• nyans

    orkar inte!

    Vad du ska göra? Kräv att han tar ansvar för SINA barn? Varför är han sällan hemma? Det är ju där det brister, för självklart ska barnen vara välkomna hos er, vare sig det är varannan vecka eller mer. Men om DU behöver tiden de inte är där för att "vila" från dem, då är ju något fel. Det är inte dina barn och du har inte huvudansvaret för dem. Hur gamla är barnen?

  • nyans

    Fråga sambon vad han skulle göra om du inte fanns? Jobba mindre antagligen. Eller anlita en barnflicka? Ställ krav på förändring ELLER åk iväg några dagar ibland (har du någon släkting du kan bo hos?) och vila upp dig. Du behöver lugn och ro och det kan vara det enda sättet att få din sambo att förstå att han inte kan ta dig för given.

  • nyans
    Anonym (inte bra) skrev 2014-06-07 08:37:55 följande:
    oj oj. Det finns inga enkla lösningar här. Rent allmänt så skulle jag säga att det inte kommer att hålla mellan er. Föräldrarna kommer att utnyttja dig till max. Du kommer att bli trött, sliten och när du väl börjar säga ifrån så kommer du bli anklagad för att behandla barnen olika, vara den elaka styvmamman osv. Du kommer att kämpa i ett antal år, allt från 1-6 år tills du ger upp och ingen kommer att tacka dig. Det är ofta så tyvärr att när man väntar barn så ska bonusbarnen ofta flytta in i familjen på heltid eller öka sitt umgänge från varannan helg till varannan vecka. Detta är ett beslut mellan bioföräldrarna men ett jobb som hamnar på den gravida bonusmamman. Jag har mycket erfarenhet inom detta område om du vill prata mer.  Män har ofta ingen förståelse för hur jobbigt det är att vara gravid, att första tiden med sitt nya barn ska vara mysigt för mamman elle så kan hon bli stressad, deprimerad, bitter osv. Denna tid med ditt första barn kommer aldrig igen. Slösa inte bort det genom att vara andra till lags. Biomammor mår alltid dåligt när bonusmammor är gravida. Då "orkar dom inte" ta hand om sina barn och tycker att bonusmammor ska vara hemma med alla barn på sin mammaledighet. papporna ser ofta kvinnor som en mjölkande kossa, en barnmaskin och evighetsmaskin, som ska sitta leende med utsträckta armar till alla barn i världen medans de själva jobbar, handlar, fixar i garaget och går på after work. Jag är hård, jag vet, men jag är bara ärlig och gör en sammanfattning av mina och vänners erfarenheter.

    Det är för jävligt att det ser ut så här, men samtidigt kan jag inte förstå varför så många bonusmammor försätter sig i den situationen? De ställer upp och ställer upp... Klart att de blir utnyttjade! (Tyvärr) Ska man skaffa barn med någon som redan har barn sen innan, måste man nog vara VÄLDIGT restriktiv och / eller ställa HÖGA krav på hur arbetsfördelning mm ska fungera. Alternativt åka iväg ibland som sagt. Bioföräldrarna får helt enkelt inte göra sig beroende av eventuella bonusföräldrars insatser. Genom att vägra, resa bort mm, markerar man. I värsta fall är enda lösningen förstås separation, men jag tycker att man ska pröva andra vägar först.
  • nyans
    Anonym (bio) skrev 2014-06-07 08:51:37 följande:
    Blir man tillsammans med någon som har barn så får man vackert rätta sig efter att dessa barn finns. Han får väl själv både hämta och lämna så kan du fokusera på "ditt" barn. För det räcker tydligen inte med att du kan göra det hela dagarna. De få timmar de andra barnen är hemma och vakna verkar ju förstöra för dig. Tänk samtidigt på hur du vill att ditt barn skall bli behandla om det skulle vara i en liknande situation. Inte vara välkommen för att mammas/ pappas nya inte tycker att det räcker att få fokusera på nya bebisen hela dagarna utan att ditt barns närvaro under kvällen stör detta. Skulle ALDRIG göra skillnad på barn och barn, visst mina barn är MITT ansvar men blir man tillsammans med mig så blir man en del av min familj och kan inte välja bort delar av den när det passar. Blir så sjukt förbannad när jag läser sånt här

    Meh, är du på riktigt? TS ställer uppenbarligen redan upp mycket och pappan är knappt hemma! Men honom gnäller du minsann inte på!
  • nyans
    Anonym (bio) skrev 2014-06-07 08:56:11 följande:
    Undrar också hur ditt jobb kan spela in eftersom du kommer vara föräldraledig? Du tycker alltså på fulla allvar att barnen skall bo med en strulig mamma för att du är "trött"? Säg att barnen är hemma 17 från fritids och lägger sig 21, du kan alltså inte offra 4 timmar från fullt fokus på nya bebisen som får din fulla uppmärksamhet under resterande 20? Fattar att pappa inte visar någon förståelse.

    Har du alltid otur när du tänker? Barnen ska inte behöva bo med en strulig mamma, MEN då är det pappan som har ansvaret för dem. Inte ts. Hon kan hjälpa till, men han kan inte förlita sig på att hon alltid finns där. Om hon reser bort eller separerar, får han ändå ta hela ansvaret.
  • nyans
    Anonym (bio) skrev 2014-06-07 09:09:46 följande:
    Är du 3 år gammal eller har du bara ingen uppfostran och dålig läsförståelse? Var skrev jag att ts skall ta hand om barnen? Skrev uttryckligen i första inlägget att pappa får ta hämta och lämna på fritids. Däremot tycker jag att man har ett ansvar som vuxen att se till att barnen känner sig välkomna och sedda. Därav de 4 påstådda timmarna som hon inte kan lägga fullt fokus på bebisen. Skrev däremot inte att hon skall borsta tänder, läsa sagor och laga mat. Men man har ett ansvar att som bonus stå kvar på den plats man alltid haft. Förstår du eller skall jag förklara det ytterligare?

    Hur gammal är du själv? Jag skrev uttrycken att barnen självklart ska vara välkomna, det är ju deras hem också. MEN om pappan sällan är hemma, blir det ju bonusmamman som får ta hand om dem. Hade pappan varit hemma hela eller större delen av tiden barnen är där, hade det knappast varit något problem, för då hade ju han gjort allt det där? Och TS hade kunnat fokusera på sin graviditet och deras gemensamma bebis. Men nu är det ju inte så! Då hade TS antagligen inte ens startat den här tråden! Så varför skriva meningslösa svar om att bonusmammor "minsann får anpassa sig"? TS gör redan stora delar av biopappans jobb!
  • nyans
    Anonym (bio) skrev 2014-06-07 09:25:07 följande:
    för att bonusmammor måste anpassa sig kanske? Oftast är barnen så söta och gulliga tills de egna barnet är påväg, och då är dom jobbiga uttröttande varelser och allt man gjort med barnen innan slutar man med tvärt, för nu har man ju ett eget barn som skall ha all fokus. Vill man ha en hellre familj där mab kan fokusera på enbart bebisen och graviditeten så skaffa inte barn med någon som redan har. Dom barnen förtjänar inte att bli annorlunda behandlade för att de får ett nytt syskon. Med de sagt tycker jag självklart att pappan skall ta sitt ansvar och inte dumpa av det på ts. vill tillägga att jag verkligen inte gillar härskartekniker och påhopp. Ser inte meningen med att trycka ner andra människor så snälla förklara för mig vad du får ut av det?

    Jag menade inte att vara elak, men jag stör mig på arga inlägg som trampar på dem som redan ligger (ts), samt inte förstår enkel logik. Pappan ska inte lasta över ansvaret på TS, skriver du. Men det är ju just det han gör om han sällan äg hemma? Det är ju just det som är TS problem? Och som kanske har fungerat hjälpligt när det "bara" var varannan vecka, men på heltid blir situationen ohållbar för ts. Och nej, även bonusbarn tvingas ofta anpassa sig till förändringar. Allt kan inte vara som det alltid har varit, särskilt inte som bonusföräldrar kan tröttna och när som helst gå ut genom dörren och försvinna ur barnens liv. Det kan inte bioföräldrarna på samma sätt. En bonusfamilj ÄR mindre stabil och mer utsatt än en biofamilj, det går inte att komma ifrån! Bioföräldrar vill ofta att det ska fungera som det alltid har gjort, eller som det var en kärnfamilj. För sent upptäcker dem att det inte håller... Visst, jag tycker också synd om barnen om TS bara drar, MEN samtidigt kan jag förstå TS. Ingenstans har hon heller skrivit att hon har "gullat" med dem tidigare men nu inte vill veta av dem. Bara att det har blivit för mycket.
  • nyans
    Anonym (orkar inte) skrev 2014-06-07 09:29:13 följande:
    Hej och tack för alla svar! Jag har anpassat mig, i själva verket har jag nästan slagit knut på mig själv de senaste åren för att få det att fungera. Tagit mycket ansvar för barnen när de är här, ibland avstått eller ställt in egna aktiviteter för deras skull osv. Men nu är det slut med det. Den här tråden har fått mig att vakna upp. Nästa helg åker jag till min syster. Sambon får säga vad han vill. Jag är inte ens rädd för att bli ensamstående längre. Då behöver jag bara ta hand om ETT barn istället för TRE! Det känns skit att det har blivit så här, men jag hopppas fortfarande på en lösning... Men jag är inte rädd för att sätta ner foten längre!

    Bra ts! Lycka till!
  • nyans
    Ess skrev 2014-06-07 10:07:12 följande:
    Det är faktiskt inte ts problem att två loosers skaffat barn ihop. Den av de två som bäst klarar av att ha hand om barnen får ta dem.
    Vill han inte va förälder åt dem så ska han heller inte tvinga dem på någon utomstående, som definitivt inte vill ha dem.
    Jag håller med, men det är också viktigt att påpeka att TS ingenstans har skrivit att hon inte "vill ha" dem eller inte bryr sig om dem. Bara att det har blivit för mycket.

    Det finns så många problem och så mycket "manipulation" inblandat i sådana här situationer. Bonusmammor utmålas ofta som häxor som inte bryr sig om barnen eller som vägrar anpassa sig. I vissa fall stämmer det, men tittar man närmare på situationen handlar det i själva verket OFTA om att bonusmamman tvingas ta ansvar som egentligen inte är hennes och tillslut tröttnar. Dvs bioföräldrarna utnyttjar (medvetet eller omedvetet) bonusmamman och använder barnen som "vapen" när hon säger ifrån. ("Du bryr dig inte om barnen" eller "du vägrar anpassa dig.")
  • nyans

    Det är viktigt att aldrig glömma att det är bioföräldrarna som äger problemet. Om en bonusförälder beter sig illa te x, är det bioförälderns ansvar att stå upp för sina barn och sätta ner foten. Om bioföräldrarna inte får ihop livspusslet, är det deras ansvar att lösa det på något sätt. De kan inte lasta ansvaret på bonusföräldrar.

    Många glömmer detta och det är då det blir problem.

    Observera att jag inte menar att bonusföräldrar ska få bete sig hur som helst. Bonusföräldrar har självklart också ansvar för sitt beteende och sina livsval. Men när det gäller BARNENS väl och ve, är ansvaret bioföräldrarnas. Period.

  • nyans

    Egentligen är ordet BONUSFÖRÄLDER missvisande, för det antyder att man har en föräldraroll eller föräldraansvar för barnet. "Pappas nya partner" eller "mammas nya kille" kanske är bättre att säga? Även om det blir lite långt...

    "Bonusvuxen" är i så fall ett bättre ord. Bor man ihop och barnen är där ibland, finns man ju i barnens liv och hjälper säkert till ibland. Men man kan aldrig åläggas samma ansvar som bioföräldrarna.

  • nyans
    sextiotalist skrev 2014-06-07 10:38:41 följande:
    Håller med dig i allt som du skrivit

    En som varit bonusvuxen i 20 år


    Sedan kan man VÄLJA att vara - eller kalla sig - bonusförälder, men det ska i så fall vara ett aktivt val. Att man automatiskt betraktas som bonusförälder så snart man börjar kila stadigt med någon som har (yngre) barn sedan tidigare, är problematiskt, om ordet tolkas som att man faktiskt blir någon slags extraförälder till barnet eller har en föräldraroll.

    Hur många "jag vet inte om att jag är redo att bli bonusmamma"-trådar har man inte läst här? Som om hela konceptet är någon slags plikt och inte något man faktiskt väljer.

    Normala vuxna har inga problem att umgås med andras barn, respektera barnen och även hjälpa till ibland. Att just "bonusförälder" ofta leder till problem, beror på att det då plötsligt tillkommer helt andra förväntningar, ibland t om krav. Inte av alla, men av många. Se bara på den här tråden och alla liknande trådar...
Svar på tråden orkar inte!