Vi finns, vi som ångrar barn
Jag menar inte att vara drygeller något här utan är verkligen nyfiken på om jag har uppfattat det hela rätt?
Jag kan vara så jäkla trött på mina ungar ibland och kan tänka att det hade varit så mycket skönre om jag aldrig hade skaffat barn men aldrig att jag ångrar barne utan det är situationen jag ångrar och så fort det jobbiga har gått över så vet jag att jag är den lyckligaste människan i världen just för att dessa fyra underverk är mina.
Därför undrar jag om ni verkligen skulle vilja att barnen inte fanns om ni fick vlja om.
Det verkar gå miltals över huvudet på alla moraltanter som skriker högt här. Läs vad människor skriver istället.
