Inlägg från: Anonym (rädd och osäker) |Visa alla inlägg
  • Anonym (rädd och osäker)

    socialstyrelsens tillstånd (?)

    Hej, jag och min pojkvän fick reda på graviditeten i våras. I april. Vi valde att ta betänketid.Vi har inte varit tillsammans speciellt länge. Bara 7 månader och är 18 och 19 år gamla. Vi valde att ta betänketid till vecka 13 då jag då ringde in för att boka en tid för abort. Jag/vi fick en tid två veckor senare. Skulle alltså då vara i vecka 15. Men det visade sig vara vecka 16+4. Vi fick en tid för abort vecka 17+1 och idag satt vi på akuten med ett piller framför mig och jag kunde inte.. jag grät så att det inte fanns fler tårar. Vi fick sitta i sex timmar och prata och tillsist så orkade jag bara inte mer. Jag hade stor press under dessa timmarna och gick hem utan piller. I bilen påväg hem får jag höra av min kille hur fel jag gör, att han skulle lämnat mig för länge sedan, att jag ljugit om vem jag berättat graviditeten för, (jag minns inte ens vilka jag berättat för, jag minns inte hälften som hänt under dessa månaderna som gravid, jag har varit i en bubbla av chock tror jag. I bilen gick det upp för mig, vi kan väl inte ha barn ihop om han är såhär mot mig och barnet? Hur ska jag kunna sätta detta barnet till världen när han säger att han varken är pappa till barnet eller kommer bli eftersom han inte känner en relation till det.. jag var helt enkelt inte redo att göra en abort så snart efter UL, eftersom jag och pojkvännen inte pratat klart om situationen, vi kom aldrig riktigt fram till något..
    Jag vet inte hur vi ska lösa det nu, vi kommer antagligen inte att hinna få en tid för abort innan det är för sent.. hur ska skälen vara för abort med socialens tillstånd?
    Är så jävla rädd så det finns inte.. så osäker.. någon som har erfarenhet/vet? Är så tacksam om någon kan svara mig, känner mig ensam och allt är bara en stor mess..
    Tack på förhand. /S

  • Svar på tråden socialstyrelsens tillstånd (?)
  • Anonym (rädd och osäker)

    Snälla? Någon? Det är ont om tid.. hur får jag en tid snarast? Det är även söndag imorgon...

  • Anonym (rädd och osäker)
    Anonym (kära du) skrev 2014-07-19 22:47:55 följande:

    Kära du....

     

    Vet du....jag tycker inte du ska göra någon abort. Inte när du uppenbarligen känner att det känns fel för dig. En abort är ingen liten sak, särskilt inte så sent i graviditeten.

    Är pojkvännen då inte med på tåget får det stå för honom. Då var han ändå inget att ha. Kanske ångrar han sig sedan när värsta paniken lagt sig.

    Jag var lite äldre än du när jag var i din situation. Jag var 22. Det barnet fyller elva i sommar och jag är så innerligt glad att jag inte svalde den där tabletten.


    Tack, jag vet inte om jag vill ha med honom längre. Jag var 100% säker på att jag ville behålla barnet fram tills idag, i bilen när han säger sådanna grejer till mig.

    Hur gick det för dig? Håller ni fortfarande ihop? Du och pappan till barnet?
  • Anonym (rädd och osäker)
    elle9 skrev 2014-07-19 23:10:51 följande:

    Ring på måndag och be att få träffa kvinnoklinikens kurator. Prata igenom allt tillsammans igen. Ni har några dagar nästa vecka också att vifta på. Det finns plats för dig om det behövs. Lycka till, oavsett vad det blir.


    Idag var vecka 17+1. Jag antar att det kommer bli svårt att hinna få en tid innan vecka 17+6. Min pojkvän har nu precis valt att åka på semester med vänner på måndaf.. tack för ditt svar!
  • Anonym (rädd och osäker)

    Vi var på akuten idag, eller jag var där ensam de tog inte emot mig utan skickade hem mig igen. De sa jag skulle komma tillbaks imorgon och boka en tid. Men hur lång är väntan på tider? Förra tiden tog ju två veckor att få. Idag är jag i vecka 17+2. Imorgon 17+3 vilket gör att det första pillert måste tas senast på tisdag (17+4) Hur ska jag hinna få den tiden? 


    /S

  • Anonym (rädd och osäker)
    Anonym (xoxo) skrev 2014-07-20 21:20:50 följande:

    De försöker väl knö in dig helt enkelt.


    Ja vi får se, ska höra med dem vilka möjligheter som finns.
  • Anonym (rädd och osäker)
    Esoada skrev 2014-07-20 21:28:13 följande:

    Tycker du ska göra abort nu om du känner för det Glad


    Jag är inte säker, jag menar, jag kunde inte svälja pillret på sjukhuset när vi väl var där. Eftersom detta var något vi skulle göra tillsammans, ha barn ihop och nu lämnar han mig om jag inte tar bort det.. Vi har diskuterat abort men även att behålla det så vi bokade en tid för att se hur det kändes, och det gick inte.. jag är inte säker, har gjort en abort innan men i vecka 11, med samma kille, då var vi inte redo och det var ett gemensamt beslut, men nu har vi varit upp o ner, han har sagt att vi ska ha barn tillsammans om vi inte gör abort, han är med på alltihopa, och kommer stanna med oss, leva med oss. Som en familj. men nu tvekar han. Jag vill inte ta bort min lilla krabat pga honom men jag vill att vi ska gå igenom graviditeten och alla dess negativa samt positiva sidor och slutligen träffa vår lilla prick, tillsammans. Men nu har han ändrat sig.. Varför? :( Han är som en berg&dalbana.. varför ändra sig i slutet på 17onde veckan om han nu stått vid min sida så länge? Sorry för långt svar, behövde bara skriva..


     

  • Anonym (rädd och osäker)
    Esoada skrev 2014-07-20 22:29:38 följande:

    Men behåll den då och bli ihop med nån annan


    Jo haha, men att bli ihop med någon annan får vänta såfall. Jag vill inte skynda mig in i något förhållande. Jag vill ju ha med min pojkvän, men jag vill inte tvinga honom till något..
  • Anonym (rädd och osäker)
    Anonym (?) skrev 2014-07-20 22:43:39 följande:

    den det hit och dit.. det är DITT BARN ts. behåll ditt barn som växer i dig hur det än är och hur livet än ser ut så ångrar man ALDRIG sina barn, det kan jag lova.

    men såsom du verkar må tror jag att du kommer ångra en abort den går aldrig att göra ogjord.


    Ja det är sant.

    Vi har mått bra hittills, fram till igår då allt bara brakade ner till en enda mess, jag hoppas att han kommer tillbaks med samma energi och engagemang för oss. Jag är väl besviken och trött. Jag hör ofta att abort är det bästa men vi har stått upp för att vi vill bestämma själva och nu är vi oense om saken. Vi får se vad som händer.. tack för ditt svar!
  • Anonym (rädd och osäker)
    Jeaninne skrev 2014-07-20 23:05:14 följande:

    Jag tycker att du ska behålla. Med så mycket tvivel och ångest som du har, så kan du bli riktigt sjuk i själen om du gör aborten mot din vilja. Förhoppningsvis ändrar sig din kille när barnet väl finns där - många gör ju det, de får bara lite ågren först och måste göra sådana saker som att åka på semester med sina kompisar! För att känna att de fortfarande är unga och fria. 

    Och om han inte ändrar sig, så får du fixa det själv. Du bor ändå i Sverige. Det går att få både ekonomiskt stöd och praktisk hjälp (t.ex. en kontaktfamilj) genom samhället som ensam mamma. Ett annat steg du kan ta, är att hitta nya kompisar i samma ålder och situation. Så kan ni stötta varandra. Finns säkert några här på Fl, som bor i din stad!


    Ja du har rätt, blir ingen abort iallafall. Det går inte. Jag klarar det inte.. gjorde en förra året och blev inte riktigt kry förens jag blev gravid igen. Ångrade den aborten något frukansvärt.. men vi får se vad som händer med pojkvännen. Har varit ganska arg på honom efter det besöket på kk. Men det börjar kanske lugna ner sig, framför allt nu när han är borta en vecka, det var nog inte så dumt endå!
  • Anonym (rädd och osäker)
    yodi skrev 2014-07-21 04:01:03 följande:

    jag tycker du ska kontakta en kurator för att riktigt få prata igenom det hela och få rätsida på hur du egentligen känner.


    Har varit i kontakt med en på gyn och med en på skola (som jag fortfarande träffar) det enda vi kommer fram till är att jag inte vill göra abort men att jag känner mig pressad av alla i min närhet som tar det negativt. Kuratorn på gyn sa att det lätt blir så när man känner sig ensam i graviditeten. Då min pojkvän plötsligt reagerade annorlunda..
Svar på tråden socialstyrelsens tillstånd (?)