Klago/gnälltråd för oss höggravida

Vi tog bort blöjan helt på dagarna, och höll oss hemma de första dagarna så att olyckorna fick ske där. Körde inte med belöningar eller så, utan påminde med jämna mellanrum och tog med honom när vi själva gick. Sen hade vi blöja i bilen och när vi var iväg några veckor, men såg till att kissa innan vi åkte och ta med sonen på toa regelbundet under utflykten. Ska dock tilläggas att sonen var snabb och mogen att sluta, så det gick på typ två veckor från allt kiss på golvet till allt kiss i pottan. Hade han verkat mer tveksam hade vi väntat!

Grattis Happy14!!!

Själv är jag i v 36+3, alltså vecka 37. Imorgon får jag veta om det blir igångsättning tidigare, annars är det 8/8 som gäller, så som värst är det 11 dagar kvar av denna graviditeten. Min sista ska tilläggas!

larssonkaa: Vi sätts igång i v 38+0 om de inte kommit självmant då. Lite olika beroende på vilken typ av tvillingar det är, tvåäggs sätts oftast igång i v 40+0, medan våra är enäggs med gemensam moderkaka och därför sätts igång i v 38+0. Nu växer min lille väldigt dåligt, så ev behöver han komma ut och få lite näring tidigare så nu går vi på täta flödesmätningar och ctg, imorgon är det flödesmätning och om lillens flöde är sämre blir det nog tidigare igångsättning.

Det är planerat för vaginal förlossning, och det är min önskan från början. Bägge ligger med huvudet nedåt, och har gjort det ett bra tag, och nu får de inte plats att snurra längre.
Jag tror att statistiken säger fifty-fifty när det gäller vaginal eller ks med tvillingar. Sen vet man ju aldrig, det kanske slutar med ks ändå, risken är ju större för det vid igångsättning sägs det. Jag har varit extremt emot ks, för jag har en jättebra vaginal förlossning i bagaget och vill gärna uppleva det igen, men nu känns det som att det kvittar bara de kommer ut. Jag är så himla stor, varm och har så ont av foglossning att jag skulle kunna snyta ut dem bara för att slippa vara gravid mer! Dessutom är jag riktigt nyfiken på hur livet som tvilling och trebarnsmamma kommer att bli, så ju förr desto bättre! :)

Jag ser ljus i tunneln! Bedömningssamtal och undersökning inför igångsättning 4/8. Troligen är tappen så pass mogen att det går att köra redan då och jag kanske slipper gå hela nästa vecka! Jippie! Dock är min lille kille ganska liten och lättstressad, så jag är inte garanterad min vaginala förlossning, utan det kan bli ks om han mår dåligt av värkarna...

God morgon! Inga bebbar inatt? Inte hos oss iaf... Däremot har jag varit vaken större delen av natten, så jag kunde lika gärna fött barn kan man tycka. Idag är det min sambo som ringer en läkare och får hjälp att sluta snarka, för annars är vi snart särbos... Som om man inte sover dåligt ändå som höggravid, utan att han ligger och snarkar så taket lyfter. Att sonen sen vaknade vid 05.48 och vägrade somna om gör ju inte mitt humör bättre idag. Blä, är så trött så jag lipar, och har så jäkla dåligt samvete att jag morrade på sonen imorse när det i själva verket är sambon som hållt mig vaken mestadels av natten. Håller tummarna för att dagen blir bättre än morgonen.

Våra killar ska heta Albin, Elias, Oscar eller Erik. Men vi bestämmer oss inte förrän vi har sett dem! Med sonen var jag säker på att han skulle heta Viggo, men det var visst en Robin visade det sig...

Lycka till Limaliie! Jag kom precis hem från fl, har varit uppe och gjort ctg igen. Vi sätts troligen igång på måndag!

Hej Miaakt! Kul med en till blivande tvillingmamma! Jag går in i v 38 idag, blir igångsatt nästa vecka och längtar verkligen till jag får träffa mina killar. Jag har haft foglossning sen v 16, och det enda jag kan råda dig till är att ta det så lugnt du kan. Försök att inte bära, lyfta och böja dig en massa. Cykla ist för att gå, bär inte matkassar ojämnt utan fördela tyngden eller bär i famnen. Sov med kudde mellan knäna och kliv i och ur bilen och sängen med benen som en sjöjungfru. Vila! Och ta kontakt med din bm eller sjukgymnasten på din vc så du kan få hjälp med bälte om det behövs. Foglossning är i sig ofarligt, men kan hänga kvar länge efter förlossningen om man inte är försiktig.

Limaliie: Jag har varit lite öppen sen v 33, ca 1 cm. Tappen var då1,7 cm och mjuk. De har inte velat undersöka sen pga jag inte är fullgången och de har inte velat reta för mycket eftersom de velat att killarna stannar lite till. Ska på bedömning på måndag, och på läkaren lät det som att de sätter igång då ifall det finns plats på förlossningen. Hoppas det kommer igång av sig självt dock. Har lite molvärk i ryggen, men det kan lika gärna vara fogarna.

Japp Limaliie, nästa vecka vid denna tiden har vi våra små hos oss!

Tror att du är på helt rätt spår Larssonkaa, det är skitsvårt att veta som förstföderska och man vet ju aldrig hur man reagerar på smärtan, hur fort det går osv. Första gången läste jag på lite om olika typer av smärtlindring, visste att jag helst inte ville ha EDA, men lät personalen råda mig i övrigt. Slutade med bad, lustgas och sterila kvaddlar. (Kvaddlarna kunde jag varit utan, inte värt smärtan att lägga dem i förhållande till lindringen)
Denna gången har jag varit mer specifik kring vissa saker, ex amningen och bb-tiden. Förlossningen har jag inte varit särskilt utförlig kring, för jag gissar att det kommer att vara helt annorlunda denna gången. Min bm har sammanfattat allt i min journal, så jag har inget eget brev med mig.

Puh, värmen tar död på mig idag! Har skurat ett badrum och krängt av, tvättat och krängt på alla överdrag till soffdynorna. Har även dammsugit vår stora ryamatta som var full med hundhår och annat gojs. Allt detta iförd stödstrumpor och shorts och bh. Svettas som en gris. Nu ska jag slänga in en maskin tvätt till, skura sista badrummet och duscha, sen tar jag paus.

Vi är inte klara, och sätts ev igång imorgon! Jag är coolare denna gången märker jag! Vi har just nu inte ens vatten inkopplat där skötbordet ska vara, för röris har semester. Annars tror jag att resten är klart, dock har killarna inget rum till att börja med, huset är lite för litet så där spånar vi fortfarande på en lösning!
Har ställt in mig på att få åka hem igen imorgon, efter bedömningen. Men kan ändå inte låta bli att tänka på att förlossningen kanske faktiskt startar imorgon. Med lite tur är det sista natten jag sover med jättemagen. Samtidigt är det lite vemodigt att det kan ha varit sista kvällen vi satt vid tv:n och fascinerades av rörelserna där inne... Vi planerar ju inga fler barn efter dessa, så det kan ju vara vårt sista dygn som gravida nånsin!
Försökte förklara lite för sonen förut, att farmor kommer imorgon och att bebisarna kanske kommer ut. Hans kommentar var; Bra, då blir du platt igen och vi kan leka med bilar på golvet! Härligt med livet ur treåringars perspektiv!

Igår kom våra killar! Förlossningen gick bra, men jäkligt fort på slutet. Igångsättningen bestod av att de tog hål på hinnorna, sen låg dos värkstimulerande efter nga timmar. Från regelbundna värkar till de var ute tog det ca 3 timmar. Nu vilar vi ut på BB!

God morgon alla! Här har morgonpigga killar som tycker att vi ska mysa klockan 5... Idag åker vi hem från BB! Äntligen och hjälp kan väl sammanfatta känslan. Vill bara peppa er lite, det är så värt all väntan, all svett, foglossning och elände. Håll ut! Förlossningen klarar ni som en dans nu när ni är så trötta på graviditeten, ta varje fas för sig och titta inte på klockan är mitt tips! Fortsätter följa er trots att jag inte är höggravid längre, lycka till alla ni som är kvar!

Hej alla ni tappra! Jag lider med er... Sömnbristen efter förlossningen är visserligen inte att leka med, men i jämförelse med att vara gravid i värmen så är det a piece of cake.
Såg att nån frågade om igångsättning, min var väldigt odramatisk. Jag kom in för bedömning, var öppen 4 cm och tappen var i stort sett utplånad. Man tog hål på hinnorna vid ca 10.30 för att se om det kunde få igång sammandragningar. Jag fick sammandragningar, men inga onda eller regelbundna. Vid ca 13.30 satte de värkstimulerande dropp, 20 ml/h. Jag satt fast i massa maskiner, så jag kunde inte röra på mig så mycket, men försökte stå upp för att få igång värkarna lite mer. Vid 15.15 var jag öppen 6 cm, och de höjde droppet till 60 ml/h. Jag började andas lustgas då. Vid 16.15 hade jag första krystvärken, öppen 10 cm. Klockan 16.15 kom ettan och 16.31 kom tvåan. 16.35 var moderkakan ute och bm sydde ett stygn, sen var det klart!

Ja, jag hade en riktigt bra förlossning! Första timmarna innan värkarna kom igång var sega eftersom jag satt fast i ctg och skalpelektrod och inte var rörlig och sista timmen, från 6 cm till fullt öppen var väldigt intensiv med knappt någon paus mellan värkarna. Men lustgasen tog udden av det värsta och det var absolut hanterbart. När jag fick krystvärkar trodde bm först inte mig, men efter snabb koll kastade hon sig på larmet och sen födde vi barn. Det var lite fler i rummet än vid enlingförlossning, och lite drama innan tvåan kom eftersom han blev lite stressad, men inget som jag märkte av utan alla skötte det proffsigt. Bägge killarna kom igång fort och bra när de kom ut, och de behövde inga extra insatser eller hjälp. Vi stannade på BB tre nätter för att få igång amningen i lugn och ro, och för att lillkillen skulle få upp sitt blodsocker som var lite lågt. Nu ammar de för fullt och börjar runda på sig lite.
Än så länge är livet som tvillingmamma helt ok, men det är mycket ammning på nätterna. Dagtid sover de mest mellan målen så då passar vi på att vila och ge storebror uppmärksamhet. De är ju nästan tre veckor tidiga, så jag tror det blir mer action när de växer till sig lite mer.

Oj, det verkar ju som att några av er är på gång iaf. Lycka till ni som har igångsättning i helgen, hoppas och håller tummarna för att era igångsättningar blir lika smidiga som min! Nu ska jag byta bajsblöja nr... Eh... Tja, har ärligt tappat räkningen för dagen. Libero älskar oss!

Idag vill jag gnälla lite fast mina bebisar har kommit ut... Alltså, sömnbristen! Sover den ena så är den andra vaken. Varje matning på natten tar en och en halv timme inkl blöjbyte och att söva om dem. Sambon är typ döv för barnskrik, får väcka honom och instruera honom. Typ, ta upp bebisen på axeln och se om han behöver rapa, byt blöja om han luktar bajs eller om blöjan är tung, trösta, och framför allt, han somnar inte om för att du står och tittar på honom! Sen blir han sur när jag säger till, men vafan sluta vara så tafatt då! Puh, märks att han inte tog många nätter med sonen, det är ju klart nackdelen med amningen!
Ovanpå det är store sonen mitt i sin treårstrots, och mitt tålamod är inte på topp. Mina bröst värker så jag tror jag har en begynnande mjölkstockning och jag har inte hunnit duscha på två dagar. The glamour of mammalivet! Tur de är söta de få stunder de sover...

Larssonkaa! Jag känner precis likadant, vill beklaga mig över sömnbristen, känslan av att aldrig räcka till för alla tre barnen, mina onda bröst som killarna smittat med torsk, den dagliga skrikfesten mellan 19-22, sambons enorma tafatthet stundtals, and so on... Men känner att jag kanske avskräcker alla som inte fått sina små än :)