Vi finns, vi som ångrar barn
Jeaninne skrev 2014-06-15 19:18:38 följande:
...och dessutom: en väldigt stor skillnad mellan då och nu, är att då - i alla tider - så räknade man med att det skulle bli barn när man gifte sig. Alla räknade med det. Det var en självklarhet. Därmed inte sagt att det åttonde barnet alltid var lika välkommet som det första, såklart... Men ett barnlöst äktenskap var i alla fall inget som några normala människor önskade sig.Fast det är ju en sanning med modifikation. Att vara ogift kvinna var inte så nice. På den tiden kvinnor var omyndiga var äktenskap enda vägen att lämna hemmet. Att bli vuxen. Även om det innebar att ens make var ens förmyndare. Ogift = en ekonomisk börda för familjen. Änka = ett sätt att få styra sin egen ekonomi. En kvinnas kropp har också tillhör maken. Våldtäkt inom äktenskapet fanns inte. Det var en manlig rättighet och en kvinnlig skyldighet med den äktenskapliga bädden. Många barn har blivit till ofrivilligt inom äktenskap. En kvinnas lott i livet var att vara fru och mamma. Det var det kvinnor uppfostrades till. Klart de flesta också var nöjda med att få vara det. Eller aldrig ifrågasatte att stå till sin makes tjänst. Det är inte okomplicerat att välja bort moderskap idag, hur tänker du att det var för 150 år sedan?