• Anonym (orkar inte)

    orkar inte!

    Jag och sambon har första barnet på väg. Han har även två barn från ett tidigare förhållande som bor här varannan vecka. Barnets mamma är strulig och nu vill barnen flytta hit på heltid. Jag orkar inte! Jag har inget emot dem och försöker verkligen göra mitt bästa för dem, men de kräver så mycket uppmärksamhet och sambon är sällan hemma. Jag har foglossning och är trött och har nog med mitt eget jobb... Varannan vecka går bra för då får jag "vila" däremellan, men på heltid? Sambon visar noll förståelse. Vad ska jag göra?

  • Svar på tråden orkar inte!
  • nyans

    Vad du ska göra? Kräv att han tar ansvar för SINA barn? Varför är han sällan hemma? Det är ju där det brister, för självklart ska barnen vara välkomna hos er, vare sig det är varannan vecka eller mer. Men om DU behöver tiden de inte är där för att "vila" från dem, då är ju något fel. Det är inte dina barn och du har inte huvudansvaret för dem. Hur gamla är barnen?

  • Anonym (orkar inte)

    De är 6 och 8. Sambon jobbar mycket och jag jobbar mindre, det är därför jag får ta alla hämtningar (han lämnar dem i skola och förskola på morgonen), alla eftermiddagskonflikter, fixa mat mm. De bråkar ofta både med mig och med varandra. Jag bävar för hur det ska bli när vår gemensamma föds om ca 3 månader? Då kommer jag ju att gå hemma hela dagarna! Visserligen är de i skolan och sen på fritids, men sen då? Jag måste ju kunna fokusera på vår gemensamma bebis!

  • nymedlem

    Pappan kan vara pappaledig med er bebis och du kan gå och jobba istället? Då får han ta hand om alla sina barn.

  • Anonym (inte bra)

    oj oj. Det finns inga enkla lösningar här. Rent allmänt så skulle jag säga att det inte kommer att hålla mellan er.
    Föräldrarna kommer att utnyttja dig till max. Du kommer att bli trött, sliten och när du väl börjar säga ifrån så kommer du bli anklagad för att behandla barnen olika, vara den elaka styvmamman osv. Du kommer att kämpa i ett antal år, allt från 1-6 år tills du ger upp och ingen kommer att tacka dig. Det är ofta så tyvärr att när man väntar barn så ska bonusbarnen ofta flytta in i familjen på heltid eller öka sitt umgänge från varannan helg till varannan vecka. Detta är ett beslut mellan bioföräldrarna men ett jobb som hamnar på den gravida bonusmamman.
    Jag har mycket erfarenhet inom detta område om du vill prata mer. 

    Män har ofta ingen förståelse för hur jobbigt det är att vara gravid, att första tiden med sitt nya barn ska vara mysigt för mamman elle så kan hon bli stressad, deprimerad, bitter osv. Denna tid med ditt första barn kommer aldrig igen. Slösa inte bort det genom att vara andra till lags. Biomammor mår alltid dåligt när bonusmammor är gravida. Då "orkar dom inte" ta hand om sina barn och tycker att bonusmammor ska vara hemma med alla barn på sin mammaledighet. papporna ser ofta kvinnor som en mjölkande kossa, en barnmaskin och evighetsmaskin, som ska sitta leende med utsträckta armar till alla barn i världen medans de själva jobbar, handlar, fixar i garaget och går på after work.

    Jag är hård, jag vet, men jag är bara ärlig och gör en sammanfattning av mina och vänners erfarenheter.

  • nyans

    Fråga sambon vad han skulle göra om du inte fanns? Jobba mindre antagligen. Eller anlita en barnflicka? Ställ krav på förändring ELLER åk iväg några dagar ibland (har du någon släkting du kan bo hos?) och vila upp dig. Du behöver lugn och ro och det kan vara det enda sättet att få din sambo att förstå att han inte kan ta dig för given.

  • Anonym (bio)

    Blir man tillsammans med någon som har barn så får man vackert rätta sig efter att dessa barn finns.

    Han får väl själv både hämta och lämna så kan du fokusera på "ditt" barn. För det räcker tydligen inte med att du kan göra det hela dagarna. De få timmar de andra barnen är hemma och vakna verkar ju förstöra för dig.

    Tänk samtidigt på hur du vill att ditt barn skall bli behandla om det skulle vara i en liknande situation. Inte vara välkommen för att mammas/ pappas nya inte tycker att det räcker att få fokusera på nya bebisen hela dagarna utan att ditt barns närvaro under kvällen stör detta. Skulle ALDRIG göra skillnad på barn och barn, visst mina barn är MITT ansvar men blir man tillsammans med mig så blir man en del av min familj och kan inte välja bort delar av den när det passar.

    Blir så sjukt förbannad när jag läser sånt här

  • Anonym (bio)

    Undrar också hur ditt jobb kan spela in eftersom du kommer vara föräldraledig? Du tycker alltså på fulla allvar att barnen skall bo med en strulig mamma för att du är "trött"? Säg att barnen är hemma 17 från fritids och lägger sig 21, du kan alltså inte offra 4 timmar från fullt fokus på nya bebisen som får din fulla uppmärksamhet under resterande 20? Fattar att pappa inte visar någon förståelse.

  • nyans
    Anonym (inte bra) skrev 2014-06-07 08:37:55 följande:
    oj oj. Det finns inga enkla lösningar här. Rent allmänt så skulle jag säga att det inte kommer att hålla mellan er. Föräldrarna kommer att utnyttja dig till max. Du kommer att bli trött, sliten och när du väl börjar säga ifrån så kommer du bli anklagad för att behandla barnen olika, vara den elaka styvmamman osv. Du kommer att kämpa i ett antal år, allt från 1-6 år tills du ger upp och ingen kommer att tacka dig. Det är ofta så tyvärr att när man väntar barn så ska bonusbarnen ofta flytta in i familjen på heltid eller öka sitt umgänge från varannan helg till varannan vecka. Detta är ett beslut mellan bioföräldrarna men ett jobb som hamnar på den gravida bonusmamman. Jag har mycket erfarenhet inom detta område om du vill prata mer.  Män har ofta ingen förståelse för hur jobbigt det är att vara gravid, att första tiden med sitt nya barn ska vara mysigt för mamman elle så kan hon bli stressad, deprimerad, bitter osv. Denna tid med ditt första barn kommer aldrig igen. Slösa inte bort det genom att vara andra till lags. Biomammor mår alltid dåligt när bonusmammor är gravida. Då "orkar dom inte" ta hand om sina barn och tycker att bonusmammor ska vara hemma med alla barn på sin mammaledighet. papporna ser ofta kvinnor som en mjölkande kossa, en barnmaskin och evighetsmaskin, som ska sitta leende med utsträckta armar till alla barn i världen medans de själva jobbar, handlar, fixar i garaget och går på after work. Jag är hård, jag vet, men jag är bara ärlig och gör en sammanfattning av mina och vänners erfarenheter.

    Det är för jävligt att det ser ut så här, men samtidigt kan jag inte förstå varför så många bonusmammor försätter sig i den situationen? De ställer upp och ställer upp... Klart att de blir utnyttjade! (Tyvärr) Ska man skaffa barn med någon som redan har barn sen innan, måste man nog vara VÄLDIGT restriktiv och / eller ställa HÖGA krav på hur arbetsfördelning mm ska fungera. Alternativt åka iväg ibland som sagt. Bioföräldrarna får helt enkelt inte göra sig beroende av eventuella bonusföräldrars insatser. Genom att vägra, resa bort mm, markerar man. I värsta fall är enda lösningen förstås separation, men jag tycker att man ska pröva andra vägar först.
  • nyans
    Anonym (bio) skrev 2014-06-07 08:51:37 följande:
    Blir man tillsammans med någon som har barn så får man vackert rätta sig efter att dessa barn finns. Han får väl själv både hämta och lämna så kan du fokusera på "ditt" barn. För det räcker tydligen inte med att du kan göra det hela dagarna. De få timmar de andra barnen är hemma och vakna verkar ju förstöra för dig. Tänk samtidigt på hur du vill att ditt barn skall bli behandla om det skulle vara i en liknande situation. Inte vara välkommen för att mammas/ pappas nya inte tycker att det räcker att få fokusera på nya bebisen hela dagarna utan att ditt barns närvaro under kvällen stör detta. Skulle ALDRIG göra skillnad på barn och barn, visst mina barn är MITT ansvar men blir man tillsammans med mig så blir man en del av min familj och kan inte välja bort delar av den när det passar. Blir så sjukt förbannad när jag läser sånt här

    Meh, är du på riktigt? TS ställer uppenbarligen redan upp mycket och pappan är knappt hemma! Men honom gnäller du minsann inte på!
  • nyans
    Anonym (bio) skrev 2014-06-07 08:56:11 följande:
    Undrar också hur ditt jobb kan spela in eftersom du kommer vara föräldraledig? Du tycker alltså på fulla allvar att barnen skall bo med en strulig mamma för att du är "trött"? Säg att barnen är hemma 17 från fritids och lägger sig 21, du kan alltså inte offra 4 timmar från fullt fokus på nya bebisen som får din fulla uppmärksamhet under resterande 20? Fattar att pappa inte visar någon förståelse.

    Har du alltid otur när du tänker? Barnen ska inte behöva bo med en strulig mamma, MEN då är det pappan som har ansvaret för dem. Inte ts. Hon kan hjälpa till, men han kan inte förlita sig på att hon alltid finns där. Om hon reser bort eller separerar, får han ändå ta hela ansvaret.
Svar på tråden orkar inte!