koll, men den informationen når inte ut till vårdcentralerna. Tror ni att det kommer att ändras?


    Bo Wikland är död....
  • Amb112
    my1313 skrev 2014-05-17 20:15:54 följande:
    Av någon anledning är ju många läkare inte så väldigt bra med människor och det ligger dem verkligen i fatet. Allmänläkare har inte heller full koll på de senaste rönen, vilket är ett ännu större problem! Som tur är så kan man ju vända sig till vilken läkare man vill idag.

    Jag har inte heller mycket till övers för läkare som letar stjärnor i labbsvaren och inte lyssnar. Men jag tycker att det är mer tragiskt att döma ut en hel yrkesgrupp på basen av några dåliga erfarenheter. Jag har också träffat idiotläkare som inte tyckt att mitt TSH varit så högt (det räcker med att det kryper över 2 för att jag ska må dåligt), men jag vet också att det finns bra läkare där ute också och jag väljer att vända mig till dem. 

    Angående din kommentar om glutenfritt så vill jag tipsa om FODMAP om du inte redan stött på det begreppet. Många som anser sig må bättre på glutenfri kost är egentligen känsliga mot den typ av kolhydrater som benämns FODMAP. Glutenfri diet brukar hjälpa eftersom man då automatiskt minskar sitt intag av FODMAP-kolhydrater , men det är inte glutenet i sig som är problemet och man riskerar att få i sig FODMAP-kolhydrater från andra källor. FODMAP-känsliga får heller inget utslag på glutentester. 

    Det börjar komma en hel del forskning kring detta med FODMAP och det verkar som att FODMAP-känsliga personer får en ogynnsam bakterieflora p.g.a. dessa kolhydrater, vilket kan yttra sig på många sätt, bl.a.. IBS, orkeslöshet och andra "diffusa" symtom.
    Problemet är ju att hitta de "bra" läkarna. Jag hade i början fruktansvärd tur och hade en bra läkare. Han är såklart inte kvar. Sen har jag haft tur fler gånger och även varit hos gurun himself. Tack och lov. Idag berättar jag om några episoder av mitt förlopp när jag träffar nästa nya läkare och då blir dom lite tagna på sängen och skriver ut det jag vill ha....
    Tack för infon om FODMAP ska söka vidare där då det kan vara till stor hjälp i en annan situation.
  • Amb112
    my1313 skrev 2014-05-25 15:12:37 följande:
    En av anledningarna till att läkare är restriktiva med att skriva ut Levaxin "för säkerhets skull" och inte vill att man ska äta en hög dos är att överproduktion av sköldkörtelhormon är slitsamt för kroppen precis som underproduktion är. Visserligen känner sig många mycket piggare på en hög dos, men det sliter på kroppen att gå om kring med för hög ämnesomsättning, bl.a. kan det leda till benskörhet och hjärtproblem. 

    Så anledningen till att läkare inte vill skriva ut Levaxin handlar knappast om att Levaxin skulle vara dyrt, utan att det går emot deras etiska principer att ordinera ett läkemedel om riskerna överväger fördelarna. 
    Att inte skriva ut Levaxin om patienten uppvisar många symtom och labbvärdena dessutom ligger på gränser, det är en annan sak och det ska inte hänga på i vilket landsting du bor. Men även här tror jag att många läkare går på försiktighetsprincipen. Det enda som kan övertyga läkarkåren är vetenskapliga bevis och tyvärr tror jag inte att det satsas så mycket på forskning om sköldkörtelproblematik...
    Men en överdosering av Levxin märker man och att vara överdoserad är det ingen som vill vara! (om man inte fått nån fix ide om att man kan gå ner i vikt på det viset eller nåt sånt). 
    Enl Bo Wikland är hjärtproblemen och benskörheten underordnat när det gäller det här, är så få som verkligen råkar ut för problem kontra hur många som mår så mkt bättre. Han förordade pressat TSH så länge man inte har symtom på överdosering. Äter man dessutom T3 kan du inte ens titta på värdena på de viset. 
Svar på tråden Sköldkörteln, låg ämnesomsättning frågor om Levaxin!!!