Partid utan barn, är det viktigt?

Ja för oss är det viktigt med en middag eller bara en film tillsammans utan att barnen avbryter oss hela tiden . Även att få en dag att bara bry oss om varandra är viktigt vi fick barn ett år in i förhållandet och vi vill satsa på oss i framtiden där av lägger vi en bra grund nu . Men då minsta är tre månader så får vår par tid vänta lite till i bland när mormor eller någon är på besök så går dom in i ett annat rum med barnen då finns vi nära men vi kan njuta av ett glas vin o samtal i lugn o ro

Nja, vi har ju alltid haft den sortens tid när barnen har somnat. Vi har liksom inte tyckt att vi måste bort från huset för det.
När barnen blev större införde vi en tvådelad regel vid middagen; den som först gick från bordet måste ta hand om minstingen i syskonskaran, och den som sist gick från bordet måste duka bort. Vi såg till att alltid vara sist kvar, så vi kunde sitta kvar ensamma vid bordet och prata en stund och sedan duka bort tillsammans.

Jag tycker tiden tillsammans som man får när barnen sover (eller som nu med en 5-åring och 7-åring som leker med kompisar) i vardagen är viktigast. Nu är jag inte den som skulle säga att man lever på ett visst sätt innan man får barn och sedan är det över (inom rimliga gränser givetvis) men vi gjorde så otroligt mycket och levde så tätt tillsammans innan vi fick barn så en middag ute t.ex hade varken gjort till eller från. Vi vet var vi har varandra. Vi har dock haft barnvakt i några år nu på mina föräldrars initiativ och nu sedan ganska lång tid tillbaka även barnens och visst är det trevligt att kunna släppa allt och gå var man vill utan barn ibland.

Nej, vi ser nån film ihop hemma i soffan när barnen somnar nån gång i månaden (högst) Vi gör mycket ihop med våra barn, och då håller vi hand, kramas, pratar och skämtar. Efter 16 år tillsammans är vi fortfarande ett par, så nåt gör vi rätt.

Jag tror all den här fokusen som finns i samhället idag på egentid och kvalitetstid gör att människor aldrig blir riktigt nöjda i vardagen. Det ser vi ju klart och tydligt på alla splittrade familjer och barn som pendlar mellan hushåll.

Hur gamla är era barn? Är det på grund av barnens behov ni bara ser en film tillsammans en gång i månaden (de behöver er då ni skulle vilja) eller för att ni inte har intresse av mer?

Ja, det är viktigt för oss. Vi har en 2-åring som vi samsover med och det är lyxigt att få sova bara två vuxna någon gång ibland och att få ta sovmorgon tillsammans. Annars är vårt stora intresse mat, så en kväll på restaurang med fantastisk mat är det där lilla extra som gör att vi fortfarande är vi och inte bara föräldrar.

Men det blir inte så ofta, vi äter middag någon gång i månaden och har haft barnvakt över natten 3 gånger vid speciella tillfällen. Men annars tycker jag att man får ganska mycket tid tillsammans ändå när barnet sover och jag ser lika gärna en film hemma i soffan som på bio.

Annars är den tid jag saknar mest tid när vi umgås alla tre. Ofta är det så mycket som måste fixas och donas med på den tid när barnet är vaket och båda föräldrarna är hemma att vi umgås med barnet i skift för att hinna med.

Vi har inget behov av mer och äter jag ute med min man vill jag ha barnen med. Vi är en familj.

Fyra barn 5,7,9 och 10 år.

Okej, jag ska äta ute med min man i helgen utan barn. Barnen på 51/2 och 7 år längtar efter att få sova över hos sin mormor och morfar som de träffar ofta och har en egen relation med och jag tycker det ska bli ganska trevligt med en middag utan barn. Vi är också en familj

Ja, det är det. Sen hur det görs spelar inte så stor roll, men vi vill vara ensamma då och då. Det behöver inte vara hela kittet med barnvakt, weekendresor, biobesök eller liknande men timmar för oss själva utan barn, antingen hemma eller borta. 

Jag ser vår relation som navet i vår familj, vår kärlek till varandra är det som gör att vi ens är en familj. Andra trivs bäst med att se familjen som ett företag där man är som två affärspartners som driver en firma och där barnen är navet och det enda viktiga. Passar vissa, men inte oss. 

Låter flummigt när jag försöker skriva det, men vet inte hur jag ska formulera det annars. 

I

Här får barnen egentid och kvalitetstid med farföräldrarna, dom övernattar en i taget.