få kattungar

Jag kan inte se en enda vettig anledning till att din katt ska behöva riskera livet för att ytterligare en huskattkull ska födas, när överskottet på dem är så stort att 100.000 av dem lever i hemlöshet. Kan du förklara hur man tänker som huskattuppfödare? Tänker man över huvud taget?

Dräktighet och förlossning är allt annat än riskfritt, även om det är naturligt är det förenat med livsfara. Läs gärna på om vad som kan gå fel och vad det i så fall kan kosta dig i veterinärutgifter.

Jag gillar också huskatter och just därför bryr jag mig om hur deras situation ser ut. De är för många p.g.a. sådana som tänker(?) som du, och det är enbart huskatter som drabbas av följderna av det.

Det finns åtskilligt mycket mer man kan begära av en ansvarsfull kattägare. Vad är det för "hem som redan är vidtalade" och som ställt sig i kö till uppemot 8-9 kattungar för att ta ansvar för dem i 15-20 år framöver? Där kullen inte ens är född och fadern okänd? Där man inte vet hur kattungarna kommer att se ut eller vilket temperament eller vilka sjukdomar/defekter de ärvt, inte minst från den okände okastrerade friströvande (hemlöse?) hankatten? Var finns denna huskattefterfrågan?

Barn skaffar man förhoppningsvis för att man har en djup och inre längtan efter en livslång förälder/barn-relation. Det går inte att jämföra med katters fortplantningsdrift eller en uppfödares längtan efter söta kattungar som säljs vid 12 veckors ålder, när kattmamman tröttnat på dem för länge sedan.

Det är alltså vare sig kattmamman eller kattuppfödaren som tar hand om avkomman under de 15-20 år avkomman kommer att behöva tas om hand. Det ska någon annan göra, och vi har som sagt redan 100.000 huskatter i det här landet som är hemlösa p.g.a. att huskatterna är för många och har för låg status.

 Jag är ägare till 4 raskatter. De är kastrerade och har aldrig använts i avel. Jag har ingen anledning att tvivla på att du också tar ansvar för dina katter, men att TS tar ansvar för sin katt är jag mycket osäker på med tanke på den här tråden.