• rävsax

    Vi finns, vi som ångrar barn

    Det finns även såväl män som kvinnor som aldrig ville ha barn från början och var tydliga med det - men som blivit påtvingade föräldraskap ändå.

    Kan man då säga att man "ångrar" sig?

    När det inte handlar om "oansvarigt slarv" utan om att en partner medvetet lurat, pressat, saboterat preventivmedel i smyg eller till och med använt hot och/eller psykisk misshandel för att få makt över personens livsval.

    Det här kallas reproduktivt tvång (reproductive coercion) och är en form av övergrepp/relationsvåld som tydligen är vanligt förekommande som våld mot kvinnor då det är ett effektivt sätt att få makt och kontroll över dessas liv.

    Det är åtminstone internationellt känt om än ett ganska nyligen definierat begrepp, men kunskapen i Sverige är dålig och följaktligen är tonen i debattforum därefter - oftast skuldbeläggande av den som blir utsatt oavsett hur det gick till.

  • rävsax
    Fundersam02 skrev 2014-06-14 12:20:19 följande:

    Om det inte var en norm att skaffa barn, så skulle inga barn födas och bli ångrade.


    Snarare - om det inte var en norm att ha sex och relationer från och med tonåren och att lita på preventivmedel och på ömsesidig tillit för att undvika barn, så skulle det inte bli så många oönskade graviditeter eller fall där ena parten lurar den andra.

    För det heter ju bara "du skulle fattat att du ska leva i strikt celibat om du inte vill ha barn" efter att någon hamnat i situationen ofrivilligt föräldraskap.

    Fram tills det händer anses det fullt normalt att ha relationer och lita på preventivmedel och på vad partnern säger - för så gör ju alla. Det är normalt att dejta och låta mer eller mindre seriösa förhållanden avlösa varandra, så länge du klarar dig kan du stolt säga att du minsann valt att vara frivilligt barnlös.

    Ingen kommer väl och säger hörrudu, du har faktiskt bara haft tur än så länge - varför i helvete lever du inte i avhållsamhet om du vill vara barnfri!?

    Men så fort det slår fel, preventivmedlet fallerar eller partnern till och med lurar eller pressar dig till föräldraskap mot din vilja - då haglar århundradens skuld- och skamsvador över dig och du skulle ha fattat från början hur det skulle gå.

    Lite skevt kanske?

    Särskilt som man får budskapet som osäker tonåring i det "moderna" samhället att kom igen - ut och ligg runt även med folk du inte nödvändigtvis känner, det är bara positivt och normalt, var noga med preventivmedlen bara och var tydlig med vad du vill och inte. 
    Men sällan ett knyst om att du kan bli lurad och utsatt för vad som faktiskt är övergrepp när som helst trots att du försöker ta ansvar - då kan plötsligt hela din framtid och knappt påbörjade vuxenliv raseras och du själv kommer att få skulden för det.
Svar på tråden Vi finns, vi som ångrar barn