Spädbarn i eget rum?

Några katter har jag inte erfarenhet av.
Men däremot ska man ju inte lägga ett nyfött spädbarn i eget rum, och i synnerhet inte med stängd dörr. Detta p.g.a. risken med PSD.
Rekommendationen är att sova i samma rum. Så det måste vara utgångspunkten. Och hur ni då gör med katterna får ni väl fundera på. Kanske någon annan har ett bra svar på det..?

Jag har också två katter, innan sonen föddes fick de helt enkelt lära sig att inte sova hos oss längre, de första nätterna va jätte jobbiga med de blir bättre. Katter är inte dumma de fattar förr eller senare men du måste vara konsekvent. Öppna inte dörren för då lär hon sig att om hon skriker tillräckligt så öppnar du till henne. När sonen väl kom hade katterna lärt sig att de inte sover hos oss längre och de va inga problem.

Jag hade hellre "lärt" katten att den inte får sova i ert rum längre än att ha babyn i ett annat rum, i alla fall i början. 
Börja redan nu att vänja katten - ni får ju stå ut med jamandes ett tag! 

Om du väljer att ha bebisen i ett annat rum kommer det att bli jättejobbigt på nätterna. Katten kommer smita efter dig in till bebisen varenda gång du går i den dörren, och så måste du leta rätt på den och få den på rätt sida dörren innan du kan söva om bebisen. Och tro mig, varje extra moment på natten är värt femtio gånger mot samma sak på dagen!

Du skapar extra svårigheter för dig själv under bebistiden om du väljer bort att redan nu vänja katten vid att sova utanför.

Jag hade tre honkatter när dottern föddes. De var dock inte innnekatter utan gick ut lite då och då. Men de ville väldigt gärna vara inne på natten. Vi provade med att ha ett myggnät över spjälsängen och det funkade faktiskt bra ett tag. Katterna var dessutom lite rädda för bebisen så de gjorde inga direkta närmanden. Men tyvärr så vande sig den ena (den klängiga av dem) vid både bebis och nät och prövade nån natt att ligga i nätet som en hängmatta. Då åkte hon ut på nätterna istället. Nu när vi har en liten till så provade vi inte ens med nätet utan började ta ut henne om nätterna direkt. Ska tillägga att båda våra barn är födda sommartid så det går ingen nöd på kattan. Så ja du får nog helt enkelt börja vänja dem vid att inte sova med er längre.

Tack för alla svar! Jag tror absolut att katten överlever med stängd dörr, jag däremot är väldigt lättväckt och tänker mer att jag kommer behöva all sömn jag kan få när bebis kommit och att det kan bli lite svårt med en katt jamandes utanför dörren. Får göra ett nytt försök att ha dörren stängd nu innan så att hon vänjer sig..

Ni som har/haft katt som gärna vill vara i sovrummet på nätterna.. Är det ett helt förbjudet rum för katten då eller har ni haft öppet under dagtid? Är väl antagligen bäst att visa att det inte är okej för henne att vara där oavsett så att hon inte blir förvirrad kanske.

Mina föräldrar hade inga katter när jag föddes. Men jag var väldigt lättväckt. De kunde inte gå och lägga sig eller gå upp på toa utan att jag vaknade och skrek i timmar. Så när jag var 6 veckor fick jag eget rum med stängd dörr. Då sov jag från läggning och 12 timmar framåt utan att vakna.

För övrigt så anser jag att om man går runt och tror att ett barn drabbas av PSD så fort man inte har visuell kontakt med det ska man nog ta sig en rejäl funderare på om man är lämplig som förälder.

Har ingen barn men sovrummet är alltid no no för katterna. Mest pga rottweilern. Vi vill inte ha sängen full i päls och grus.

För övrigt har båda mina barn sovit bättre i eget rum. De är 3 år respektive 4 månader gamla. Som inlägg nr 7, vi flyttade dem efter ett par månader och efter det sover både vi och bebisen bättre.