Varför så mycket skador?

Det stämmer, vi stödjer mellangården o klipper vid behov. MEN man kan inte förutse en sfinkterruptur, det var ju det inlägget jag svarade på handlade om. Klipper gör vi om det känns att vävnaderna inte ger efter tillräckligt, om det skall utföras en åtgärdsförlossnig och /eller barnets hjärtljud så kräver. Dom flesta rupturer är ju 1 o 2 gradens - en sfinkter är 3 el 4 gradens ruptur och vilken slags som kommer att uppkomma kan vi inte förutse i krystskedet, detta konstateras först vid inspektionen efter att moderkakan framfötts. Dvs när vi tar beslutet om klipp eller inte klipp har vi ingen aning om det blir en 2a eller 3e gradens ruptur .. Blev det tydligare?

Men det GÖR vi ju. Stöder. Det är inte = inga bristningar Sådana garantier kan ingen ge. Som jag ovan skrivit - beror på så mycket - vävnadstypen, anatomin,  krystställningen, förlossningslängden, krystandets längd, babyns storlek o inställning, ev åtgärdsförlossning.....Ingen bm kan säga o lova att "nu spricker du inte då jag stöder".

Nu är det inte ens i närheten av 50%

Det skulle vara stor skillnad i hur mycket bristningar som kommer om jag jämför så som jag stöder nu jämfört med om jag inte skulle stöda alls,det kan jag lova. Stöder även mellangården när undre axeln skall framfödas.
Ang infon man berättar vid förberedelserna - man kan ju helt inte berätta allt som kan ske, o allt vad si o så kan betyda o fortsättningen o ev senare besvär osv osv....Gäller ju allt hela vägen från graviditet till att man åker hem från BB med babyn - är ju ett axplock vi kan berätta. Epiduralen kan ge hemskt blodtrycksfall ex, inte berättas ju detta heller? eller andra om-ifall-ev-kanske- saker som kan ske. Hoppas du förstår. Tråkigt om ni fått den bilden att vi med att stöda kan förhindra ruputerer till 100%, låter ju märkligt att man ger sådan information.

Jag minns inte att jag fick så mycket information om varken vad som kan gå snett vid ks eller vf. Det handlade mest om vilken bedövning som finns, när man ska åka in osv. Och det är ju egentligen det man behöver veta för det är det man kan påverka. Jag kände mer att det är bättre att lämna över resten till någon som varit med förr för jag hade ingen aning om något. Hade jag läst på mycket eller fått mycket information om allt som kan hända hade jag nog varit jätterädd. Ingen vet vem som kommer att spricka mycket och råkar man vara en av de fåtalen så får man ju ta det då. Inget blir ju bättre av att man stressar upp sig innan.

Nej och det är lite min poäng. Varför ska man få beskrivet för sig allting som KAN gå snett? Om jag ska opereras för blindtarmen så går doktorn igenom hur en vanlig blindtarmsoperation går till och inte hur illa det har gått för enstaka patienter. Det är ju lite onödig information eftersom man som patient ändå inte kan påverka händelseförloppet.

Jag förstår att det är tänkt att det ska få dig att känna dig mer trygg. Och det kanske funkar. En svårighet som jag ser det är att man läser inte om normalförlossningar i samma utsträckning som man läser om förlossningar där det blivit problem.

Jag vet inte alls procentsatsen men om vi säger att av 10 förlossningar så blir en komplicerad. Då läser man ju om den komplicerade man läser inte 9 st berättelser där allt gått bra. Ungefär som att tidningarna skriver när en tjej som går hem från krogen blir våldtagen så tror man att det är jättefarligt att gå hem från krogen eftersom det inte står något om de 1000 personer som kom hem oskadda.

Problemet handlar snarare om hur saker kategoriserats. Många komplikationer har liksom inte ens funnits med vare sig i statistik eller i proffessionens medvetande utan liksom räknats som "smällar man får ta" efter förlossning. Bara det faktum att man sys ihop i underlivet, fullt av nerver och viktiga funktionet av en BARNMORSKA istället för en typ plastikkirurg, som givetvis vore rimligare. Och detta är känsliga saker som folk inte pratat om öppet. Varför mörkertalet varit enormt. Vet själv flera väninnor som efter nåt år av lidande behövt operera sig då skador efter förlossning negligerats eller slarvsytts av nån utan adekvat kompetens. Varit allt från inkontinenser, till delar av slemhinnan som hängt utanför etc.

Fast vad är alternativet? Och jag vet inte om jag håller med om att det är känsliga saker, inte i mitt umgänge i alla fall. Kvinnor kan gå igång rejält när det gäller förlossningssnack tycker jag. Även kring inkontinens och sånt. Det var inte många mammor på studsmattorna när barnen var små. Gäller att göra sina knipövningar :)

Men egentligen tycker jag att man inte behöver grotta ner sig i allt som KAN hända. Det kan hända massor med saker. Det vanligaste är att det inte gör det. Om det händer så får man ju hantera det då, det är ju liksom inget att göra åt innan.