• Anonym (bio)

    orkar inte!

    Blir man tillsammans med någon som har barn så får man vackert rätta sig efter att dessa barn finns.

    Han får väl själv både hämta och lämna så kan du fokusera på "ditt" barn. För det räcker tydligen inte med att du kan göra det hela dagarna. De få timmar de andra barnen är hemma och vakna verkar ju förstöra för dig.

    Tänk samtidigt på hur du vill att ditt barn skall bli behandla om det skulle vara i en liknande situation. Inte vara välkommen för att mammas/ pappas nya inte tycker att det räcker att få fokusera på nya bebisen hela dagarna utan att ditt barns närvaro under kvällen stör detta. Skulle ALDRIG göra skillnad på barn och barn, visst mina barn är MITT ansvar men blir man tillsammans med mig så blir man en del av min familj och kan inte välja bort delar av den när det passar.

    Blir så sjukt förbannad när jag läser sånt här

  • Anonym (bio)

    Undrar också hur ditt jobb kan spela in eftersom du kommer vara föräldraledig? Du tycker alltså på fulla allvar att barnen skall bo med en strulig mamma för att du är "trött"? Säg att barnen är hemma 17 från fritids och lägger sig 21, du kan alltså inte offra 4 timmar från fullt fokus på nya bebisen som får din fulla uppmärksamhet under resterande 20? Fattar att pappa inte visar någon förståelse.

  • Anonym (bio)
    nyans skrev 2014-06-07 09:01:03 följande:
    Har du alltid otur när du tänker? Barnen ska inte behöva bo med en strulig mamma, MEN då är det pappan som har ansvaret för dem. Inte ts. Hon kan hjälpa till, men han kan inte förlita sig på att hon alltid finns där. Om hon reser bort eller separerar, får han ändå ta hela ansvaret.



    Är du 3 år gammal eller har du bara ingen uppfostran och dålig läsförståelse? Var skrev jag att ts skall ta hand om barnen? Skrev uttryckligen i första inlägget att pappa får ta hämta och lämna på fritids. Däremot tycker jag att man har ett ansvar som vuxen att se till att barnen känner sig välkomna och sedda. Därav de 4 påstådda timmarna som hon inte kan lägga fullt fokus på bebisen. Skrev däremot inte att hon skall borsta tänder, läsa sagor och laga mat. Men man har ett ansvar att som bonus stå kvar på den plats man alltid haft. Förstår du eller skall jag förklara det ytterligare?
  • Anonym (bio)
    nyans skrev 2014-06-07 09:16:56 följande:
    Hur gammal är du själv? Jag skrev uttrycken att barnen självklart ska vara välkomna, det är ju deras hem också. MEN om pappan sällan är hemma, blir det ju bonusmamman som får ta hand om dem. Hade pappan varit hemma hela eller större delen av tiden barnen är där, hade det knappast varit något problem, för då hade ju han gjort allt det där? Och TS hade kunnat fokusera på sin graviditet och deras gemensamma bebis. Men nu är det ju inte så! Då hade TS antagligen inte ens startat den här tråden! Så varför skriva meningslösa svar om att bonusmammor "minsann får anpassa sig"? TS gör redan stora delar av biopappans jobb!

    för att bonusmammor måste anpassa sig kanske? Oftast är barnen så söta och gulliga tills de egna barnet är påväg, och då är dom jobbiga uttröttande varelser och allt man gjort med barnen innan slutar man med tvärt, för nu har man ju ett eget barn som skall ha all fokus. Vill man ha en hellre familj där mab kan fokusera på enbart bebisen och graviditeten så skaffa inte barn med någon som redan har. Dom barnen förtjänar inte att bli annorlunda behandlade för att de får ett nytt syskon. Med de sagt tycker jag självklart att pappan skall ta sitt ansvar och inte dumpa av det på ts.

    vill tillägga att jag verkligen inte gillar härskartekniker och påhopp. Ser inte meningen med att trycka ner andra människor så snälla förklara för mig vad du får ut av det?
  • Anonym (bio)
    Anonym (orkar inte) skrev 2014-06-07 09:29:13 följande:
    Hej och tack för alla svar! Jag har anpassat mig, i själva verket har jag nästan slagit knut på mig själv de senaste åren för att få det att fungera. Tagit mycket ansvar för barnen när de är här, ibland avstått eller ställt in egna aktiviteter för deras skull osv. Men nu är det slut med det. Den här tråden har fått mig att vakna upp. Nästa helg åker jag till min syster. Sambon får säga vad han vill. Jag är inte ens rädd för att bli ensamstående längre. Då behöver jag bara ta hand om ETT barn istället för TRE! Det känns skit att det har blivit så här, men jag hopppas fortfarande på en lösning... Men jag är inte rädd för att sätta ner foten längre!

    lämnar han dig för att du åker iväg en helg är det ju något allvarlig fel på karln. Du har säkert slagit knut på dig själv och jag menade inte mitt inlägg som något elakt eller att du inte gör nog för barnen. Jag förstår bara inte varför man som bonus tar upp en plats i barnens liv som man inte vill ha? Det är inte rätt av en bio att dumpa över föräldra ansvaret på någon annan, oavsett hur hjälpsam personen än må vara. Och de som blir lidande i slutändan är barnen och det gör mig så less bara.
Svar på tråden orkar inte!