Inlägg från: Anonym (ängel i dec.) |Visa alla inlägg
  • Anonym (ängel i dec.)

    Hur går man vidare?

    Vill beklaga så hemskt att ni förlorade er lilla flicka!
    Själv har jag en dotter på två år och i julas, en vecka innan jul förlorade vi hastigt vår andra dotter som blev en ängel i magen i vecka 24. Jag känner på ett sätt att vi hade "tur" med att det hände när det hände, jag hade känt henne i magen i många veckor men det var fortfarande så långt kvar till förlossning, er smärta kan jag inte sätta mig in i när det var så nära bf..

    Jag gick till en kurator, dock endast två gånger, men det var ändå skönt att få någon som bara lyssnade på alla känslor man hade m.m. Gav mig lite kloka tankeställningar typ med att, "jaha men är det inte okej att känna så då?" vilket var otroligt skönt att höra för sånt säger ingen annan, ingen i min närhet iaf..hon gjorde det så odramatiskt på något sätt med hur jag mådde och kände mig. Många nära och kära är ibland lite för tröstande och skulle vara lite för kloka kunde jag känna..
    Sen åkte vi iväg på skidsemester med min familj i några dagar några veckor efter allt hänt. det var otroligt skönt att få byta bort hemmiljön lite och göra något annat.

    Jag känner att ältande hjälper mig mycket, jag skulle nästan vilja prata om det jämt på något sätt..varje gång jag pratar om det sjunker det in mer och mer att det faktiskt hänt och hon finns fortfarande med, hon är inte bortglömd!!
    Vi hade en liten borgerlig begravning där bara jag och sambon och begravningsentreprenören var med. tack vare borgerlig begravning kunde vi själva välja innehållet helt och hållet, musik, dikter, "pyntet" framme vid kistan fixade jag självm.m. storasyster kom efter med mina föräldrar för att få lite fina kort m.m. 
    Hon har sin grav nu som vi går och pysslar om och storasyster vet vem hon är. jag och sambon pratar mer än gärna om vår lilla ängel vilket nära och kära kan verka lite rädda för ibland vilket jag kan känna är tråkigt men jag kanske hade vart likadan..

    Lyssna på dig själv, gör det du känner för och gråt!! Och tänk på att alla sörjer på sitt sätt och olika "fort". 
    Ta hand om er <3

Svar på tråden Hur går man vidare?