Inlägg från: Anonym (J) |Visa alla inlägg
  • Anonym (J)

    Vi finns, vi som ångrar barn

    Anonym (Munter) skrev 2014-06-14 14:42:03 följande:
    Nej, något behöver inte alls vara fel. Det är normen idag att "man ska skaffa barn" som är fel. Något vi borde ha lärt oss idag är att alla människor inte passar in i alla mallar och att man inte ska ponera att något är fel med dem som är annorlunda. Alla gillar inte människor av motsatt kön, alla tycker inte om samma mat, alla har inte samma intressen, alla vill inte bo i stan - alla vill inte ha barn. När folk kan sluta trycka på andra sina egna övertygelser så kommer vi inte längre att ha detta problem. Majoriteten vill ha barn, för majoriteten är "barn det viktigaste i livet" - men det hjälper inte dem som inte delar denna upplevelse. Om du tvingas flytta till stan fast du trivs på landet, om du tvingas leva med en man fast du egentligen gillar tjejer eller vad du nu än tvingas in i som inte känns rätt för dig så mår du inte bra. Väldigt enkelt. Barn är inte för alla, något som bara är att acceptera.
    Håller med om att det finns en norm som säger att man ska skaffa barn och jag håller med om att detta är något att ifrågasätta. Det borde inte vara skamfyllt att välja bort att skaffa barn. 

    MEN. Om barnet redan är där och känslan av ånger infinner sig och inte vill gå över så är ju de facto något oerhört fel, där felet består i att någon som inte har barn faktiskt har ett barn, ett barn som inte hade något val att bli fött eller inte och som behöver en massa kärlek och tillgivenhet för att växa upp och bli trygga i sig själva. Så jo: Om man befinner sig i den situationen som vuxen förälder så tycker jag att man har ansvar att söka hjälp och göra allt för att relationen till barnet ska förbättras. Allt annat är fullkomligt egoistiskt. 
  • Anonym (J)
    .. är felet består i att någon som inte vill ha barn faktiskt har ett barn..., skulle det stå.
  • Anonym (J)
    Anonym (Hmmm) skrev 2014-06-15 09:18:18 följande:


    Men tror ni inte att 'normen' kommer från ett biologiskt behov snarare än samhället? Att fortplanta sig ses ju ofta som ett grundläggande behov, att vilja föra sina gener vidare, att öka chanserna för artens fortlevande och utveckling osv. Detta kan man väl knappast beskylla dagens samhälle för? Det har väl alltid varit normen att man 'ska' skaffa barn? Eller?
    Tycker nog inte att det egentligen spelar någon roll om det är frågan om en biologisk drift, en samhällelig norm eller en kombination av de båda. Höll mest med om att det finns en norm att man ska skaffa barn och att samhället och människor generellt borde bli öppnare för att alla faktiskt inte vill det. Vissa är ju inte barnlösa, de är barnfria. Med det sagt så anser jag att om situationen redan uppstått - att någon som inte vill vara förälder faktiskt blivit förälder  - så är det dennes ansvar att söka professionell hjälp och att jobba på relationen till barnet. När  barnet är på plats så måste det vara hens behov som kommer först, för barnet kan knappast själv göra något åt situationen. Mitt inlägg var en reaktion på en diskussion om huruvida något är fel när man ångrar sitt barn. Jag skulle säga att ja, det är något fel både med förälder-barn-relationen och med situationen. Och det är bara den vuxna som kan försöka göra det bättre, och det är fruktansvärt egoistiskt om man som vuxen inte söker hjälp i en sådan situation. 
Svar på tråden Vi finns, vi som ångrar barn