Snälla hjälp mig hantera alkoholproblem

Jag håller med dej om det du skrev här ovan. 
Han har inga problem med alkoholen, då hade han sökt hjälp

Ts: Jag var gift med en man som missbrukade alkohol. Han var missbrukare redan när vi träffades, även om jag inte fattade det då ( vi var 17 år då och jag reagerade inte på att tonåringar drack ofta och mkt) Sen så drack han mycket begränsat under de första sju åren vi bodde ihop, men vi levde som en alkoholistfamilj, det fattade jag ju när jag började lära mej mer om missbruk. 
i samband med en separation  så började han dricka all ledig tid. Vi levde separerade i ett par månader och efter vi flyttat ihop igen uppdagades ju detta för mej. Förmodligen drack han på jobbet också, han var på en trålare och alla ombord var alkoholister.Före detta hade han fiskat från egen båt och från en annan trålare. På den nya trålaren började de att gå över till Skagern så fort något skulle göras på båten ( och det var rätt ofta det) därifrån smugglade de ofantliga mängder öl och vin, både till sej själva och på beställning. Sen började de fiska på Nordsjön och då ligger man på internationellt vatten och då får man handla tull och skattefritt. Detta var på den tiden det var ransoner på alkohol och deras var 1 liter sprit 1 liter vin och ett antal elefantöl per vecka. Vi hade snabbt ett litet systembolag hemma. 
Hur som. Jag reagerade ju mot all denna förtäring av alkohol. Sa vad jag tyckte och han reagerade som en liten unge. Sa till mej att om jag ställde upp flaskan på bordet och sa var så god så skulle  han inte dricka eller dricka lite, det var mitt tjat som gjorde att han drack hela flaskan. Osv osv. 

Det jag gjorde var att ta hand om mej själv. Jag ringde till Länkarna och pratade med fd alkoholister där, jag ringd läkare och ställde frågor jag ringde AA Många gånger, och fick jättebra hjälp från dem. Inget av allt detta kund jag ju säga till min man som förutom att dricka, dessutom var en kvinnomisshandlare av rang. 
Jag läste böcker, utbildade mej, kan jag säga. Så att jag lärde mej så mkt som bara gick om alkohol och missbruk. 
Och det jag främst lärde mej det är att varje människa har ansvar över sej själv. Jag kan inte få en annan människa att sluta dricka, vad jag än gör, hur jag än tjatar. Så länge inte alkoholen är ett problem för honom, så slutar han inte, han tar heller inte emot hjälp. Det enda han gör är att försöka gömma missbruket så gott han kan. 
Du kan inte ta ansvar för honom och hans drickande, så ligger han plakat när gästerna kommer, då säger du bara det  -Per har druckit så han ligger och sover ruset av sej. varken mer eller mindre. Sanningen! Det är viktigt för det finns inte mkt sanning i ett hem där det förekommer missbruk. 
Du ringer aldrig och sjukskriver honom för att han är för bakfull för att gå på jobb. Frågar nån varför han inte jobbade på måndagen så säger du att han var bakis. Alkoholister fortsätter dricka pga att det finns människor omkring dem så möjliggör drickandet. När de får ta konsekvenserna av drickandet, då först börjar det bli ett riktigt problem och de kan börja överväga att ta emot hjälp. 
En man jag pratade med berättade att han hade supit i många år. Hans fru varnade honom flera gånger för att hon skulle försvinna med barnen om han inte la ner, men hon stannade och han fortsatte. Han fick ultimatum, bröt dem och inget hände. Han fortsatte dricka. Men så, till slut, så tog hon barnen och försvann. När det gick upp för honom att detta var på riktigt, hans familj var borta och det enda sättet att få tillbaka den på var att sluta helt, då gick han ut och slog sönder alla flaskor han hade i en container utanför. DÅ när jag pratade med honom hade han inte druckit på 20 år. 
- Han dricker men är snäll ! Ja det hör jag ibland.Och ja, det är väl tacksamt på ett sätt tt han inte är både full och våldsam?  Men vilken nytta har man av en person som sitter full och tyst ( snäll) i soffan varje kväll. Är full varje helg, så att man inte kan hjälpas åt hemma, inte kan lämna över barnen till honom, inte ha honom till någonting? Är bakis halva söndagen och då inte duger till något alls, plus att resten av familjen tassar på tå för pappa mår dåligt!
Nä, ta och läs och lär dej om medberoende och alkoholmissbruk, för din egen del, för att stärka dej.Ta kontakt med AA, tex och få stöd från dem, för din skull. Allt du gör är för din skull. Han får ta ansvar för sej, du för dej ( och för barnen, för det kan ju bara du göra, fint va? )

Lycka till 

Skall tillägga följande: 
Att tjata, hjälper inte
Att hota hjälper inte
Att hälla ut öl, vin eller sprit hjälper inte

Visst finns det ingen sprit idag så kanske han får nöja sej, men då fixar han ny imorgon. På ett eller annat sätt, förmodligen dyrare än den var från början och i slutänden drabbar det er ekonomi. 

Allt jag skrev ovan är helt normalt beteende för en som står bredvid och vill ha stopp på drickandet, inget av dem fungerar, allt är i onödan. 
Alla tårar, alla gräl, alla diskussioner och alla löften som bryts nästa gång han dricker. Löften som bryts ger dåligt samvete som genererar mer drickande, i värsta fall. 
Han dricker för att han har ett behov av alkohol, inte för att jävlas med dej. 
När han inser att detta behov är destruktivt för honom själv, då först kan han ta de stapplande stegen att sluta. 
Du skall se till att komma ur ditt medberoende. 
För det är som så att när många alkoholister blir nyktra alkoholister, då spricker deras förhållande. Frun var ju fortfarande medberoende
Män som är gifta med alkoholiserade kvinnor, brukar se till att komma ifrån förhållandet, inte försöka laga kvinnan, så som många kvinnor gör med sina missbrukande män
ja det låter hårt, men det är sanningen
Hota aldrig med att lämna om han inte lägger ner, om du inte tänker fullfölja
Och tänk på detta. Om du fullföljer så kanske han ändå fortsätter dricka, flaskan vann. Sånt vet man aldrig i förväg